Yrkesläraren: Ingrip när elever använder ovårdat språk

Amanda Swedsudde har en bakgrund som elektriker och elkonsult. Under tiden på olika byggarbetsplatser utsattes hon ibland för en kränkande jargong.

– Jag fick en del sexuellt nedlåtande kommentarer. Till exempel var jag enda tjejen på ett bygge och då tyckte gubbarna att jag under en varm sommardag skulle vara med i en ”wet t-shirt contest”. Det förekom även att några tafsade och kommentarer om att jag som tjej inte borde jobba som starkströmselektriker.

Sedan fem år tillbaka arbetar hon som yrkeslärare. Erfarenheterna från tidigare arbetsliv har gett henne en förståelse för hur en del elever kan ha det på sina apl-platser.

En kvinnlig elev fick kommentarer som att hon skulle vara sämre än killarna. En annan elev med invandrarbakgrund såg att det stod rasistiska glåpord på toaletten.

Det är inte helt ovanligt att hon måste gripa in för att byta apl-platser på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

– Samtidigt jobbar många bygg­företag med kampanjer och annat för att ändra jargongen och jobba emot machokulturen. Successivt blir det nog bättre men det verkar ta lång tid, säger Amanda Swedsudde.

Jag fick en del sexuellt nedlåtande kommentarer.

Hon undervisar på el- och energi­programmet på Thorildsplans gymnasium i Stockholm. Där hon är noga med att ingripa när kränkande kommentarer förekommer. Det kan vara könsord, bög som används i nedlåtande syfte och flykting som elever med invandrar­bakgrund kan få höra.

 – Kränkande ord på andra språk har också blivit vanligare, till exempel ”nacas”, som jag tror betyder tönt.

Amanda Swedsudde betonar vikten av att det finns en samsyn i lärarlaget för att motverka kränkande beteenden och för att få en enhetlig linje om vad som är ok eller inte.

– Man får som enskild lärare inte heller ducka för problemen för att man inte vågar eller inte har ork att kon­frontera eller diskutera med en elev som beter sig illa.

Under lektionerna kan det vara ineffektivt att punktmarkera varenda liten händelse

Ett sätt kan i stället vara att ibland samla klassen i storgrupp och diskutera frågor om hur man ska bete sig schyst mot varandra, råder Amanda Swedsudde.

– Intresset är stort för att till exempel diskutera om vad som är rasistiskt eller kränkande på andra sätt. Vi har till exempel pratat en del om Donald Trump och då kan man få med vad som är ok att säga i skolan. Många som använder ett kränkande språk tycker inte att det är så allvarligt. Därför kan det vara bra att prata om sådana här frågor i större sammanhang utan att peka ut någon enskild elev.

Amanda Swedsudde har själv inte fått några nedlåtande kommentarer i skolan men hon har vid några tillfällen hört att kollegor kallats för könsord och liknande.

– Jag tar det jätteallvarligt och griper in. En lärare blev kallad för ”fitta” och en annan för ”pedofil”. Det har handlat om någon elev som inte kunnat kontrollera sitt språk och rektorn har fått ta tag i detta, säger Amnada Swedsudde, som har ett företag där hon föreläser om machokultur och kränkande behandling i byggbranschen.