Sveriges Lärare har fått nog av peppiga konsulter

Få lärare är nöjda med skolornas utbildningsdagar. Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare, är inte överraskad. Foto: Oskar Omne

Nu får det vara slut på peppiga­ inspirationsföreläsningar som inte ger lärarna något. Det säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare. Här är hennes krav på nya professionsprogrammet.

Behovsanpassad fortbildning, möjlighet till fördjupning och kontinuerlig utveckling. Det är vad lärare vill ha och behöver, men tyvärr inte får, enligt Åsa Fahlén, Sveriges Lärares ordförande.

– Som lärare behöver man ha möjlighet till kontinuerlig utveckling, men då måste det finnas en arbetsordning och struktur som möjliggör och premierar det. Allt för att lärare ska få chansen att använda sin kompetens ändamålsenligt. Och det här har man inte tagit ansvar för. Varken politiskt eller från arbetsgivarhåll, säger hon och fortsätter:

– I stället erbjuds generella storföreläsningar som kostar pengar och kanske roar för stunden men som inte alltid motsvarar behoven eller bidrar till utveckling av lärares kunskapsgrund.

Men ni erbjuder också era medlemmar stora inspirationsföreläsningar? Ett exempel är komikern Jesper Rönndahl.

– Det här är två olika saker som inte kan dras paralleller emellan. Arbetsgivare och fackförbund har olika ansvar. Att vi anordnar medlemskvällar och inspiration utifrån de undersökningar vi gör – det är ju inget konstigt. Men arbetsgivarens roll är att se till att personal har den kompetens och de förutsättningar som krävs för uppdraget. Medan vi jobbar med avtalet och politisk påverkan, varje dag, säger hon.

Erfarenheten: ”Besvikelser och brister”

Åsa Fahlén tror att det kommande professionsprogrammet kommer att säkra lärarnas utvecklingsbehov. Syftet är att stärka professionen, öka yrkets attraktionskraft och att utveckla undervisningens kvalitet.

– Det ska också vara meriterande att utveckla sin kompetens. Både lönemässigt och i relation till mer kvalificerade tjänster. Vi ser det även som ett sätt att värna om våra lärare.

Ett problem med tidigare stora fortbildningssatsningar har varit att lärare varken får tid eller möjlighet att implementera kunskaperna de får med sig från dem.

Vilka krav ställer ni på regeringen för att det inte ska bli likadant när professionsprogrammet införs?

– Det har ju tillsatts ett professionsråd som ska ta fram innehållet och utreda meriteringssystemet där majoriteten består av lärare. Och där vår vice ordförande sitter med. Det är ett krav vi har haft. Det vill säga att det här rådet ska ledas och ägas av professionen själv, säger Åsa Fahlén.

Men, konstaterar hon, för att programmet ska fungera krävs det att huvudmän och staten säkrar finansieringen, samt att det finns ett tillräckligt stort utbud av fortbildande insatser.

Flera av de lärare som Ämnesläraren har pratat med är inte särskilt förhoppningsfulla. Oroar det dig?

– Det säger snarare ganska mycket om hur lärarsituationen ser ut i dag. Det enda man har erfarenhet av är besvikelser och brister, och att förutsättningar snarare försämras än det motsatta.

Det här är professionsprogrammet

  • Ett råd har tillsatts för att bistå Skolverket med att ta fram ett innehåll och en struktur.
  • Rektorer, lärare och förskollärare ska kunna gå utbildningen.
  • Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och öka likvärdigheten i elevers utbildning.
  • Programmet ska bestå av två ­delar. En del är kompetensutveckling och en del är ett meriteringssystem för legitimerade.
  • Meriteringssystemet ska innehålla olika meriteringsnivåer varav en ska kräva examen på forskarnivå.
  • Målet är att professionsprogrammet ska införas den 1 januari 2025.