Ungas okunskap om privatekonomi allvarligt problem

”Privatekonomi borde bli ett eget skolämne, redan på mellanstadiet”

Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogdens skuldsaneringsenhet, med lång erfarenhet av arbete kring ungas skuldsättning.

”Vi ser en kraftig ökning av antalet unga personer som ansöker om skuldsanering och för oss är det tydligt att många hamnar i våra register på grund av okunskap och dålig ekonomisk uppfostran. Dagens ungdomar får pengar, men ingen – eller väldigt dålig – utbildning.

Utbildningen i skolan skulle kunna förbättras och här är det viktigt att den börjar redan i unga år. Redan i tredje eller fjärde klass. Dessutom tycker jag att privatekonomi borde vara ett eget ämne. Vi ser ju att många unga saknar ett socialt nätverk där man kan få råd och stöd inför sina ekonomiska val. Alltså ett skyddsnät i form av ekonomikunskaper och kompetens kring vart man kan vända sig. Framöver kommer budget- och skuldrådgivare bli väldigt viktiga för unga.

Alla tjänar på att samverka kring de här frågorna. På så vis kan vi förhindra olika risker tillsammans. Min uppfattning är att det finns en vilja både bland myndigheter och privata aktörer att förebygga allt för stora skulder hos unga. Förutsättningarna är goda och samverkan är ju betydligt bättre än tvångsåtgärder.”

”Om man har betalningsanmärkningar tidigt i livet är man körd”

Richard Ahlström, docent i psykologi vid institutionen för samhällsvetenskap vid Mittuniversitet, med fokus på skuldsättning och hälsa.

”Betalningsanmärkningar finns till för att varna presumtiva låntagare, hyresvärdar, affärsidkare och företagare för personer som har problem med sin ekonomi. De fungerar som en slags bedömning av en privatpersons eller ett företags kreditvärdighet. En betalningsanmärkning stänger ute personer och blockerar från aktiviteter på finansmarknaden. Det innebär i princip att den som har fått en betalningsanmärkning kan få väldigt svårt att få hyreskontrakt, jobb och krediter. Särskilt unga människor som ska etablera sig i yrkeslivet och på bostadsmarknaden. Sitter man med en eller flera betalningsanmärkningar så är man, på vanlig svenska, körd. Betalningsanmärkningar ligger kvar i tre år, vilket är en väldigt lång period när man är i 20–30-årsåldern. Om en person är brännmärkt av betalningsanmärkningar i unga år blir livet väldigt svårt. Den stora frågan är om vi ska ha den här typen av kontroll av medborgarna? Det vill säga ett repressaliesystem som kastar en allvarlig skugga över människors möjligheter att kunna bli upplysta medborgare, som i det här fallet kännetecknas av kloka val på finansmarknaden.”

”Vi behöver skapa oss en bättre förståelse för vad en bra finansiell utbildning faktiskt är”

Agata Janiszewska, utbildningsansvarig på Gimi, en finansiell utbildningsapp för barn, unga och deras föräldrar som bygger på forskning inom psykologi, didaktik och ekonomi. All utbildning i appen är framtagen i samarbete med forskare från olika universitet. 

”Som med all annan utbildning måste man förstå vad som krävs för att ta till sig information. I det här fallet ekonomi. Vilka ’basic skills’ man behöver för att få det att fungera.

Problemlösningsförmåga och klassiskt kritiskt tänkande är väldigt viktigt för att kunna ta ekonomiskt riktiga beslut. Så för det första så tror jag att vi behöver få en bättre förståelse för vad en bra finansiell utbildning faktiskt är och vad den innehåller. Och bygga en utbildning som är relevant för målgruppen.

Man måste vara dynamisk och fråga sig vilken kunskap barn och unga kommer att behöva när de bli vuxna? Inte enbart vilka behov vi vuxna har i dag. Och den här kunskapen behöver komma från många olika aktörer. Alla har olika utgångspunkt, ansvar och egenintressen i det här och om vi går samman kommer vi att få en mycket bredare bild av det hela. Då kan vi bygga något som faktiskt gör skillnad.”

”Skolan borde flytta fram sina positioner ordentligt”

Jacob Bursell, grundare av podcasten Kapitalet, en av Sveriges största ekonomipoddar, som vill dela med sig av hur ekonomi, entreprenörskap, marknadskrafter och politik fungerar på ett lättillgängligt och roligt sätt.

