Förskolläraren Nada Baker och rektorn Katarina Zupancic.
Till startsidan
Forskning Sniglar, maskar och andra småkryp står numera högt i kurs hos barnen på Gropen Gårds förskola i Göteborg. Det beror på forskningsprojektet ULF, där förskola och forskare arbetat ihop.
Strax intill Hammarkullsskolan i Hammarkullen i nordöstra Göteborg ligger förskolan Gropen Gård. Barnen på de sex avdelningarna samsas om en stor gård med sandlådor och ytterligare en gård där de kan springa, cykla och leka. De har också två inhägnade skogspartier på området. Den ena delen har en stor yta för växter, stora och små träd och kupig vegetation. I den andra finns små tipis i trä och en populär hinder- och balansbana. Här finns det också god chans att hitta småkryp av alla de slag.
Förskolläraren Cecilia Silverhagen Camacho.
– Förr var barnen livrädda för småkryp, de stampade på dem. Men det har blivit stor skillnad på det området. Nu berättar de i stället vad krypen heter, vad de äter och att de sover där på blommorna. De stampar inte längre utan säger i stället ”de vill också leva”, berättar Cecilia Silverhagen Camacho, som är en av de pedagoger på förskolan som har deltagit i ULF-projektet Ämnesdidaktiska modeller för naturvetenskap, även kallat Ämnos.
ULF står för Utveckling, Lärande, Forskning och är en nationell försöksverksamhet som ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola. Göteborgs universitet har 14 ULF-projekt varav ett är det som Gropen Gårds förskola deltar i.
Projektet har utgått från pedagogernas frågeställningar och forskarna har agerat bollplank och bidragit med kunskap om ämnesinnehåll, didaktisk forskning och egna erfarenheter. Förskollärarna och forskarna har arbetat tätt tillsammans i forskarpar. De har träffats regelbundet men också hållit kontakten via digitala loggböcker. Men i projektets första etapp började de med att läsa böcker och artiklar om naturvetenskap.
Forskaren Miranda Rocksén.
– Det hjälpte oss att utveckla metoder för undervisning och lärande. Som hur man kan locka barns intresse för naturvetenskap genom att exempelvis lära sig namnet på växter, träd och insekter, säger förskolläraren Nada Baker som i den andra etappen av projektet parades ihop med forskaren Miranda Rocksén från utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
– Loggboken hjälpte mig att planera och få feedback. Miranda gjorde också flera besök på min avdelning och filmade undervisningssituationer med barnen. Jag tyckte mycket om att arbeta tillsammans med Miranda och har haft så mycket nytta av hennes kunskaper och åsikter. Jag hade själv inte så stora kunskaper om naturvetenskap tidigare, så Ämnos-projektet har verkligen fått mig att utvecklas och lärt mig hur jag kan undervisa i ämnet.
Förskolläraren Nada Baker och rektorn Katarina Zupancic.
Även Cecilia Silverhagen Camacho är nöjd med projektet:
– Det har gett mig nya glasögon, ett helt nytt perspektiv på vad naturvetenskap kan vara i förskolan. Jag har velat arbeta med det tidigare men inte vetat hur. Det har känts så stort och jag har heller inte haft de kunskaperna.
Hon berättar att hennes avdelning hade jord som tema och utgick från barnens fascination över maskar de hittat ute på gården. Under resans gång har de sedan bland annat fått röra sig som maskar och måla maskar.
– Vi fotograferade när de målade första gången och jämförde med när de gjorde om det på slutet, och då var det mycket mer detaljerat. Det har varit både kul och väldigt givande.
Även Cecilia parades ihop med en forskare, Eva Nyberg, verksam vid Göteborgs universitet.
– Det fungerade väldigt bra att vara i par. Eva gav mig tips, råd och information, och vi skrev i vår loggbok båda två. Hon är påhittig. En gång när hon besökte oss hade hon med sig spyflugelarver i en påse. När flugorna sedan flög ut några dagar senare delade vi ut luppar till barnen så att vi kunde studera flugorna noga.
På Cecilias avdelning, Ukulele, har barnens nyvunna intresse för kryp nu även lett till att de har satt upp bilder på småkryp som symboler vid barnens platser. Ett kryp för vart och ett av barnen.
