Bråk med kollegan

Bild: Istock

Johanna har nyligen börjat jobba på en ny förskola, och är full av idéer som hon vill förverkliga. Karin och Lena har jobbat länge i förskolan, och har ett inarbetat arbetssätt som de gillar.

Tankarna om hur verksamheten ska skötas går isär, och snart är konflikten ett faktum. Karin och Lena känner sig kritiserade, medan Johanna känner sig mer och mer utfryst.

Johanna, Karin och Lena finns inte på riktigt. Men konflikter är inget ovanligt – varken på förskolor eller andra arbetsplatser.

– Det brukar handla om att man blir frustrerad över kollegors beteende – och det av två olika anledningar. Det ena är att man irriterar sig på hur man blir bemött av en kollega. Det andra är att man har kritiska synpunkter på hur en kollega sköter jobbet, säger Thomas Jordan, som forskar och undervisar om arbetsplatskonflikter på Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Konfliktpoten­tialen är störst när man jobbar nära varandra.

Konflikter förekommer på alla arbetsplatser. Men att man jobbar tätt ihop och dessutom arbetar med barn, kan göra samarbetssvårigheter mer svårlösta på förskolor, säger Thomas Jordan.

– Konfliktpotentialen är störst när man jobbar nära varandra. Då är det stor risk att det uppstår konflikter och samarbetsproblem. Det här är också en sorts arbetsplats som är familjelik. Det handlar mycket om mänskliga relationer, och då är det väldigt lätt att vi aktiverar våra värderingar, säger Thomas Jordan.

En annan sak som gör risken för konflikter stor, är om chefen inte är närvarande i den dagliga verksamheten. Det är ofta fallet i förskolor och gör att chefen inte lika lätt kan ingripa vid samarbetssvårigheter, menar Thomas Jordan.

Men en förskola kan också göra mycket för att förebygga konflikter. Att det finns sammanhang där personalen kan prata om hur verksamheten fungerar, är grundläggande.

– Tillfällena ska komma tätt, och det ska finnas möjlighet att ta upp saker väldigt nära inpå att de har hänt, så att man inte går och ältar saker. Det är det viktigaste för att förebygga konflikter, säger Thomas Jordan.

Konflikter ser olika ut. Vissa är odramatiska, medan andra är riktigt tuffa för både medarbetarna och verksamheten.

– En konflikt blir ett problem när den påverkar kvaliteten på verksamheten, till exempel när det är taskig stämning och personalen står och pratar om det de är frustrerade över, i stället för att vara med barnen. En konflikt blir också ett problem när någon mår dåligt av situationen. Man kanske får ont i magen och känner sig dålig av att gå till jobbet, säger Thomas Jordan.

Eftersom alla konflikter är olika är det svårt att ge generella råd, menar Thomas Jordan. Men ett råd är att prata med en utomstående. Det är också viktigt att ta sig tid att reda ut vilka önskemål man själv och den andra har.

– Ett av de vanligaste misstagen är att man tror att man vet vad som är problemet lite för snabbt. Man fäller snabba omdömen och tar sig inte tid att lyssna, säger Thomas Jordan.

Eva Grundelius driver företaget Hållbar kommunikation, där hon hjälper arbetsplatser att strukturera upp kommunikationen i svåra situationer. Hon använder sig av en modell med fyra steg, där det första steget handlar om att lyssna ordentligt.

– Det som är svårt och som vi behöver träna på, är att parkera undan det egna perspektivet. Om en konflikt är dåligt hanterad, så klistrar vi lätt våra egna missuppfattningar och tolkningar på den andra. Då blir det svårt att komma någonstans, säger Eva Grundelius.

Efter det handlar det om att försöka se hela bilden. Vilka frågor är det egentligen som måste lösas? Och därefter ska man lyssna inåt, för att hitta lösningar som känns bra och fungerar för alla.

Till sist ska man prata uppriktigt med varandra, utifrån det man kommit fram till i de tidigare stegen.

– Sista steget är att djuptala med varandra. Då handlar det om att vara ärlig med vad man kommit fram till, säger Eva Grundelius.

För att göra modellen tydlig använder hon gärna ett exempel från när hennes barn var små och bråkade om legobitar.

– När de hade lugnat ner sig bad jag dem fråga varandra: Vad skulle du bygga? De måste lyssna på varandra ömsesidigt. Sedan frågade jag: Hur kan ni lösa det på ett sätt som fungerar för båda? På det sättet kunde de skapa lösningar som var bättre än mina. Och det fungerade för att de var överens, säger Eva Grundelius och menar att det är samma principer som gäller i konflikter mellan vuxna – även om det förstås är mycket svårare att lösa en konflikt som man själv är inblandad i.

Det må vara en klen tröst när man befinner sig i en påfrestande konflikt, men det kan finnas mycket positivt med konflikter. Det påpekar både Eva Grundelius och Thomas Jordan.

– Man ska inte ta uppkomsten av en konflikt som ett misslyckande. Ett moget arbetslag har haft flera konflikter och gjort något bra av dem, säger Eva Grundelius.

– I en konflikt är det minst en som vill ändra på något. Därför kan en konflikt vara väldigt utvecklande både för verksamheten och relationerna. En konflikt är också alltid utvecklande för personen själv. Det gäller oavsett om konflikten blir löst eller inte, säger Thomas Jordan.