Elever måste få veta att en del yrken innebär en risk

Astma, eksem och vibrerande verktyg är några faktorer som kan skapa problem i arbetslivet hos unga personer. Ett sätt att motverka det är att informera elever innan de väljer gymnasieprogram.

Det poängterar Filip Bjurlid, som är yrkeshygieniker vid Region Örebro och arbetar med projektet Hinta, Hälsosamt inträde i arbetslivet. Det är en nationell satsning med syfte att verka för ett hållbart arbetsliv.

– En utmaning i dag är att unga ibland väljer en utbildning som för dem kan leda till problem redan tidigt i yrkeslivet. Det kan handla om ungdomar med eksem som väljer att bli frisörer där de kommer i kontakt med kemikalier. Det kan också vara ungdomar som väljer tyngre jobb trots att de har förutsättningarna som försvårar det.

Nervskador

Bakgrunden till att projektet startade var att allt fler unga fick vibrationsproblematik.

– Att arbetstagare kan få nervskador, känselbortfall och andra problem av vibrerande verktyg, som till exempel bilmaskiner och slagborrar, är känt sedan länge. Men vi vill motverka de skadorna och andra arbetsskador genom att fler ungdomar får information och utbildning så att de får bra förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, säger Filip Bjurlid.

Hur unga patienter har ni kontakt med?

– De yngsta kan komma redan efter ett par år i arbetslivet. Det är viktigt att arbetsgivarna verkar förebyggande. Men det är också värdefullt att elever i skolan får den kunskap om olika arbeten innan de väljer utbildning och yrke. Jag är gymnasielärare sedan tidigare och det känns naturligt för mig att vara med i det här projektet och jobba mot skolan. Som yrkeshygieniker tittar jag exempelvis mycket på de tekniska delarna med olika verktyg som en patient kan ha problem med och en läkare gör en sammanvägd bedömning.

Träna kroppen

Hur kan skolan kunna minska antalet arbetsskador?

– Studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare och idrottslärare är viktiga grupper i skolan när det gäller att utbilda och informera eleverna i de här frågorna.  Eleverna själva måste också vara noga med att eftersträva ett hållbart arbetsliv. När jag arbetade som gymnasielärare undervisade till exempel vår idrottslärare för eleverna på yrkesprogrammen om vikten att förbereda kroppen för att orka med. Det handlade bland annat om styrketräning och kunskap om ergonomi.

Kan en studie- och yrkesvägledare verkligen avråda en elev från att gå en byggutbildning för att eleven är för svag rent fysiskt?

– Det är ett tufft budskap så klart. Till exempel att säga till någon att det blir svårt att vara verksam inom frisöryrket för en elev med hudallergi. Men det är ändå viktigt att informera om detta då en elev annars satsar flera år på en utbildning och sen upptäcker att det behövs omskolning eller andra åtgärder. De kostar tid och pengar både för individen och för samhället.

– Sen kanske man kan vara i yrket men eftersträva en mindre riskfylld inriktning, men att unga människor får information om en eventuell problematik med ett studie- eller yrkesval tycker jag är viktigt.

Kan man inte säga att arbetslivet i stället borde bli mer människovänligt?

– Det är såklart viktigt att arbetslivet ska vara människovänligt, tanken med Hinta är att vara en del i arbetet för att hå ett hållbart arbetsliv. Man måste jobba från flera håll.

Under våren kommer projektet att hålla webbinarier för lärargrupper i högstadier och gymnasieskolor.

– Att vi även vänder oss till högstadiet är för att det är då som eleverna väljer gymnasieprogram som är en första väg in i olika yrken.

I nätverket Hinta ingår personal från landets sju arbets- och miljömedicinska kliniker. Det är till exempel sjuksköterskor, yrkeshygieniker, läkare, psykologer och ergonomer.

LÄS ÄVEN:

Ökad risk för fel gymnasieval i coronatider

Elever saknar kunskap om arbetsmarknaden