Lågutbildade föräldrar diskrimineras vid skolvalet

Tillsammans med en forskarkollega mejlade han 3 430 grundskolor (drygt 70 procent av alla skolor) och utgav sig för att vara föräldrar som är intresserade av att placera sina barn på den aktuella skolan. I mejlet ställde han frågor kring skolans profil, kötid och hur ansökningsprocessen såg ut.

För att utröna om svaren skulle skilja sig mellan lågutbildade och högutbildade lät han skicka samma mejl dels underskrivet av en undersköterska, dels av en tandläkare. Det gjordes också en gruppindelning mellan föräldrar med svenskklingande respektive arabiskklingande namn.

Det visade sig då att den socioekonomiska bakgrunden hade något större betydelse än den etniska bakgrunden för hur föräldrarna blir bemötta. Överraskad?

– Ja, lite, jag trodde nog att diskrimineringsgrunden skulle vara ungefär lika stor mellan grupperna.

"Frågan har varit död"

Att människor med utländska namn utsätts för diskriminering i Sverige, i synnerhet på arbetsmarknaden, har varit känt länge. Men det finns nästan inga studier av den diskriminering som låginkomsttagare riskerar att utsättas för.

Att Jonas Larsson Taghizadeh valde att titta närmare på just skolvalet beror på att det också är knapphändigt med forskning kring diskriminering inom offentlig service.

– Nästan allt har handlat om diskriminering utifrån etnicitet, frågan om klassbakgrund har varit död. Socioekonomisk diskriminering finns ju inte ens med bland de lagstadgade diskrimineringsgrunderna.

Svaren han fick från rektorer och annan skolpersonal gav tydliga resultat:

• 25 procent av de högutbildade föräldrarna (tandläkaren) fick mejlsvar som innehöll vänlighetsfraser och uppmaningar om framtida kontakt. Motsvarande siffra för lågutbildade föräldrar (undersköterskan) var 22 procent.
• 27 procent av de högutbildade informerades om att det fanns plats på skolan, bland de lågutbildade var det 22 procent.
• 29 procent av de högutbildade fick positiv och lockande information om skolan eller kommunen, bland de lågutbildade var det 23 procent.

"Skolorna har förstås incitament" 

Skillnader i bemötandet framkom också mellan föräldrar med arabiskklingande respektive svenskklingande namn, men skillnaderna där var inte lika tydliga som i fallet med socioekonomisk diskriminering.

Jonas Larsson Taghizadeh har inte funnit någon forskning som tyder på att den här typen av diskriminering inom skolan skulle vara utbredd i jämförbara länder. Varför finner vi den just i Sverige?

– Svårt att säga, men det kan ju ha någonting med vårt skolsystem att göra. Skolor konkurrerar om duktiga och mindre resurskrävande elever och har förstås incitament att locka till sig barn till högutbildade föräldrar.

Tre av fyra skolor besvarade mejlen och cirka 20 procent av svaren kom från friskolor. Där var den socioekonomiska diskrimineringen aningen högre, men skillnaden mot kommunala skolor var rätt liten.

Så vad kan man göra åt den diskriminering som du har upptäckt?

– Vi måste uppmärksamma att problemet finns, till viss del är diskrimineringen säkert omedveten. Och man borde diskutera ett mer centraliserat intagningssystem som finns för gymnasievalet, för att få bort incitamentet för skolor att vilja locka till sig vissa elever. Och kanske minska rektorernas arbetsbörda, våra resultat antyder att rektorer som har ont om tid att besvara mejl diskriminerar mer. 

Jag kan tänka mig att en del rektorer nu i efterhand reagerar på att de fått använda tid till att besvara mejl från påhittade personer. Vad svarar du dem?

– Jag kan förstå en sådan kritik och jag tycker absolut att vi forskare ska vara försiktiga med fältexperiment av det här slaget. Men för att komma åt diskrimineringen har jag svårt att se någon annan effektiv metod.

LÄS ÄVEN

Forskare: Skolan förstärker elevernas ojämlika förutsättningar

Mikalides: Tyvärr förstärker vårt skolsystem orättvisor

Forskaren: Betyg i fyran rubbar hela skolsystemet

Så bidrar du till en mer rättvis skola