Förskollärare på storförskolor vittnar om att stort fokus läggs på att hålla tider för att inte krocka med andra barngrupper – istället för fokus på lek och inlärning.
Till startsidan
Kritiken mot storförskolornas framväxt ökar från såväl förskollärare som föräldrar och experter.
Förskolefabriken
”Slottider” på gården, trängsel och stress. Förskollärarna vittnar om att barnens behov kommer i andra hand på storförskolorna.
– Det var alldeles för många barn och vuxna, alldeles för många relationer, säger
en av förskollärarna i vår granskning.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Allt fler mindre förskolor försvinner och ersätts av nya storförskolor med ibland så många som 16 avdelningar. Ekonomi är ofta ett argument, det är dyrt att bygga nytt. För att få ned kostnaden per plats satsas på större enheter där man kan dra nytta av ”stordriftsfördelarna” som en kommunpolitiker i södra Sverige uttryckte det i ett radioinslag tidigare i år.
Att ekonomin får styra snarare än barnens behov är det många förskollärare som vittnar om, och många har varit med om att en mindre verksamhet lagts ner till förmån för en ny och större.
Ett exempel är den lilla tvåavdelningsförskolan i en Stockholmsförort som bommades igen. Barn och personal slussades vidare till den nybyggda storförskolan, med 12 avdelningar. Vårdnadshavarna rasade och flera av dem valde bort den nya förskolan. Detsamma gällde personalen, långt ifrån alla följde med till det nya.
– Men jag gjorde det. Jag ville ge det en chans, men det var kämpigt. Det var alldeles för många barn och vuxna, alldeles för många relationer, och det går inte att skapa skolliknande miljöer för förskolebarn. Jag försökte få till strukturer men det var svårarbetat. Efter 1,5 år valde jag att sluta. Nu arbetar jag på en mindre förskola igen, med fyra avdelningar, och det är något helt annat. Här har jag möjlighet att lära känna alla barn och vårdnadshavare, säger en förskollärare med lång erfarenhet i yrket.
Förskollärare på storförskolor vittnar om att stort fokus läggs på att hålla tider för att inte krocka med andra barngrupper – istället för fokus på lek och inlärning.
Hon vill, liksom många andra, inte skylta med sitt namn i tidningen, men vill förmedla sina upplevelser från tiden på storförskolan. Om lokalerna med de små rummen, de långa korridorerna med låsta dörrar som bara kunde öppnas med blippar, det minimala utrymmet för personalens kläder och ljudvolymen som uppstod när många små vistades i ett litet rum, och hur två avdelningar med 30–35 barn skulle samsas om tre toaletter.
– Det var världens liv där utanför och jag märkte hur vissa barn drog sig för att gå dit. Jag hörde till och med ett barn säga att ”jag kan bajsa när jag är hemma i stället”, säger hon och tillägger att hon sett hur barnsynen har förändrats genom åren.
– Förr pratade man mycket om det här med anknytning vid inskolning, men nu finns det inte längre med i dokumenten. Det är sorgligt. Nu handlar allt om produktivitet, allt ska vara mätbart, säger hon.
En annan förskollärare med liknande erfarenheter är Malin Wallén, som jobbar på en relativt nybyggd storförskola i Skåne län. Hon vittnar bland annat om våtrum utan golvbrunn, små lokaler, ett evigt gående upp och ner i trappan, torkskåp som är placerat i en helt annan del av huset och avsaknaden av staket runt gungorna på gården.
– Jag har en känsla av att huset inte i första hand är byggt för att vara förskola utan för att kommunen ska kunna ha annan verksamhet här framöver. Den första tiden hade vi cykelställ på gården, det var verkligen en säkerhetsrisk. Vi har även bett att få skärma av en del av gården för de yngre barnen, men det har inte hänt något ännu, säger Malin Wallén.
Förskolläraren Malin Wallén är kritisk till storförskolorna.
Hon har arbetat som förskollärare i närmare 20 år och sökte sig frivilligt till den nya förskolan.
