HKK-lärare förväntas göra extra allt
Reportage En elev har fastnat med händerna i degen, en annan går loss med chili medan andra febrilt söker efter lämpliga recept. Mitt i köket leder läraren Elina Larsson sina mästerkockar. Hon är en av krafterna bakom det nya nätverk som nu tar strid för skolans minsta ämne: hem- och konsumentkunskap.
Elina Larsson knyter sitt ljusbruna förkläde och lägger ut lappar med instruktioner vid varje kök. ”Master Chef Extra” står det som rubrik. Dagens uppgift är tydlig. Eleverna ska skapa en måltid med bröd. Måltiden måste innehålla potatis, purjolök, paprika och quorn.
Så är det dags att ta emot de tio eleverna i årskurs nio här på Skarpängsskolan i Täby.
– Välkomna, i dag ska vi ha ett litet praktiskt prov, säger Elina Larsson och möts av både oroliga och förväntansfulla blickar.
Tar man bort något i hem- och konsumentkunskap så tar man bort något viktigt. Svårigheterna är att hinna med.
– Börja med brödet så att det hinner jäsa. Och tänk på att maträtten kanske får ta 35 minuter att tillaga. Ta fram ett lämpligt recept som ni kan anpassa. Jag kommer att betygsätta er i köket.
Eleverna söker efter recept på sina mobiler och tar för sig av kryddor, olja, smör och annat som finns i skafferierna. De har även tillgång till vissa mejeriprodukter och ägg.
Viktor Anheim tänker göra en tunnbrödsklämma med chutney.
– Det blir nyttigt och bra. Jag gillar att laga mat och det är bra att få lära sig mer här i skolan. Hemma blir det mycket pasta om jag gör mat själv innan basketträningen, säger han.
Klasskompisen Alexander Ebering är generös med chilikryddan, så doften sprider sig i hela köket.
I dag bedömer Elina Larsson bland annat samarbete, arbetsmetoder, kökshygien och hur eleverna anpassar recepten för att hinna bli klara i tid. I uppgiften ingår att duka fram och ta en bild av måltiden innan den avnjuts. Eleverna ska också skriva ner recepten och svara på frågor, exempelvis vilka metoder de har använt, hur resultatet blev utifrån ekonomi, miljö och hälsa samt hur de använde de olika ingredienserna.
Elina Larsson är med i styrelsegruppen för Lärarförbundets nystartade nätverk för lärare i hem- och konsumentkunskap. Grundskolans minsta ämne med 118 timmar i timplanen men med ett brett innehåll. Ett syfte med nätverket är att utbyta idéer mellan kollegor. I en enkätundersökning utformad av Elina Larsson har nätverkets medlemmar fått svara på frågor om ämnets ramfaktorer. Svårigheter att hinna med alla moment och stora elevgrupper är några problem som påtalats. Framöver vill nätverket också anordna konferenser för fortbildning.
– Kurserna kan till exempel handla om nya maträtter som slagit igenom eller om betygsättning i hem- och konsumentkunskap. Vi hoppas att kunna träffas fysiskt framöver när coronapandemin har avtagit, säger hon.
Vad som åsidosätts när mycket ska in i ämnet har hon svårt att svara på. Men en sak är säker: förutsättningarna ser väldigt olika ut.
– Många lärare är ensamma i sitt ämne på sin skola. De kanske inte heller har något eget kök. Det finns elever i årskurs åtta som inte har varit i något kök under skoltiden. De får se på filmer eller låna kök i andra skolor och ha temadagar. Andra skolor kan ha fyra kök, men väldigt stora grupper.
Skolinspektionens granskning av hem- och konsumentkunskap, som publicerades förra året, visar att undervisningen har tonvikt på matlagning. Lärandemiljön är oftast trygg och stödjande. Delar som saknas är, enligt inspektionen, bland annat att synliggöra traditionella könsmönster och att ge eleverna möjlighet att reflektera över sitt lärande.
– Tar man bort något i hem- och konsumentkunskap så tar man bort något viktigt. Svårigheterna är att hinna med. Ämnet innehåller allt från konsumentlagstiftning till hur du fräser eller skapar egna recept. Hur fungerar det med vardagen, hur får du pengarna att räcka, hur skapar du måltider är några exempel, säger Elina Larsson.