Det har hela tiden varit barnens intressen och iakttagelser som varit i fokus när man bestämt vad man ska arbeta med. En avdelning tog sig an fysik och ljus sedan barnen visat intresse för förskolans ljuslyktor. Det hela gick sedan vidare till att handla om regnbågar och därefter planeter, solen och rymden. Barnen skapade bland annat i papper, både raketer och planeter.
Barnen får även lära sig insekternas namn på teckenspråk.
Även förskolans rektor Katarina Zupancic har varit konstant delaktig i ULF-projektet.
– Jag har haft en övergripande roll, det är viktigt att vara delaktig och ha koll på det som händer för att kunna stötta och utmana, säger hon och tillägger att de nu ska sprida de erfarenheter som gjorts i projektet till övriga arbetslag på förskolan för att få till ett gemensamt lärande och att det blir en del i förskolans systematiska kvalitetsarbete.
Hon säger att forskarparen och loggböckerna var särskilt lyckade i sammanhanget.
– Det var den absolut största vinsten och något jag verkligen rekommenderar, att få ha en dialog med någon som kan lite mer är väldigt värdefullt. Förskollärare har sällan den här grundkunskapen i hur vi arbetar med barnen utifrån naturvetenskap som behövs, och bristerna gör att man inte riktigt vågar. Men när vi använde oss av den här metoden fick förskollärarna det stöd de behövde. När en pedagog får ny kunskap hamnar undervisningen på en helt annan nivå.
Läraren Nessrin Subhi.
Även närliggande Hammarkullsskolan har deltagit i projektet. Barnen från förskolan har varit på besök och haft gemensam lektion med skolbarnen. Läraren Nessrin Subhi berättar att hon till en början var lite tveksam till samarbetet mellan skola och förskola, bland annat på grund av att verksamheterna har olika scheman, arbetssätt, styrdokument, åldersgrupper och förutsättningar när det kommer till det naturvetenskapliga arbetet.
– Men med tiden blev det mer tydligt vilka likheter i arbetssätt och möjligheter till samarbeten som faktiskt finns. Skrivandet i loggböcker och möjligheten att dela med sig av dokumentation och ta del av hur både skolan och förskolan arbetar synliggjorde verkligen likheterna. Det bidrog också till ett kollegialt samarbete och lärande i hur man kan arbeta och mötas i ett naturvetenskapligt innehåll.
Nessrin Subhi berättar också att hon även blev mer medveten om vikten av att få insyn i varandras verksamheter och syn på undervisning, hur den kan bedrivas och hur man kan inspireras av varandras undervisning och metoder.
– Sammanfattningsvis går det att bygga broar mellan förskola och skola, exempelvis genom att samlas och mötas kring ett naturvetenskapligt innehåll.
Den tredje parten i Ämnos-projektet är forskarna, som också ser stora fördelar.
– Det är väldigt roligt att arbeta på det här sättet, att tillsammans få identifiera och närma sig svårigheter och det som är specifikt utmanande. Varje tillfälle man upptäcker något nytt är både utvecklande och spännande. Det är också viktigt att få den här nu-kontakten, en aktuell bild av vilka villkor pedagogerna arbetar under, säger projektledare Miranda Rocksén, som har en bakgrund som ma/no-lärare på högstadiet och som nu arbetar som forskare/lärarutbildare vid Göteborgs universitet, institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
Forskaren Eva Nyberg.
– Ja, det hjälper oss som undervisande lärare att förstå vad som är svårt och viktigt. Det är väldigt lärorikt att få reda på vad pedagogerna uppskattar och tycker, och vad de anser är värdefull information från oss, tillägger Eva Nyberg, biträdande projektledare som har en bakgrund som lärare i naturkunskap på gymnasiet och numera arbetar som forskare/lärarutbildare vid samma institution som Miranda Rocksén.
Upplägget med forskarpar och loggböcker ser även de som mycket lyckade inslag i projektet.
– Interaktiva dagböcker, med ganska omedelbar feedback, har vi använt oss av i tidigare projekt och upplevt som ett positivt inslag, den erfarenheten hade vi med oss, säger Eva Nyberg. Bildandet av forskarpar på det här sättet var däremot nytt och ett bra drag, det skulle kunna vara en nyckel för andra som vill göra liknande projekt.
LÄS ÄVEN
Ny rapport: Förskolan måste få återhämtning!
