Därför bör skolan vara uppmärksam på elevers synfel
Elevhälsa Elever med ADHD och dyslexi har ofta mer problem med synen än andra barn. Skolan kan bli bättre på att upptäcka deras synfel, menar en av landets organisationer för optiker.
Allt fler barn i världen lider av närsynthet. Två förklaringar brukar lyftas fram: mer tid framför skärmar och mindre tid ute i dagsljus.
Medlemsorganisationen Synologen konstaterar att synproblemen är särskilt stora bland barn med dyslexi, ADHD och andra neuropsykiatriska diagnoser. Det har forskning visat.
– Dessa barn har redan stora utmaningar i skolan, synproblemen riskerar att göra det ännu värre, säger optikern Johan Danielsson inom Synologen.
"Svårt att upptäcka"
Han och kollegorna vill slå larm då de mött många barn och ungdomar som inte fått sina synproblem åtgärdade i tid. Så varför har inte skolsköterskorna märkt att de behöver gå till en optiker eller en ögonläkare?
– Jag vill inte klandra skolsköterskorna, den här typen av synproblem kan vara svåra att upptäcka. Barnen klarar ofta enkla syntest och klagar sällan.
Det handlar inte bara om närsynthet, det handlar också om något som kallas ”samsynsproblematik”. Ögats muskler behöver samarbeta för att koppla ihop synen mellan de båda ögonen till en gemensam bild. När det inte fungerar kan synen bli suddig, dubbel och röra på sig.
– En av orsakerna till den här problematiken är att man håller mobiltelefonen närmare ögat än en bok. Det minskade avståndet påverkar ögats muskler mer än man tror, säger Johan Danielsson.
"Måste tänka nytt"
Och det är inte bara själva avståndet till telefonen som är ett problem:
– En bok lägger man ifrån sig när man blir trött i ögonen, men när du tröttnat på en app i telefonen går du ofta vidare till nästa utan paus.
Så vilka är dina råd till lärarna och elevhälsan? Hur ska de här barnen få hjälp i tid?
– Alla skärmar gör att vi måste tänka nytt. Vi optiker tycker att det vore dags att införa synundersökningar av alla barn, säg en gång i lågstadiet och en gång i mellanstadiet.
Det skulle också ge er fler patienter, finns en sådan baktanke när ni går ut med dessa varningar?
– Vi optiker har extremt mycket att göra när pandemin nu klingar av. Nej, jag vill hävda att vi alla brinner för att barnen ska må bättre i skolan.
Och vad är ditt råd till föräldrarna?
– Jag tänker inte säga ”mindre skärmtid”, jag vet hur svårt det är, i synnerhet för föräldrar med barn som har diagnoser. Men uppmana barnen att ta pauser, så att ögat får se på långt håll ett tag. På så sätt inträder ett muskulärt viloläge.
Därtill har han ett välkänt gammalt råd till alla föräldrar:
– Säg till barnen att gå ut! Utöver värdet av att få frisk luft och motion, utlöses också en värdefull signalsubstans i ögat med hjälp av solljus. Barn i Norge vistas mer utomhus, och där är närsyntheten lägre.
Ögonläkare delar oron
Oron för ökad närsynthet hos barn delas av Ögonläkarföreningens ordförande Eva Olofsson, som ändå vill betona att utvecklingen i Norden inte är lika påtaglig som i andra delar av världen.
– Idag genomförs regelbundna synkontroller upp till 6 års ålder och ännu finns inte tillräckligt med vetenskapligt stöd för en utökad screening. Vid en screening måste man också beakta risken för överdiagnostisering av förändringar som aldrig skulle orsaka besvär.
Så vilka råd ger ni läkare till föräldrar och lärare?
– Vi rekommenderar också mer tid utomhus. Om eleven skelar, kisar eller vill sitta långt fram i klassrummet ska man kontakta en optiker eller sjukvården. Det är också klokt att kolla synen vid huvudvärk, onormal trötthet eller vid koncentrationssvårigheter.
LÄS ÄVEN
Forskare: Skolan förstärker elevernas ojämlika förutsättningar
Tidiga stödinsatser viktiga för barns matteinlärning
