Tre svensklärare om sin utbildning

Peter Andersson

Hur väl förberedde lärarutbildningen dig för yrket?

– Vad gäller ämneskunskaperna så var jag väl förberedd att lära eleverna stoffet som ämnena innehåller. Men allt annat förväntas man lära sig under perioderna med verksamhetsförlagd utbildning, eller först när man är ute i verkligheten. Inte sällan är det då för sent.

Vilka ämnesspecifika moment i lärarutbildningen har du haft störst nytta av?

– Allt vi gjorde i litteraturdelarna när jag läste mot svenskämnet var givande. Det finns flera aspekter som jag har haft användning av i min egen undervisning för att väcka läslust hos eleverna. Det var kul att läsa filmvetenskap, men det har jag i ärlighetens namn aldrig använt i undervisningen.

Vilken ämnesspecifik fråga önskar du att lärarutbildningen skulle ha fokuserat mer på?

– Det är ingen ämnesspecifik utan en övergripande – men ack så viktig – fråga. Jag brinner och arbetar själv för ett normkreativt förhållningssätt för att inkludera samtliga elever i klassrumsmiljön. Jag anser att det ska vara en obligatorisk del av utbildningen, oavsett vilken årskurs man ska jobba med.

Ingela Holm

Hur väl förberedde lärarutbildningen dig för yrket?

– Jag studerade för 30 år sedan och fick en gedigen grund att stå på vad gäller ämnesspecifika kunskaper. Men med ett så mångfacetterat yrke så önskade jag alltid mer av den verksamhetsförlagda delen. Det var då jag mötte verkligheten och lärde mig sådant som man inte kan läsa sig till i kurslitteraturen.

Vilka ämnesspecifika moment i lärarutbildningen har du haft störst nytta av?

– Läs- och skrivinlärningen är de ämnes­specifika moment jag har haft mest nytta av under alla år och i alla ämnen. Rena faktakunskaper kan du läsa dig till, men hur man övar förmågor är betydligt svårare. Därefter kommer grammatikundervisning.
Att lära sig ord är lätt men du måste kunna undervisa om hur de byggs ihop.

Vilken ämnesspecifik fråga önskar du att lärarutbildningen skulle ha fokuserat mer på?

– Utöver kunskap om vårdnadshavar­kontakter, skolan som myndighetsutövare och kontakter med andra myndighets­utövare såsom bup och polisen, så önskar jag mer grammatik, språkriktighet och språkhistoria. Språket är nyckeln till kommunikation med människor från andra kulturer.

Johan Salberg

Hur väl förberedde lärarutbildningen dig för yrket?

– Utbildningen gav mig en grund att stå på och, för att använda en metafor, en del byggmaterial. Däremot fick jag inte lika mycket träning i hur hus byggs och än mindre i vad som händer i verkligheten när huset fylls med människor, samt vilket aktivt värdegrundsarbete som krävs i skolans komplexa värld.

Vilka ämnesspecifika moment i lärarutbildningen har du haft störst nytta av?

– När ämnet skulle praktiseras, i mötet med eleven, under den mycket viktiga praktiken. Att få testa att lära ut i skolan, att lära med eleverna och att lära i samtal med handledare var det absolut mest värde­fulla. Mötet mellan ämnet och eleven, mellan mig och verkligheten.

Vilken ämnesspecifik fråga önskar du att lärarutbildningen skulle ha fokuserat mer på?

– Det didaktiska! Hur ska/kan det göras à la lärande i social konstruktion? Hur
kan vi lärare utvecklas till konstnärer på vetenskaplig grund? Läraryrket kan vara världens bästa yrke när magin i klassrummet händer – och det går att träna upp.

LÄS ÄVEN

Tre lärare om språkämnenas särart

Debatt: Kränkande påstående om lärarutbildningen

Tre lärare om när alla elever vill ha hjälp samtidigt

Fortbildningen krockar ofta med skolans verklighet