Förskollärarna om slopat krav på digitala verktyg: ”Okunnigt”
Förskolläraren Angelika Ivarsson, utvecklingsledaren Maria Eriksson och förskolläraren Linda Eriksson Båge gillar inte regeringens beslut att ta bort kravet på digitala verktyg i förskolan.
Digitalisering
Skolminister Lotta Edholms (L) besked om att begränsa användningen av skärmar i förskolan får kritik på bred front.
– Barns möte med digitalisering är allt annat än skärmtid och stillasittande, säger Linda Eriksson Båge, förstelärare i förskolan.
LÄSTIPS: Krav på digitala verktyg i förskolan ska slopas
Pressade arbetsvillkor och bristen på fortbildning av personalen är det grundläggande problemet i förskolan, inte förekomsten av digitala verktyg, anser Angelika Ivarsson, förskollärare på Torsgårdens förskola i Svenljunga kommun. Förskolan kan undervisa om den digitala tekniken på ett sätt som många hem inte har möjlighet att göra, framhåller hon.
– Tekniken finns i samhället och därför är det viktigt att vi lär barnen hur man kan använda den på ett bra sätt.
Angelika Ivarsson tar informationssökning som exempel.
– Har barnen frågor kan vi lätt söka upp en artikel på nätet och prata om den tillsammans. Vi tappar barnen om vi först ska låna en bok på biblioteket. Barnen är här och nu och då är det smidigt att jobba med digitala verktyg.
Att många förskollärare är skeptiska till det digitala tror Angelika Ivarsson beror på att Ipads och skärmar introducerades hastigt i förskolan utan introduktion om hur de ska användas.
Även Johanna Eriksson Malvemyr, förskollärare i Malmö, tycker att regeringen går runt förskolans egentliga problem.
– Diskussionen om digitala verktyg är inte den som borde vara i fokus. Den borde handla om barnens och pedagogernas arbetsmiljö, säger hon.
Bristen på tid och resurser gör att de digitala verktygen inte alltid används som de ska, menar Johanna Eriksson Malvemyr.
– Jag kan förstå att man kanske sätter en Ipad i händerna på barnen för att man har så stora grupper. Läsplattorna blir en räddning för att barnen inte ska slå sig när man är själv med fjorton ettåringar.
Professionen kommer alltid ha olika syn på digitala verktyg, betonar hon.
– Det har vi idag om naturvetenskap, lek och matematik. Men vi hör aldrig att vi ska slopa matte bara för att det finns olika uppfattning om ämnet.
Johanna Eriksson Malvemyr har nyligen slutat ett jobb på en fristående förskola i Malmö och är efter föräldraledighet på väg till ett annat.
– Malmö stad har jobbat mycket utvecklingen av digitala verktyg i förskolan och lagt stora resurser på det. Om skolministerns förslag blir verklighet är det arbetet delvis i onödan. Det tycker jag är väldigt synd, säger hon.
Maria Stark, utvecklingsledare för förskolan i Luleå, är också kritisk.
I förskolan handlar det om att bygga en digital kompetens hos barnen.
– Det är fel att prata om skärmtid. I förskolan handlar det om att bygga en digital kompetens hos barnen. Vi lär dem att använda digitala verktyg och vara kritiska till vad de ser. Det man lär sig i unga år följer med en genom hela livet, säger hon.
Maria Stark understryker att datorer, surfplattor och andra digitala verktyg är ett komplement till det analoga, inte något som ska ersätta böcker, ritblock och annan utrustning.
– Det vore tragiskt om det går igenom. Vi har en skolminister som är dåligt insatt i hur vi arbetar. Jag håller med om att barnen inte ska sitta framför skärmen hela dagen, men det gör de inte i förskolan. Den synen bygger på gammal forskning, säger Maria Stark.
Linda Eriksson Båge, förstelärare i förskolan och ateljerista, har under flera år kompetensutvecklat Hudiksvalls kommuns förskolepersonal inom digitalisering.
– Barns möte med digitalisering är allt annat än skärmtid och stillasittande. Att använda argumentet att förskolan är ett komplement till hemmet och att barn får skärmtid så det räcker hemma är ogenomtänkt, säger hon.
Behövs för likvärdigheten
Därför måste förskolan arbeta med källkritik, kritiskt tänkande och ge barnen verktyg att kunna värdera information.
– Det får de allra flesta barn säkerligen inte hemifrån.
Att arbeta med digitalisering är inte lika med att arbeta med skärmar, betonar Linda Eriksson Båge.
– Barn ska få undersöka glädjen i att fotografera den där spännande masken med en skärm, förstora bilden och kanske måla av den på ett papper. När de sedan tar reda på fakta om maskar kanske de först frågar andra på förskolan vad de vet, sen letar i en faktabok och till slut på nätet. Därefter kan vi jämföra, kritiskt granska och värdera informationen vi fått.
Vilka blir konsekvenserna om kravet på att arbeta med digitala verktyg tas bort?
– Det skulle skapa ännu större klyftor i vår profession. De som inte vill eller inte har kunskap att arbeta med digitalisering kommer inte att kompetensutveckla sig. Och de som har god kunskap och ser positiva effekter hos barnen blir fråntagna sitt professionella omdöme och kunskap, säger Linda Eriksson Båge.
Texten har uppdaterats.
LÄS OCKSÅ
Lindström: Bra att digitala verktyg ska bort ur förskolan
Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan
Varannan förskollärare är emot digitalisering
