Vart tredje år lyckas pojkarna bättre – med läraren Sofie

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Skolvärlden

Att pojkar generellt lyckas sämre i skolan än flickor är belagt i såväl forskning som erfarenhet sedan länge.
Men när rektor Cecilia Larsson-Ståhl på Rosengårdsskolan gick igenom sjätteklassarnas resultatutveckling över tid upptäckte hon något oväntat:
Vart tredje år hade pojkarna högre betyg än flickorna.
– Den enda gemensamma nämnare jag hittade var att Sofie hade undervisat de här klasserna, berättar Cecilia Larsson-Ståhl.

”Sofie” är Sofie Nilsson, ämneslärare i SO-ämnena och svenska som andraspråk, som har jobbat på Rosengårdsskolan i 21 år. Hon jobbar systematiskt för att höja alla elevers resultat men menar att hon inte ägnar sig åt några speciella åtgärder för att lyfta just pojkarna.

– Det är ju kul att få höra att man gör något som fungerar. Men av allt man gör som lärare är det svårt att sätta fingret på precis vad det är som ligger bakom ett visst resultat. Jag ser inga speciella utmaningar beroende på om eleverna är pojkar eller flickor. Men jag tror det passar pojkarna att vi har byggt upp en skola med väldigt mycket struktur och rutiner, säger hon.

Förebilder hjälper med motivationen

En vanlig delförklaring till att pojkar lyckas sämre i skolan än flickor är att det handlar om normer. Normer som gör att pojkar har svårare att be om hjälp och skapar en kultur där goda skolresultat rent av kan leda till lägre social status i kompisgruppen.

– Det finns de som saknar förebilder inom skolan och är omotiverade, säger Sofie Nilsson.

Därför jobbar hon och hennes kollegor aktivt med att skapa goda förebilder på skolan. Genom att hänvisa till äldre elever på skolan och visa att de har ansträngt sig och vad de lyckats med byggs en positiv kultur.

– Jag har tät kontakt med många av mina gamla elever och får deras tillåtelse att använda dem som positiva exempel inför de yngre. Många på skolan vill lyckas. Eller det vill väl alla. Det är inte så att det är pinsamt att vara duktig, alla vill vara duktiga, säger hon, och tillägger:

– Jag tror att många arbetslag lyckas bra med att få eleverna skolmotiverade, säger hon.

Har ett rykte präglat av stök

Skolan ligger i stadsdelen Rosengård i Malmö och precis som hela området dras också skolan med ett gammalt rykte präglat av stök och vandalisering. 2013 lades skolans högstadium ner som en konsekvens av undermåliga resultat och en otrygg arbetsmiljö, men idag ser situationen helt annorlunda ut, berättar Sofie Nilsson.
”Nu är vi en jättebra skola”
– Det är stor skillnad mot när jag började för 21 år sedan. Vi fick jättemycket kritik från Skolinspektionen och man ville knappt säga vilken skola man jobbade på. När högstadiet lades ner fick vi en omstart och var tvungna att tänka igenom vad som fungerar och inte.

– Nu är vi en jättebra skola. Jag har stannat länge för att jag hela tiden får lov att utvecklas. Vi gräver hela tiden djupare och funderar på vad vi kan göra bättre, säger hon.