Forskare granskar omstritt Pisa-resultat
Forskning Har svenska elever underpresterat i Pisa? Har resultaten påverkats av att så många elever uteblivit från proven? Svenska forskare drar nu igång världsunika studier av omstridda Pisa-resultaten.
Tidningen Expressens avslöjanden att svenska skolor exkluderade en ovanligt stor andel elever från att göra Pisa-testen 2018 har väckt forskarnas nyfikenhet. Stefan Johansson vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet ska tillsammans med två kollegor titta närmare på vad Pisa-resultaten egentligen säger om svensk skola:
– Med tanke på det enorma intresset för Pisa i skoldebatten behöver forskarnas röst bli mer framträdande. Och kanske kan vi bidra med kunskaper utöver de som journalistiken och Skolverkets egna granskningar hittills har erbjudit.
Expressen har drivit tesen att Sveriges senaste resultat i Pisa hade blivit sämre om alla som borde ha skrivit proven också hade gjort det. Håller du med?
– Jag är inte säker på det, de svenska talen verkar rätt robusta trots exkluderingarna som har gjorts.
Har alla personnummer
Huruvida urvalet i Pisa är representativt för att alla svenska 15-åringar ska forskarna nu försöka belysa.
– Det borde exempelvis inte vara någon större skillnad mellan Pisa-urvalets resultat på nationella prov och resultatet för hela populationen av 15-åringar.
Det som gör den här forskningen unik är att man för första gången kommer att kunna kombinera prov- och betygsdata från SCB och Pisa-data. Alla personnummer från de drygt 5 500 elever som deltog i Pisa har samlats in.
– Vi kommer att kunna se på samstämmigheten mellan Pisa-resultaten och nationella bedömningar för olika grupper av elever, exempelvis utifrån social bakgrund, kön och utifrån hur länge man varit i Sverige. Inget annat land har gjort någon liknande studie.
"Motivationen att göra testet brast"
Bortfallet av elever 2018 berodde bland annat på att vissa skolor, i strid med OECD:s regler, valde att inte låta nyanlända göra provet trots att de gått i svensk skola i över ett år. Men bortfallet berodde också på att en relativt stor andel elever uteblev från provtillfället eller lämnade in ofullständiga prov.
– Det är möjligt att motivationen att göra testet brast på sina håll. Graden av seriositet kan också ha varierat mellan skolor. Detta är något vår forskning kan kasta ytterligare ljus på.
Vad skulle den bristande motivationen kunna bero på?
– Jag tror att vi måste ge både elever och lärare bättre feedback. Som det är nu genomförs proven utan att vare sig elever eller skolan efteråt får reda på hur man löst uppgiften. Det måste till fler incitament att göra proven.
Det ska forskarna undersöka
Pisa är OECD:s kunskapsutvärdering som vart tredje år undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Med närmare tre miljoner kronor i forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond ska forskarna vid Göteborgs universitet genomföra tre studier om Pisa under perioden 2021-2023:
- Undersöka vilken effekt det fick att så många elever inte skrev provet.
- Jämföra elevernas resultat i Pisa med deras betyg och deras resultat på de nationella proven.
- Studera om elevernas motivation kan förklara skillnader mellan resultaten i Pisa och nationella prov och betyg.
LÄS ÄVEN
Flickorna har gått om pojkar i alla ämnen
Svenska elever kan mer matematik än vad Pisa visar
