Välkomnar högskolebehörighet på alla yrkesprogram

Det var fel att ta bort högskolebehörigheten 2011, säger Maria Rönn på Lärarförbundet, som nu hoppas att fler elever kommer att välja yrkesprogram. Foto: André de Loisted
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Att yrkesprogrammen på nytt får högskolebehörighet är efterlängtat och kan öka elevernas intresse för utbildningarna. Det säger Lärarförbundets förste vice ordförande Maria Rönn.

Maria Rönn är mentor och lärare i svenska och historia på handels- och administrationsprogrammet på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg.

– I min klass med 28 elever är det bara en handfull som inte valt till kurser för att bli behöriga för högskolestudier.

Mot bakgrund av att många elever vill få denna grundläggande behörighet tycker hon att det är självklart att den ska ingå på alla gymnasieutbildningar, något som regeringen också föreslår i den proposition som regeringen nyligen har presenterat.

– Det var fel att ta bort högskolebehörigheten 2011.

Skolverkets statistik från i fjol visar att 36 procent av alla elever på yrkesprogrammen uppnådde högskolebehörighet. Men det varierade från 56 procent på vård- och omsorgsprogrammet ner till tio procent på fordon och transport. Finns det en risk att studietrötta elever drar sig för att söka när teoridelen ökar?

Jag tror att risken är rätt liten, men självfallet ska man betona att elever kan välja bort kurserna som ger den här behörigheten.

Maria Rönn menar att många idag sannolikt väljer bort högskolebehörighet till förmån för ytterligare fördjupning i yrkeskurserna.

– I framtiden slipper de välja, vilket är väldigt positivt.

Precis som regeringen kritiserar hon också den nuvarande ordningen som gör att elever får krångliga scheman när de måste lägga till kurser för att uppnå högskolebehörighet.

För dig och andra lärare i teoretiska ämnen blir det fler lektioner framöver, samtidigt som vi redan har lärarbrist. Hur ska det gå?

 – Visst, det blir en utmaning. Därför behöver vi upprepa de två viktigaste åtgärderna för att få fler att välja och stanna i läraryrket: högre lön och bättre arbetsvillkor.

Andelen elever som söker till yrkesprogrammen har sjunkit sedan 2011, kommer trenden att vända nu?

 – Man kan i alla fall hoppas! Vi vet att många föräldrar drar sig för att låta barnen söka yrkesprogrammen då man ser dem som en återvändsgränd.

Vilka andra åtgärder krävs för att vända trenden?

– Bland annat att vi alla blir ännu bättre på att sprida budskapet att utbildningarna ger spetskompetens och stora möjligheter att snabbt få jobb.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Läs även:

Minskat söktryck trots många jobb 

Så ska fler välja yrkesprogram