Erik Stenkula: ”Tystnadskultur? Den har jag aldrig stött på i förskolan, tvärtom!”
Fråga facket: Har man rätt att gå ned i arbetstid?
Krönika Ständigt nya barn gör att yrket aldrig går på slentrian. Det som funkade med ungarna förra året är måhända något som inte alls går hem hos de jag basar för nu, skriver läraren i förskolan Erik Stenkula.
Krönika På de flesta arbetsplatser räknas städning som en arbetsuppgift, men inte i förskolan, skriver Elin Larsson.
Krönika Jag kan inte annat än förundras, inte över det som förekommer i Prideparaden, utan hur så många orkar bli så upprörda, skriver Eva Lindström.
Debatt Arbetsgivaren bör tillhandahålla solskyddskräm till anställda i förskolan och säkerställa att det finns skuggiga platser på förskolegårdarna, skriver Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Boktips Lek har så enormt många perspektiv som är viktiga att förhålla sig till, säger Erika Wallin.
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om presenter. Hur ska vi förhålla oss till gåvor från föräldrar och barn?
Krönika Det finns ingen viktigare valfråga för Sveriges framtid än just det och därför fortsätter vi att tjata hela vägen fram till valet, skriver Sara Agné, lärare i förskolan.
Måltidspedagogik Häng med till Gåvans föräldrakooperativ i Åre där maten och måltiden är en hållbar tråd genom verksamheten.
Debatt Tänk om vi kunde få använda vår tid till att faktiskt leka med, samt undervisa och utbilda barn, skriver Ingeborg Carlquist, lärare i förskolan.
Undervisning Kan man lära sig något av undervisning som går i stöpet? Ja, tycker en samstämmig panel med lärare i förskolan.
Krönika Att barn slåss med varandra i förskolan är inte ett problem, inte om vi har förutsättningar att ta hand om det. Det är vad vi gör åt det som är problemet, skriver Eva Lindström.
Forskning Forskaren: ”Barnens förutsättningar att lära sig språk i förskolan är inte likvärdiga.”
Debatt I förskolan lindar vi gärna in vårt budskap i bubbelplast och silkespapper och slår in det i glatt paketpapper med ett fint krullat snöre, skriver Sandra Lundgren, förskollärare och föreläsare.
Podcast Lärarna i förskolan Eva Lindström och Ellinor Lange får svar från utbildningsminister Simona Mohamsson (L) i senaste avsnittet av Förskolan.
Pedagogiska tips Matematik är roligt, magiskt och spännande! Det vill Mia Johansson, förste förskollärare i matematik, förmedla till alla barn på förskolan. Och inte minst till andra lärare.
Krönika När jag funderar över förskolans väl och ve stöter jag ibland på dem, de som nog helst inte vill ha en förskola alls. Jag tror de skräms av hur de hört att förskolan är idag, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket Har jag rätt att kräva fem veckors sammanhängande semester i sommar? Det undrar förskolläraren. Vi bad vår fackliga expert Per Edberg reda ut vad som gäller.
Debatt För små barn är musik inte bara mys. Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag, skriver Karin Hassle, specialpedagog och musiklärare.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Debatt På Förskolans dag den 21 maj uppmärksammar vi en av Sveriges viktigaste verksamheter. Men vi kräver också handling, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.
Förskola Från i år har alla förskolor och gymnasier rätt till gruppbiljetter i Stockholms länstrafik – tack vare barnen på Kullsta förskola i Nynäshamn.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Debatt Vi lärare i öppen förskola har ett mångfacetterat uppdrag, men utan nationella styrdokument eller gemensamma organisatoriska ramar, skriver Jessica Valverde.
Krönika Att argumentera för att barn ska vara så lite som möjligt på förskolan blir ändå fel. Det gynnar varken förskolan eller lärarna, och verkligen inte jämställdheten, skriver Förskolans redaktör Sara Djurberg.
Fokus ”Jag känner ett stort hopp när jag ser de yngre barnens intresse”.
Fokus Läraren i förskola: ”Det är så fint att barnen får se att de kan göra skillnad”.
Fokus Det är svårt att förmedla hopp i tider av krig, klimatkris och orättvisor – men det går.
Fokus Aline Anckarman är lärare på förskolan Katarina Västra i Stockholm, men hon är också engagerad miljöaktivist.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Fokus Skyldighet att förmedla demokratiska värderingar.
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.