
Förskolläraren Nada Baker och rektorn Katarina Zupancic.
Forskning Sniglar, maskar och andra småkryp står numera högt i kurs hos barnen på Gropen Gårds förskola i Göteborg. Det beror på forskningsprojektet ULF, där förskola och forskare arbetat ihop.
Strax intill Hammarkullsskolan i Hammarkullen i nordöstra Göteborg ligger förskolan Gropen Gård. Barnen på de sex avdelningarna samsas om en stor gård med sandlådor och ytterligare en gård där de kan springa, cykla och leka. De har också två inhägnade skogspartier på området. Den ena delen har en stor yta för växter, stora och små träd och kupig vegetation. I den andra finns små tipis i trä och en populär hinder- och balansbana. Här finns det också god chans att hitta småkryp av alla de slag.
Förskolläraren Cecilia Silverhagen Camacho.
– Förr var barnen livrädda för småkryp, de stampade på dem. Men det har blivit stor skillnad på det området. Nu berättar de i stället vad krypen heter, vad de äter och att de sover där på blommorna. De stampar inte längre utan säger i stället ”de vill också leva”, berättar Cecilia Silverhagen Camacho, som är en av de pedagoger på förskolan som har deltagit i ULF-projektet Ämnesdidaktiska modeller för naturvetenskap, även kallat Ämnos.
ULF står för Utveckling, Lärande, Forskning och är en nationell försöksverksamhet som ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola. Göteborgs universitet har 14 ULF-projekt varav ett är det som Gropen Gårds förskola deltar i.
Projektet har utgått från pedagogernas frågeställningar och forskarna har agerat bollplank och bidragit med kunskap om ämnesinnehåll, didaktisk forskning och egna erfarenheter. Förskollärarna och forskarna har arbetat tätt tillsammans i forskarpar. De har träffats regelbundet men också hållit kontakten via digitala loggböcker. Men i projektets första etapp började de med att läsa böcker och artiklar om naturvetenskap.
Forskaren Miranda Rocksén.
– Det hjälpte oss att utveckla metoder för undervisning och lärande. Som hur man kan locka barns intresse för naturvetenskap genom att exempelvis lära sig namnet på växter, träd och insekter, säger förskolläraren Nada Baker som i den andra etappen av projektet parades ihop med forskaren Miranda Rocksén från utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
– Loggboken hjälpte mig att planera och få feedback. Miranda gjorde också flera besök på min avdelning och filmade undervisningssituationer med barnen. Jag tyckte mycket om att arbeta tillsammans med Miranda och har haft så mycket nytta av hennes kunskaper och åsikter. Jag hade själv inte så stora kunskaper om naturvetenskap tidigare, så Ämnos-projektet har verkligen fått mig att utvecklas och lärt mig hur jag kan undervisa i ämnet.
Förskolläraren Nada Baker och rektorn Katarina Zupancic.
Även Cecilia Silverhagen Camacho är nöjd med projektet:
– Det har gett mig nya glasögon, ett helt nytt perspektiv på vad naturvetenskap kan vara i förskolan. Jag har velat arbeta med det tidigare men inte vetat hur. Det har känts så stort och jag har heller inte haft de kunskaperna.
Hon berättar att hennes avdelning hade jord som tema och utgick från barnens fascination över maskar de hittat ute på gården. Under resans gång har de sedan bland annat fått röra sig som maskar och måla maskar.
– Vi fotograferade när de målade första gången och jämförde med när de gjorde om det på slutet, och då var det mycket mer detaljerat. Det har varit både kul och väldigt givande.
Även Cecilia parades ihop med en forskare, Eva Nyberg, verksam vid Göteborgs universitet.
– Det fungerade väldigt bra att vara i par. Eva gav mig tips, råd och information, och vi skrev i vår loggbok båda två. Hon är påhittig. En gång när hon besökte oss hade hon med sig spyflugelarver i en påse. När flugorna sedan flög ut några dagar senare delade vi ut luppar till barnen så att vi kunde studera flugorna noga.
På Cecilias avdelning, Ukulele, har barnens nyvunna intresse för kryp nu även lett till att de har satt upp bilder på småkryp som symboler vid barnens platser. Ett kryp för vart och ett av barnen.
Det har hela tiden varit barnens intressen och iakttagelser som varit i fokus när man bestämt vad man ska arbeta med. En avdelning tog sig an fysik och ljus sedan barnen visat intresse för förskolans ljuslyktor. Det hela gick sedan vidare till att handla om regnbågar och därefter planeter, solen och rymden. Barnen skapade bland annat i papper, både raketer och planeter.
