Forskare: Svenska mattelärare kan lära mycket av Finland
Forskning
Helklassundervisning kontra enskilt elevarbete. Skillnaden i hur matematik lärs ut skiljer sig stort mellan Finland och Sverige, visar Tuula Koljonens doktorsavhandling.
– Den svenska undervisningen riskerar att bli enkelspårig, säger hon.
Med videokameran som verktyg har Tuula Koljonen utforskat hur undervisningen i matematik skiljer sig på grundskolor i Finland och Sverige.
– I Finland är det ett helt annat tänk med mycket mer aktiviteter i klassrummet. Det saknar jag i Sverige, säger hon.
Jobbar som lärarutbildare
Tuula Koljonen har lång erfarenhet som lärare i matematik, NO och som speciallärare. I dag är hon lärarutbildare vid Linköpings universitet. I den avhandling hon i december lade fram vid Åbo Akademi har hon undersökt vad läromedel bör innehålla för att de ska vara användbara. Hon har tittat på vilket stöd lärarna får av läromedlen men också hur fyra lärare i Sverige och fyra i Finland använder dem i sin planering och undervisning.
Du har utgått från finska läromedel, varför?
– Finska läromedel har mycket gott renommé och används även i Sverige. Men det ligger en fara i att sätta för stort hopp till att ett läromedel ska kunna förändra undervisningen och i förlängningen elevernas resultat.
Vad såg du mer för skillnader i hur undervisningen bedrivs i de två länderna?
– De lärare jag intervjuade i Finland planerade hela lektionen. De jag intervjuade i Sverige planerade den inledande genomgången och sedan fick eleverna arbeta själva för att förstå vad de gått igenom. De lärare jag följde i Finland var också noga med att avsluta varje lektion med en lek eller ett spel för att eleverna skulle få en positiv känsla med sig därifrån.
Skulle det främja svensk matematikundervisning om vi tog efter det sätt man jobbar på i Finland?
– Ja, definitivt. När jag som lärare hela tiden är aktiv tillsammans med eleverna och ställer frågor kan jag föra eleverna framåt. Jag kan formulera frågorna på ett sätt så att jag hjälper dem att förstå.
– Att som lärarna i Sverige ha en genomgång och sen låta eleverna träna på det man just gått igenom blir väldigt enkelspårigt. Jag har ju själv arbetat många år som lärare i svenska skolor och menar inte att det enskilda räknandet ska bort, men det skulle vinna på att vara en aktivitet bland många.
Hur hoppas du att din avhandling kommer till användning?
– Jag ville skriva en avhandling som har betydelse för lärarna på fältet och hoppas att skolhuvudmännen ser att det ligger något i det jag kommit fram till. Jag hoppas också att läromedelsförlagen funderar över hur deras läromedel är skrivna. Talar de verkligen till läraren och är de ett konkret stöd i undervisningen? Att fundera över läromedlens roll är också viktigt inom lärarutbildningen, där jag nu är aktiv, säger Tuula Koljonen.
LÄS ÄVEN
Forskare: Detaljerad läroplan kan lyfta matteresultat
Matte handlar också om elevers tro på sig själva