– Jag upplevde att jag hade tur som fick jobbet, men ack vad jag bedrog mig. Man fattade inte hur bra man hade det förr. För tio år sedan kunde man utöva sitt yrke, det är svårt i dag på många ställen. Jag förstår att den ekonomiska biten spelar in när man bygger storförskolor och att det blir lättare att hjälpa varandra. Men man har samtidigt helt tappat fokus på barnen och vad som är bra för dem, säger Malin Wallén.
En annan förskollärare, som även hon arbetar på en storförskola i södra delen av landet, berättar att hon förhörde sig noggrant med rektorn om hur verksamheten på storförskolan fungerade innan hon tackade ja till jobbet. Men det som lät bra i ord visade sig vara något annat i verkligheten.
– Det var många som började samtidigt som jag, och av dem är vi bara ett fåtal kvar. Mycket här handlar om att hålla våra tider, när vi ska gå ut, gå in eller äta, det vill säga hålla våra ramar för att verksamheten ska fungera. Inte en extra minut får gå åt till annat. Så snart något händer som kräver mer tid blir man stressad. Vi vill utgå från barnens intressen, men med det här höga tempot är det svårt.
Hon påpekar att det här sättet att arbeta går emot alla hennes principer.
– Jag har alltid brunnit för undervisning och tyckt att det har varit jätteroligt, nu hinner jag inte ens se barnen. De bara passerar. Jag vill tillbaka till hur förskolan var förr när barnen, omsorgen, leken och lärandet var det primära, säger hon.
Att det finns många förskollärare som inte är förtjusta i utvecklingen framgår också av den enkätundersökning, ”Är förskolan en skolform eller en hönsgård?”, som Sveriges Lärare i Stockholm nyligen genomförde.
En fråga handlade om vilken storlek på förskola som är bäst, sett till hur väl man kan utföra sitt uppdrag och ha en bra arbetsmiljö. Här svarar 804 av 892 tillfrågade att fyra avdelningar eller färre är att föredra. 84 förskollärare kan tänka sig 5–8 avdelningar och tre förskollärare tycker att 9–12 avdelningar är bra. Endast en valde 13–15 avdelningar och inte någon av de tillfrågade kryssade i alternativet 16 avdelningar eller fler.
– Jag är inte förvånad över resultaten. Med över 20 års erfarenhet inom förskoleverksamhet bekräftas min bild av stora förskolor utifrån enkätens svar, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Frågan många ställer sig är hur storförskolorna påverkar barnen, men det finns ytterst få studier i ämnet och de som finns är relativt gamla. Monica Selands forskning i Norge visar att barn påverkas negativt av för många relationer. Det finns även en dansk studie från 2015, ”Pædagogisk kvalitet i store og små daginstitutioner”, som påpekar att den pedagogiska kvaliteten är högre i de mindre förskolorna de studerat och att kontakten samt närheten till barnen är sämre i de större.
Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm, är inte förvånad över kritiken som framkommer i fackets enkätundersökning.
Studien visar även att det i små förskolor med färre än 50 barn är lättare att få tid till lek, bättre kontakt mellan barnen och större lekgemenskap, och att de vuxna har större möjlighet att hjälpa till med konflikter. Forskarna skriver också att de inte rekommenderar förskolor med över 100 barn eftersom det där skapas problem med kvaliteten och barnens möjligheter att trivas, lära sig och utvecklas. Förskolor med 60–90 barn anser de har de små enheternas fördelar men även några av de större förskolornas nackdelar.
Farah Waly ser stora risker med storförskolorna, såsom ökad arbetsbelastning, försämrad barnhälsa och säkerhetsrisker.
– Visst ser jag även fördelar, men just nu kan jag främst se vinsterna för arbetsgivaren. Jag tycker att det här är mycket allvarligt, och de som fattar beslut måste ta sitt ansvar och noggrant överväga vilka konsekvenser som riskeras innan det är för sent. Förskolan är barnens första skola.
Krönika Ständigt nya barn gör att yrket aldrig går på slentrian. Det som funkade med ungarna förra året är måhända något som inte alls går hem hos de jag basar för nu, skriver läraren i förskolan Erik Stenkula.