Barnen får även lära sig insekternas namn på teckenspråk.
Även förskolans rektor Katarina Zupancic har varit konstant delaktig i ULF-projektet.
– Jag har haft en övergripande roll, det är viktigt att vara delaktig och ha koll på det som händer för att kunna stötta och utmana, säger hon och tillägger att de nu ska sprida de erfarenheter som gjorts i projektet till övriga arbetslag på förskolan för att få till ett gemensamt lärande och att det blir en del i förskolans systematiska kvalitetsarbete.
Hon säger att forskarparen och loggböckerna var särskilt lyckade i sammanhanget.
– Det var den absolut största vinsten och något jag verkligen rekommenderar, att få ha en dialog med någon som kan lite mer är väldigt värdefullt. Förskollärare har sällan den här grundkunskapen i hur vi arbetar med barnen utifrån naturvetenskap som behövs, och bristerna gör att man inte riktigt vågar. Men när vi använde oss av den här metoden fick förskollärarna det stöd de behövde. När en pedagog får ny kunskap hamnar undervisningen på en helt annan nivå.
Läraren Nessrin Subhi.
Även närliggande Hammarkullsskolan har deltagit i projektet. Barnen från förskolan har varit på besök och haft gemensam lektion med skolbarnen. Läraren Nessrin Subhi berättar att hon till en början var lite tveksam till samarbetet mellan skola och förskola, bland annat på grund av att verksamheterna har olika scheman, arbetssätt, styrdokument, åldersgrupper och förutsättningar när det kommer till det naturvetenskapliga arbetet.
– Men med tiden blev det mer tydligt vilka likheter i arbetssätt och möjligheter till samarbeten som faktiskt finns. Skrivandet i loggböcker och möjligheten att dela med sig av dokumentation och ta del av hur både skolan och förskolan arbetar synliggjorde verkligen likheterna. Det bidrog också till ett kollegialt samarbete och lärande i hur man kan arbeta och mötas i ett naturvetenskapligt innehåll.
Nessrin Subhi berättar också att hon även blev mer medveten om vikten av att få insyn i varandras verksamheter och syn på undervisning, hur den kan bedrivas och hur man kan inspireras av varandras undervisning och metoder.
– Sammanfattningsvis går det att bygga broar mellan förskola och skola, exempelvis genom att samlas och mötas kring ett naturvetenskapligt innehåll.
Den tredje parten i Ämnos-projektet är forskarna, som också ser stora fördelar.
– Det är väldigt roligt att arbeta på det här sättet, att tillsammans få identifiera och närma sig svårigheter och det som är specifikt utmanande. Varje tillfälle man upptäcker något nytt är både utvecklande och spännande. Det är också viktigt att få den här nu-kontakten, en aktuell bild av vilka villkor pedagogerna arbetar under, säger projektledare Miranda Rocksén, som har en bakgrund som ma/no-lärare på högstadiet och som nu arbetar som forskare/lärarutbildare vid Göteborgs universitet, institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
Forskaren Eva Nyberg.
– Ja, det hjälper oss som undervisande lärare att förstå vad som är svårt och viktigt. Det är väldigt lärorikt att få reda på vad pedagogerna uppskattar och tycker, och vad de anser är värdefull information från oss, tillägger Eva Nyberg, biträdande projektledare som har en bakgrund som lärare i naturkunskap på gymnasiet och numera arbetar som forskare/lärarutbildare vid samma institution som Miranda Rocksén.
Upplägget med forskarpar och loggböcker ser även de som mycket lyckade inslag i projektet.
– Interaktiva dagböcker, med ganska omedelbar feedback, har vi använt oss av i tidigare projekt och upplevt som ett positivt inslag, den erfarenheten hade vi med oss, säger Eva Nyberg. Bildandet av forskarpar på det här sättet var däremot nytt och ett bra drag, det skulle kunna vara en nyckel för andra som vill göra liknande projekt.
ULF står för Utveckling, Lärande, Forskning och är en nationell försöksverksamhet 2017–2021 som genomförts på uppdrag av regeringen.
Huvudansvariga för ULF är de fyra lärosätena Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Karlstad universitet och Umeå universitet.
ULF har nu förlängts till 2024 som en övergång till permanent verksamhet. Mer information finns på www.ulfavtal.se.
LÄS ÄVEN
Ny rapport: Förskolan måste få återhämtning!
Erik Stenkula: ”Tystnadskultur? Den har jag aldrig stött på i förskolan, tvärtom!”
Fråga facket: Har man rätt att gå ned i arbetstid?
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.
