Sverige faller på rankning över engelskkunskaper

Det är utbildningsföretaget EF som för tionde året i rad presenterar sitt ”English Proficiency Index” som denna gång omfattar två miljoner deltagare från 112 länder, fler än något tidigare år. 

Testet görs online och omfattar bara läs- och hörförståelse, inte tal- och skrivförmåga. Medianåldern på dem som svarat är 26 år, så det är ingen rättvisande bild av en befolknings färdigheter i engelska. 

Imponerad av Österrike

Men den ger ändå intressanta inblickar i hur länderna står sig gentemot varandra, menar Helena Reierstam, forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet.

– Att Sverige halkat ner i rankingen säger inte automatiskt att vi blivit sämre, vi vet för lite om urvalsgruppen. Vi tappar ju bara två poäng jämfört med förra året. Vi kan se att vi har halkat ner för att andra länder har gått om oss.

De fem länderna i toppen är detta år Nederländerna, Österrike, Danmark, Singapore och Norge. Hon är mest imponerad av raketen Österrike.

– Där har man sjösatt ett ambitiöst program för att stärka engelskans ställning i utbildningen, bland annat är det obligatoriskt att vissa ämnen undervisas på engelska på alla yrkesprogram på gymnasiet och det finns kurser för ämneslärare i att undervisa på engelska.

Efterlyser du något liknande i Sverige?

– Åtminstone borde frågan diskuteras. I dag förekommer ju mycket undervisning på engelska men den är inte reglerad och inte heller forskningsbaserad.

Aldrig sämre än fyra tidigare

Tidigare år har Sverige aldrig blivit sämre än fyra i EF:s språkindex, men Helena Reierstam vill vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser av att vi nu ligger på åttonde plats.

– Vi vet ju inte vilka det är som besvarar frågorna från år till år, vi vet inte om urvalet är jämförbart. Vi vet exempelvis inte om det är en högre andel nyanlända eller med annan skolbakgrund som gjort testet i år.

Informationsansvariga på EF bekräftar att de inte kan se hur stor andel av de svarande som nyligen kommit till Sverige – eller hur stor andel som gått i svensk skola. 

Andel behöriga engelsklärare kan spela in

Vilken roll kan skolans undervisning i engelska spela för att förklara Sveriges position i rankingen? Helena Reierstam vill inte dra några bestämda slutsatser, men frågar sig om andelen obehöriga engelsklärare kan ha betydelse.

– Statistik visar att lärarbehörigheten i engelska i Sverige har gått ner över tid, från närmare 90 procent för några år sedan till 84 procent förra läsåret. Andelen behöriga lärare skiftar stort över landet och har exempelvis ökat i Stockholm.

Sverige får 623 poäng i indexet. EF har också brutit ner siffrorna till regional nivå – och det är just i Stockholmsregionen med 641 poäng som de mest engelskkunniga finns. Sämst resultat får människor bosatta i mellersta Norrland – den regionen hamnar strax under 15:e plats i den internationella jämförelsen, mellan Ungen och Polen, på sammanlagt 596 poäng.

Engelskkunskaperna i Europa har ökat avsevärt sedan indexet startade 2011. Och männen har dragit ifrån kvinnorna – både i världen, i Europa och i Sverige.

LÄS ÄVEN

Engelska språkets dominans

Undervisning på engelska mer invecklat än utvecklande 

Många elever är ängsliga för att prata på engelskan

Så påverkas elevernas svenska i engelskspråkiga skolor