Särskrivningar är inget nytt problem
Till vänster författaren August Strindberg, vars texter innehåller flera särskrivningar. Till höger Lisa Loenheim, lektor i svenska och lärarutbildare på Högskolan i Borås. Foto: Getty Images, Pernilla Lorentzson
Forskning Sjuk sköterska eller sjuksköterska. Skum tomte, eller skumtomte … Många menar att särskrivningar är ett tecken på att unga skriver allt sämre. Men sett ur ett historiskt perspektiv har särskrivningen minskat, inte ökat, berättar forskaren Lisa Loenheim.
1. Snarare regel än undantag
I den klassiska fornsvenskan fanns ingen tydlig stavningsnorm. Man ville ha en variation i texterna och samma ord kunde stavas på flera olika sätt i ett och samma stycke.
– På den tiden var särskrivningar väldigt vanligt. Det stora skiftet skedde i slutet av 1700-talet då den nybildade Svenska Akademien fick i uppdrag att försöka normera svenskan, så att alla stavade likadant, genom utarbetandet av en ordbok, säger Lisa Loenheim.
2. Sent påfund med normerad stavning
Efter folkskolans införande 1842 ansågs det viktigt att ha ett enhetligt skriftspråk. År 1874 kom samtidsordlistan Svenska Akademiens ordlista för första gången, efter en intensiv debatt.
– Med andra ord är skrivregler och normerad stavning ett ganska sent påfund och det fanns mycket särskrivning i författares texter under den här tiden. Hos August Strindberg exempelvis. Sett ur ett historiskt perspektiv har alltså särskrivningen minskat, inte ökat.
3. Flera orsaker till problemet
Engelskans inflytande brukar användas som en förklaring till särskrivningar. Lisa Loenheim lyfter även dagens läsning av oredigerade texter samt reklamskyltar som betydelsefulla förklaringar.
– Man tycker det ser fult ut med bindestreck vid radbrytning så man delar på ordet. Men jag tror att särskrivningen till största del beror på att vi förlitar oss på rättstavningsprogram som saknar många sammansatta ord, vilket innebär att rödmarkeringen försvinner när man skriver isär ordet.
4. Skapar sällan missförstånd, men …
Många anser att särskrivning kan bli problematiskt på grund av att det skapar missförstånd. En överdrift, tycker Lisa Loenheim.
– Det är ganska långsökt att vi skulle missförstå den elev som skriver att den vill bli ”sjuk sköterska” eller det företag som efterlyser ”kassa medarbetare”. Men givetvis är det viktigt att hjälpa eleverna att undvika felaktig särskrivning – särskilt med tanke på att det har blivit ett så uppmärksammat och stigmatiserat språkriktighetsproblem.
LÄS ÄVEN
Därför vill hon att eleverna lär sig saker utantill
Här knäcker alla sexåringar läskoden