Undervisning Vi bad tre förskollärare svara på vilka verktyg de inte klarar sig utan.
Podcast Eva Lindström och ateljeristan Joakim Pettersson berättar hur de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla sin undervisning.
Krönika Handen upp alla som hört föräldrar ”klaga” på att deras barn är så himla mammigt. Jag hör det typ hundra gånger i veckan, av både personal och föräldrar, skriver Eva Lindström.
Arbetstid Som första förskola i Danmark införde Treklövern för ett par år sedan fyradagarsvecka.– Jag har så mycket mer tid nu, säger förskolläraren Fatima Siddiqi.
Så gör vi Att läsa och sedan diskutera bokens olika kapitel tillsammans är ett väldigt gynnsamt arbetssätt samtidigt som man får fördjupa sig och utveckla sin kunskap, säger förskolläraren Suzanne Folcke.
Arbetsmiljö Vi kommer att lyssna in olika intressegrupper, säger utredaren Eva Broström.
Arbetsbelastning Sysslorna ingår inte i vårt avtalsområde och vi måste protestera mot att de blir fler, säger Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Någon minister pratade om hur himla viktigt det är att lyssna på barnen, verkligen lyssna på vad barnen säger. Jag kräktes lite i munnen, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Det här öppnar möjligheter att förbättra villkoren och arbetsmiljön för landets förskollärare, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan diskuterar vi det skolförberedande arbetet.
Förskolans yngsta Att få barn blöjfria handlar i första hand om barnens hälsa och utveckling, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Jag vill synliggöra vad undervisning för de yngsta kan innebära, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Det finns ett syfte med allt som finns framme, och vi passar på att undervisa på ett lekfullt sätt när barnen visar intresse för något, säger förskolläraren Sara Eliasson som tipsar om hur hon skapar lärmiljöer för de yngsta.
Förskolans yngsta Det är viktigt att verksamheten då matchas med rätt förutsättningar, säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.
Förskolans yngsta I våra studier, med förfinade instrument, ser vi frön till mycket redan hos de allra minsta, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.
Förskolans yngsta De sex Babblarna var till god hjälp under de allra yngsta barnens första år på Von Bahrs förskola i Uppsala.
Förskolans yngsta Det gäller att invänta barnen i samtalet, även om de bara kan några få ord, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Vi lärare debatt Det är viktigt att barnen på förskolorna möter många olika förebilder, men som det är nu vågar få män jobba i förskolan, skriver förskolläraren Victor Qwarfordt.
Forskning Yrket har fyra olika roller: lärare, omsorgsutövare, administratörer och hushållsarbetare, säger Maria Lennartsdotter.
Förskola ”Barnen lär sig samspel, läsa av, ta hänsyn. Dansen har stärkt deras relationer”
Forskning Min forskning har gynnats av att jag kunnat jobba så nära ihop med förskollärarna, säger professor Niklas Pramling, som fått Lärarstiftelsens forskarpris.
Svenska som andraspråk Förskolebarnen behöver få uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda, menar Ylva Novosel i sin avhandling.
Krönika Med det ok av dokumentationshysteri som vårt yrke numera bär på är det som att komma ut i friska luften att tänka på den pedagogiska dokumentationens barndom, skriver Erik Stenkula.
Podcast Jag vill att lyssnarna ska få nya idéer och samtidigt våga ifrågasätta sina invanda sätt att arbeta med barnen, säger Eva Lindström.
Kulturtips Jag vill visa på yrkesskickligheten och hur otroligt värdefulla de här yrkesgrupperna är, säger regissören Nils Petter Löfstedt.
Podcast Måste barnen smaka på allt – och är det ok att doppa brödet i soppan? I senaste avsnittet av Förskolan pratar Eva Lindström och Ellinor Lange om mat.
Fackböcker Utgå från högläsning i undervisningen av naturkunskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen, säger skolbibliotekarien Maria Heimer.
Fråga facket ”Medarbetarsamtalen har i min förskola blivit uppskjutna flera gånger och det är nu mer än ett år sedan vi hade ett sådant samtal med vår chef.”
Krönika Det är egentligen identiska processer som pågår för såväl barn som vuxna i förskolan idag, skriver förskolläraren Sara Agné i en gästkrönika.
Podcast Hur kan vi hjälpa barnen att tänka fritt och nytt, hur delaktiga ska vi vara och varför är arbetet med fantasiutveckling viktigt och ibland helt nödvändigt?
Skolpolitik Regeringens samordnare mot utanförskap: ”Vi måste hitta vägar så att förskolan fyller en viktigare funktion.”