”När människor inte förstår ekonomiska grundläggande begrepp kan det få stora konsekvenser: ungdomar på nätet väljer systematiskt olika krediter i stället för att betala direkt. Man låter sig luras av telefonförsäljare och pensionspengarna hamnar i dyra fonder, vilket kan leda till privatekonomiska tragedier.

Den finansiella marknaden blir alltmer komplicerad och om folk skulle lära sig de här kunskaperna tidigt i livet skulle många problem kunna undvikas, vilket skulle kunna göra stor skillnad för individen. Det här är ett jättestort problem och här tycker jag att skolan borde flytta fram sina positioner ordentligt. Ungdomar måste få lära sig om privatekonomi tidigt. Det är viktigt både på individnivå men också ur ett samhällsperspektiv. Annars blir det svårt att skapa marknader som fungerar ordentligt, eftersom den fria marknaden kräver rationella deltagare. Man brukar säga att i en fungerande marknad har alla tillgång till samma information. Samt att medborgarna måste kunna tillgodogöra sig den informationen för att förstå vad man köper och till vilket pris. Och för att kunna ta ansvar för sina handlingar.

Men hela det svenska samhället har vuxit upp på någon slags idé om att vi ska skydda människor från olika marknader och vi svenskar har lärt oss att vi kan vända oss till någon annan om det skiter sig. En del tycker att det är sympatiskt, andra att det har gjort oss svenskar dåliga på att ta eget ansvar. Under de senaste åren har vi exempelvis sett hur pensionssystemet lägger mer och mer ansvar på individen, där man själv måste placera sin tjänstepension. Vissa får panik, andra inte, men risken är att pensionen inte kommer att räcka. Den här förflyttningen – där man skjutit över ansvaret från samhället till individen – kan man tycka vad man vill om. Men det är svårt och kräver stora kunskaper.”

”Elever förstår inte varför man ska spara”

Elina Larsson, forskare och hem- och konsumentkunskapslärare som driver projektet ”Det globala brödet” med ambitionen att ge dagens ungdomar större möjligheter att lära sig privatekonomi.

”Hem- och konsumentkunskap består av tre delar. Vi ska lära ungdomar hälsofaktorer, konsumtion och hur man håller sin ekonomi i ordning. Plus att de ska blir ’masterchefs’ i sin egen vardag. Sammanlagt har vi 82 timmar åt all den informationen på högstadiet, matematik har 400 timmar.

Enligt en studie som jag har gjort anser ungefär hälften av de nästan 400 verksamma hemskunskapslärare att de inte har tillräckliga resurser, timmar och ramar för att kunna undervisa i alla de här delarna.

Tyvärr värdesätter man inte det här ämnet. Få vet vad vi håller på med och det finns ingen helhetsförståelse för ämnet och hur viktiga de här vardagskunskaperna är för eleverna.

Ibland när jag pratar om sparande med mina elever så förstår de ofta inte ens varför man ska spara.

Det här handlar i mångt och mycket om likvärdighet. Alla elever ska få tillgång till de här kunskaperna. Men de får det inte, vilket beror på en rad bakomliggande beslut. Ett av dem är friskolereformen som har lett till att man kan tolka vår kursplan lite som man vill eftersom det är ledningen som bestämmer hur man ska fördela ämnets timmar. Ett annat är att kursplanen är väldigt otydlig. Om man vill uppfylla det syfte som har tillskrivits ämnet måste regelverket utvecklas så att det få det utrymme som behövs. Det vill säga att det behövs en tydligare timplan och tydligare ramfaktorer. Vi behöver även jobba mer ämnesöverskridande och skapa ett starkare samband mellan det här skolämnet och andra. Vi har alla ett gemensamt ansvar att ge unga en ordentlig kunskapsbas i vardagslivet. Men för att åstadkomma det krävs det beslut på många nivåer: nationellt, politiskt, kommunalt, i skolledningen och i samarbetet mellan lärare och andra aktörer. Och om man ser till framtiden så måste timmarna utökas. I Finland är ämnet obligatoriskt även i gymnasiet. Då går man igenom många delar av ämnet en gång till för att uppdatera kunskaperna.”

Här kan du se hela seminariet:

Kort version.

Hela seminariet.

LÄS MER

Lärarna som förväntas göra extra allt

Måttlig hkk-glädje efter Skolverkets nya timplansbesked

De tar strid för skolans minsta ämne

Timplanen: Kritik mot att hkk bara växer med fyra timmar