I årskurs åtta har hon en del fokus på kökshygien. Hon vill att eleverna ska bli ”streetsmarta”.
– Man måste veta vad man kan välja från en buffé för att undvika salmonella eller andra bakterier. Vad vågar man köpa från en matmarknad på utlandssemestern, finns det is i fiskdisken och vilken temperatur måste en kyckling uppnå vid tillagning? Det blir mycket trevligare semester om man slipper kräkas halva tiden.
I teorin om hälsa går hon igenom tallriksmodellen, näringslära med olika mineraler och fetter och hur vi fungerar som människor. Konsumentlagarna tar hon upp i nian. Då ges konkreta exempel med mobilabonnemang och köp av mopeder.
– Det rör sig om stora pengar, så då måste man känna till sina rättigheter som konsument.
Elina Larsson jobbade tidigare heltid som forskare. Hon har disputerat inom kulturhistoria och har en licentiatexamen inom konstvetenskap från Finland. Men när hon drabbades av cancer så valde hon för sex år sedan att legitimera sig till lärare i Sverige. Det var inget svårt beslut då hon i flera år hade arbetat som lärare i Finland.
– Jag ville göra något annat i livet. Att enbart jobba med forskning och söka anslag var tufft. Nu trivs jag utmärkt med att arbeta deltid som lärare och deltid med forskning. Det är en bra kombination och det ger glädje att arbeta med praktiska saker samt att undervisa elever i olika åldrar.
Först ska ni massera degen och sedan är den klar för ett spa. Det är kärlek.
Hon har nyligen fått ett stipendium från Margareta och Ingemar Ingemarssons stiftelse. Hon ska skapa en hemsida med lektioner där praktisk-estetiska ämnen kan integreras med de teoretiska. Bedömningsunderlag ska finnas med för alla ämnen. Hon har börjat med bröd som tema. Då kan man jobba med kemi om jäsning och med matematik kring olika mått och att dela recept.
I våras arbetade Elina Larsson ämnesintegrerat med engelskämnet.
– Vi utgick från ett engelskt recept på African banana bread. Vi tittade på ”Damernas detektivbyrå” och pratade bara engelska under lektionen. Det uppskattades av våra sexor.
Att Hem- och konsumentkunskap är populärt visar också enkäten från Lärarförbundets nätverk. Sju av tio lärare är visserligen stressade av ramfaktorer som för lite tid för ämnet och ett pressat schema. Men det som ändå skänker arbetsglädje är att en stor majoritet av eleverna gillar ämnet.
Och i köket på Skarpängsskolan är skaparglädjen i full gång.
– Vi ska göra en purjolökssoppa med bröd till. Det blir bra och gott, säger Oskar Abrahamsson.
Nu brottas han med degen som klibbat fast i händerna.
– Det är glutentrådarna, upplyser Elina Larsson.
– Först ska ni massera degen och sedan är den klar för ett spa. Det är kärlek, säger hon och möts av skratt i köket.
Några resultat från enkäten
Synpunkter från Lärarförbundets nätverk i hem- och konsumentkunskap. Totalt har 366 lärare svarat på enkäten.
- Cirka 18 procent känner att ämnet definitivt har låg status.
- Cirka 40 procent anser att till exempel matematiklärare är mycket mer uppskattade.
- De lärare som arbetar heltid med årskurs 7–9 känner sig mest stressade. Minst stress känner de som jobbar deltid enbart med årskurs 6.
- Lärarna brottas med flera ramfaktorer. Timplanen ger eleverna lite tid i ämnet och de få timmarna fördelas på olika sätt på olika skolor.
- Undervisningsgrupperna är ofta stora, inte sällan för stora i relation till hur salarna är utformade.
- De flesta lärare anser inte att de ekonomiska resurserna är ett problem för utformningen av undervisningen. Två av tre lärare anser att pengarna räcker till om man planerar väl, men två av tio lärare får inte budgeten att räcka till för basundervisningen.
- Många lärare upplever vardagen som stressig, med känslor av otillräcklighet. Det är kort om tid mellan lektionspass. Det är svårt att få vikarie.
- De flesta lärare ser ett behov av ämnet även i gymnasieskolan.
LÄS ÄVEN
De tar strid för skolans minsta ämne
