Betalda studier ska öka behörigheten

Endast fyra av tio anställda i fritidshemmen har pedagogisk högskoleexamen.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Från 1 juli måste även lärare i fritidshem ha legitimation för att få ansvara för undervisningen. Men bristen på behöriga fritidspedagoger är stor. Enligt Skolverket hade bara 40 procent av de anställda i fritidshemmen pedagogisk högskoleexamen förra läsåret. 600 fritidshem saknar helt personal med pedagogisk högskoleutbildning.

På flera håll pågår dock försök att öka behörighetsgraden. Göteborg är ett sådant exempel. Här erbjuder kommunen fritidspersonalen att läsa grundlärarprogrammet för yrkesverksamma på Göteborgs universitet samtidigt som de jobbar. De anställda kan studera en dag i veckan med bibehållen lön. Studietakten är tuff, men Anna-Karin Wiberg, verksamhetsutvecklare för fritidshem i Göteborg, tror ändå att detta kommer att få fler att utbilda sig.

– Det är vi ganska säkra på. Universitetet har aldrig haft en så välbesökt informationsträff för utbildningen som när vi gick ut med det här, säger hon.

Det dyker inte upp fler behöriga sökande för att man lagstadgar.

För att få ordning på vilka som har legitimation skrivs också anställningsavtalen i kommunen om. Befattningen fritidspedagog tas bort. I stället blir de som är behöriga lärare i fritidshem. Nya rollbeskrivningar för övrig personal i fritidshemmet är också på gång.

Satsningen på kompetensutveckling löser dock inte problemet till sommaren. Kommunen hanterar frågan genom att anställa obehöriga, som är lämpliga, för att undervisa i fritidshemmet ett år i taget. Det är tillåtet enligt skollagen.

Ola Aspgren, fritidspedagog och verksamhetsutvecklare på Bergsnässkolans fritidshem i Avesta.
Foto: privat

Skolverket har inte gett några direktiv om hur många legitimerade lärare i fritidshem det minst måste finnas på en skola. Det gör att kommunerna får pröva sig fram.

Enligt Anna-Karin Wiberg kommer det att se olika ut beroende på fritidshemmens storlek och organisation.

– Vi har sagt att den som ska ansvara för undervisningen måste ha förutsättningar att göra det. Vissa lärare kan göra det på ett helt fritidshem, i andra skolor kan det behövas en behörig på varje avdelning, säger hon.

Även i Malmö görs insatser. Här vidareutbildar sig ett hundratal barnskötare och elevassistenter till lärare i fritidshem på Högskolan i Kristianstads samtidigt som de arbetar.

På mindre orter är bristen på utbildade fritidspedagoger ofta ännu större. I Avesta finns tolv grundskolor och drygt 20 fritidshemsavdelningar, men bara fyra behöriga lärare i fritidshem.

– Det dyker inte upp fler behöriga sökande för att man lagstadgar, därför försöker vi hitta olika lösningar innan vi får tag på fler fritidspedagoger, säger Bengt Albertsson, resultatenhetschef för grundskolan.

På fritidshem där det inte finns legitimerad personal får skolledare med behörighet som fritidspedagoger ansvara för undervisningen.

Samtidigt försöker kommunen lösa frågan långsiktigt.

– Vi hoppas få till ett samarbete med Högskolan Dalarna så att personalen kan gå en grundkurs på lärarutbildningen så att de blir insatta i fritidshemmets verksamhet. Vi vill också få till en arbetsintegrerad utbildning tillsammans med Högskolan i Gävle, säger Bengt Albertsson.

Ola Aspgren är fritidspedagog och verksamhetsutvecklare på Bergsnässkolans fritidshem i Avesta.

Hur blir arbetsbördan för en fritidspedagog som är ensam behörig på ett fritidshem?

–Det blir ett tungt ansvar, men man får se till att skapa förutsättningar och planeringstid för uppdraget. Jag är förhoppningsfull om att det här kommer att bli bra, även om det kan ta några år.