Här får eleverna repetera smart – i alla ämnen

Skriv ned allt du kommer ihåg om Sveriges riksdag. Ställ tre frågor till din kompis om Egyptens pyramider. Kolla om fyrans multiplikationstabell sitter med hjälp av flashcards.

Det handlar inte om några avancerade, tidskrävande övningar. Tvärtom är principen för testbaserat lärande enkel: Eleverna får på olika sätt testa vad de minns från tidigare lektioner och träna på att plocka fram informationen från långtidsminnet.

Ändå är det en oerhört effektiv form av repetition som gör att kunskaperna fastnar, enligt Bert Jonsson, docent i psykologi och professor i beteendevetenskapliga mätningar.

– Det är ett komplement till undervisningen som vi vet fungerar. Metoden har ett överväldigande stöd av hundratals studier. Den är också lätt att implementera i en skolkontext, säger Bert Jonsson.

”Alla kan arbeta med framplockning”

Tillsammans med forskarkollegor från Umeå universitet har han introducerat repetitionsmetoden på flera skolor. En av dem är Håsta skola, en F–6-skola i Hudiksvall, som började jobba med testbaserat lärande för tre år sedan.

Här har lärarna, med forskarnas stöd, tagit fram och testat olika övningar som alla kan ha nytta av i undervisningen, oavsett årskurs och ämne, berättar Erika Bylund, förstelärare i svenska.

– Varje lärare måste så klart anpassa innehållet i en uppgift till det aktuella ämnesområdet, men uppgiftens struktur behöver inte ändras. Alla kan arbeta med framplockning på ett likartat sätt, säger hon.

Många lärare på skolan har valt att inleda lektionerna med en övning där eleverna arbetar aktivt med framplockning i fem till tio minuter. Det kan till exempel handla om att eleverna får göra en ”brain dump” och skriva ned allt de minns från förra lektionen.

– Det upplägget funkar oavsett om ämnet är geometriska objekt, asagudar eller fotosyntes. I och med att eleverna känner igen övningarnas upplägg, så behöver de inte heller lägga någon tid på att lista ut hur de fungerar, säger Erika Bylund.

”Handlar inte om hela lektionsupplägg”

Att övningarna används av alla lärare och att kollegorna delar erfarenheter med varandra har gjort det lätt att införliva repetitionsarbetet i undervisningen, tycker Johanna Nilsson, lärare i årskurs 3.

– Den stora förändringen är att det inte bara är jag som lärare som repeterar det vi arbetat med, utan att eleverna själva är aktiva och att alla på ett strukturerat sätt får göra en framplockning av kunskap. Det handlar inte om att göra om hela lektionsupplägg, utan om att lägga till ett moment, säger Johanna Nilsson.

Läraren Maria Andersson Ekman, som undervisar i förskoleklass, håller med.

– Övningarna är korta och inarbetade, så det är inte särskilt krävande varken för eleverna eller för oss lärare. Men vi har ändå fått ett mycket grundligare och mer strukturerat repetitionsarbete, säger hon.

Om det också har förbättrat elevernas långsiktiga lärande och resultat är för tidigt att svara på, enligt Erika Bylund. Men redan nu har lärarna haft nytta av metodiken, menar hon.

– Det blir väldigt tydligt för oss vad eleverna kan och – framför allt – vad de inte kan. Det gör att vi lättare kan identifiera svårigheter och planera hur vi ska rikta den fortsatta undervisningen.

Upplever era elever framplockningen som trist tragglande?

– Nej, tvärtom. Eleverna gillar tydligheten. Att de vet vad som förväntas av dem och att övningarna återkommer har skapat ett lugn, säger Erika Bylund.