Utökad satsning på att kombinera jobb och lärarstudier

Högskolan i Dalarna, i samarbete med Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna, var en av de första i landet att erbjuda ett arbetsintegrerat grundlärarprogram för årskurs 4–6 när utbildningen lanserades 2017.

De första kullarna har något år kvar, men utvärderingarna kan redan nu visa på goda resultat, enligt programansvariga Lena Knies:

– Lärarstudenterna känner att det blir ett mervärde och att de utvecklas jättemycket när de får möjlighet att integrera erfarenheterna från den pedagogiska verksamheten med innehåller i de olika kurserna i lärarutbildningen.

Lyckad satsning

Cirka tre dagar varje vecka under hela utbildningen är de ute på skolorna. De arbetar 50 procent av studietiden, anställda som läraraspiranter. 

– Det innebär att studenterna när de möts i sina studier kontinuerligt kan utbyta erfarenheter som de gör i skolorna.

Och till hösten kommer ni att för första gången också erbjuda det arbetsintegrerade grundlärarprogrammet för grundlärare mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Varför?

– För att utbildningen för 4–6-lärarna varit så lyckad. Men vi gör det också för att skolorna har uttryckt ett behov av att få upp andelen behöriga lärare även på den nivån.

Det var just bristen på behöriga lärare som var orsaken till att man startade utbildningen 2017. I synnerhet de minsta kommunerna i landet har i många år haft svårt att rekrytera utbildade lärare. Att kunna locka med lön under studierna gör att fler vågar ta steget att utbilda sig till lärare. 

Tuffare för de helt utan erfarenhet

Drygt hälften av de studenter som går på utbildningen jobbade även tidigare inom skolan, som exempelvis vikarier eller assistenter. Men många hade ingen tidigare erfarenhet av skolan.

Har det inte varit knepigt för dem att så snabbt kastas in i en skolmiljö?

– Jo, för vissa av dessa studenter har det varit en större utmaning, men vi har kunnat ge dem det stöd som krävs, säger Lena Knies.

En förutsättning för att upplägget ska fungera är att det finns utbildade handledare. Här hade de mindre skolorna en del problem i början, men det har löst sig. Genom det nationella övningsskolprojektet har Högskolan Dalarna utbildat många nya handledare – som även kommit de här studenterna till gagn.

Flera positiva effekter

Utöver möjligheten att få in fler behöriga lärare har utbildningen en annan positiv effekt för skolorna: ny forskning och nya metoder från högskolan kan omedelbart introduceras i arbetslagen och i undervisningen. 

– Därmed bidrar utbildningen till kollegialt lärande och till skolutveckling.

Kan några av dessa positiva effekter påverka hur ni lägger upp den övriga lärarutbildningen framöver?

– Kanske, vi funderar just nu på om att exempelvis knyta VFU mer regelbundet till skolorna. Men man ska komma ihåg att den arbetsintegrerade utbildningen inte passar alla, vissa vill tvärtom ha en längre sammanhållande teoretisk utbildning först.

Söktrycket ökar under pandemin

Söktrycket till den arbetsintegrerade utbildningen har varit högt ända sedan 2017. Ännu vet man inte vad covid-19 har för påverkan, vid förra ansökningstillfället hade pandemin ännu inte brutit ut och den nya ansökningstiden börjar i februari. Men för övriga delar av grundlärarprogrammet har söktrycket ökat under pandemin, berättar Lena Knies.

Det arbetsintegrerade lärarprogrammet finns numera – utöver vid Högskolan Dalarna – vid åtminstone följande lärosäten: Södertörns högskola, Malmö universitet, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Mälardalens högskola.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Rusning för att bli ämneslärare i coronakrisen

”Vi lärarstudenter måste sätta ned foten och börja ställa krav”

Fler kan kombinera lärarstudier med jobb