Den outbildade personalen tar över svensk skola

I grundskolan har gruppen ”annan pedagogisk personal” växt från drygt ­11 000 anställda 2013 till över 30 000 personer i fjol. I den här personalgruppen ingår till exempel lärarassistenter, studiehandledare på modersmål, fritidsledare och elevassistenter. 

Gruppen lärarassistenter växer mest markant – förra året hade 4 500 personer en sådan tjänst, vilket är nästan en fördubbling på bara tre år. En förklaring till ökningen är att det finns ett statsbidrag kopplat till lärarassistenter. Men antalet hade säkerligen ökat även utan bidrag då lärares arbetsmiljö och behov av avlastning har diskuterats länge. 

Fortsatta behörighetsproblem

Att andelen personal som ­saknar pedagogisk högskoleexamen växer beror förstås också på fortsatta problem med behörigheten bland dem som faktiskt anställs som lärare. Sämst är läget på fritidshemmen där hälften av all personal är anställd som lärare i fritidshem, trots att endast 42 procent av dem har rätt behörighet.

Utbildningsraset i siffror

Diagrammet visar hur stor andel av all personal ­anställd i Sveriges samtliga skolformer som hade en pedagogisk högskoleexamen 2012–2022. (Foto: Getty Images)

Inom gymnasieskolan märks där­emot en ljusning, där har lärarbehörigheten ökat från 79,6 till 83,5 procent på fem år. I grundskolan står andelen anställda lärare med rätt behörighet och stampar kring 70–71 procent. Det är fortsatt förskoleklass som kan visa upp den högsta andelen behöriga lärare, drygt 86 procent. 

Som riksdagens utredningstjänst och andra också konstaterat är lärarbehörigheten högre i kommunala än i fristående skolor – både på grundskole- och gymnasienivå. Sämst är läget i fristående grundskolor där endast 64 procent av lärarna är ­behöriga – jämfört med 72 procent i kommunala grundskolor.

LÄS ÄVEN

Ekström (S) om att förskollärare förlorar sin behörighet när F blir 1

Lärarförbundets ilska efter nya beskedet om f-klass

Beskedet: Grundskolan blir tioårig

Betalda studier ska öka behörigheten