Så vill de skapa motståndskraftiga elever

Anna Klockar, utbildningsansvarig på Lärarfortbildning AB, har tillsammans med läraren Mia Vestman skrivit boken ”Demokratilärande i klassrummet”. 

Vilket är syftet med boken?

– Det är att skapa ramar och trygghet för att arbeta med svåra och kontroversiella ämnen i klassrummet. Att verka för demokratistärkande processer. Jag och min medförfattare brinner för att skapa motståndskraft hos eleverna som kan appliceras på olika teman. Många elever saknar känsla av sammanhang, känner sig vilsna och samtidigt sker en norm­glidning i samhället. Det är något vi behöver hantera och ”Demokratilärande i klassrummet” kan då fungera som en handbok.

Vad är det för motståndskraft som behöver finnas hos eleverna?

– Det kan handla om bildning. De som har goda ämnes­kunskaper är svårare att lura, och kan lättare hantera komplexa utmaningar. Det kan också vara att skapa en gemensam syn om olika begrepp i samhället. Att lyfta hur egna upplevelser påverkar ens perspektiv. Den elev som fått undervisning i de här frågorna kan känna sig mer trygg och finna en känsla av sammanhang.

I vilka ämnen kan läraren ta upp diskussionerna?

– Traditionellt sett är det kanske främst i samhällsveten­skapliga ämnen eller svenska som samhällsfrågor med känsliga ­teman diskuteras. Men de kan tas upp i alla ämnen och på ­skolans alla arenor. Hur vi pratar i korridorerna och med ­kollegor i lärarrummet. Det är ett tillsammansarbete.

Vilka verktyg beskrivs i boken?

– Det är till exempel samtalsövningar, hur vi synliggör normer och övar oss i rollspel. Boken handlar också om hur vi använder språket. Hur personer kan se olika på samma begrepp, om att se på saker ur olika perspektiv. Vi tar upp strategier för arbetet i klassrummet. Att få öva sig i demokratiska processer är viktigt.

Hur ska man agera om elever inte vill ha demokrati eller uttrycker hatiska åsikter mot grupper eller individer?

– Vi kan ju inte tvinga någon att tycka på ett visst sätt. Hur vi tar upp sådant här beror på tillfället och gruppen. Vi kan inte lyfta kontroversiella frågor i en grupp där det inte finns trygghet. Vi behöver spegla det som elever upplever och inte direkt döma ut hur de tänker och känner. Samtidigt bör vi erbjuda ramar för vad som är okej att säga. Ibland behöver vi sätta ner foten och säga att det här är fel.

LÄS ÄVEN

”Skönlitteratur får inte reduceras till färdighetsträning”

De skriver framtidsnoveller – med hjälp av AI

Sandström: Skolans giftiga cocktail räddar ekonomin – men sänker elever och lärare

Nya siffror: Sämsta betygen i svenska på över tio år