Krönika På de flesta arbetsplatser räknas städning som en arbetsuppgift, men inte i förskolan, skriver Elin Larsson.
Krönika Jag kan inte annat än förundras, inte över det som förekommer i Prideparaden, utan hur så många orkar bli så upprörda, skriver Eva Lindström.
Debatt Arbetsgivaren bör tillhandahålla solskyddskräm till anställda i förskolan och säkerställa att det finns skuggiga platser på förskolegårdarna, skriver Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Boktips Lek har så enormt många perspektiv som är viktiga att förhålla sig till, säger Erika Wallin.
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om presenter. Hur ska vi förhålla oss till gåvor från föräldrar och barn?
Krönika Det finns ingen viktigare valfråga för Sveriges framtid än just det och därför fortsätter vi att tjata hela vägen fram till valet, skriver Sara Agné, lärare i förskolan.
Måltidspedagogik Häng med till Gåvans föräldrakooperativ i Åre där maten och måltiden är en hållbar tråd genom verksamheten.
Debatt Tänk om vi kunde få använda vår tid till att faktiskt leka med, samt undervisa och utbilda barn, skriver Ingeborg Carlquist, lärare i förskolan.
Undervisning Kan man lära sig något av undervisning som går i stöpet? Ja, tycker en samstämmig panel med lärare i förskolan.
Krönika Att barn slåss med varandra i förskolan är inte ett problem, inte om vi har förutsättningar att ta hand om det. Det är vad vi gör åt det som är problemet, skriver Eva Lindström.
Forskning Forskaren: ”Barnens förutsättningar att lära sig språk i förskolan är inte likvärdiga.”
Debatt I förskolan lindar vi gärna in vårt budskap i bubbelplast och silkespapper och slår in det i glatt paketpapper med ett fint krullat snöre, skriver Sandra Lundgren, förskollärare och föreläsare.
Podcast Lärarna i förskolan Eva Lindström och Ellinor Lange får svar från utbildningsminister Simona Mohamsson (L) i senaste avsnittet av Förskolan.
Pedagogiska tips Matematik är roligt, magiskt och spännande! Det vill Mia Johansson, förste förskollärare i matematik, förmedla till alla barn på förskolan. Och inte minst till andra lärare.
Krönika När jag funderar över förskolans väl och ve stöter jag ibland på dem, de som nog helst inte vill ha en förskola alls. Jag tror de skräms av hur de hört att förskolan är idag, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket Har jag rätt att kräva fem veckors sammanhängande semester i sommar? Det undrar förskolläraren. Vi bad vår fackliga expert Per Edberg reda ut vad som gäller.
Debatt För små barn är musik inte bara mys. Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag, skriver Karin Hassle, specialpedagog och musiklärare.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Debatt På Förskolans dag den 21 maj uppmärksammar vi en av Sveriges viktigaste verksamheter. Men vi kräver också handling, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.
Förskola Från i år har alla förskolor och gymnasier rätt till gruppbiljetter i Stockholms länstrafik – tack vare barnen på Kullsta förskola i Nynäshamn.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Debatt Vi lärare i öppen förskola har ett mångfacetterat uppdrag, men utan nationella styrdokument eller gemensamma organisatoriska ramar, skriver Jessica Valverde.
Krönika Att argumentera för att barn ska vara så lite som möjligt på förskolan blir ändå fel. Det gynnar varken förskolan eller lärarna, och verkligen inte jämställdheten, skriver Förskolans redaktör Sara Djurberg.
Fokus ”Jag känner ett stort hopp när jag ser de yngre barnens intresse”.
Fokus Läraren i förskola: ”Det är så fint att barnen får se att de kan göra skillnad”.
Fokus Det är svårt att förmedla hopp i tider av krig, klimatkris och orättvisor – men det går.
Fokus Aline Anckarman är lärare på förskolan Katarina Västra i Stockholm, men hon är också engagerad miljöaktivist.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Fokus Skyldighet att förmedla demokratiska värderingar.
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.