![](/contentassets/3fd93418cdcc427991b56d61d3f02007/nada-o-katarina.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Förskolläraren Nada Baker och rektorn Katarina Zupancic.
Forskning Sniglar, maskar och andra småkryp står numera högt i kurs hos barnen på Gropen Gårds förskola i Göteborg. Det beror på forskningsprojektet ULF, där förskola och forskare arbetat ihop.
Strax intill Hammarkullsskolan i Hammarkullen i nordöstra Göteborg ligger förskolan Gropen Gård. Barnen på de sex avdelningarna samsas om en stor gård med sandlådor och ytterligare en gård där de kan springa, cykla och leka. De har också två inhägnade skogspartier på området. Den ena delen har en stor yta för växter, stora och små träd och kupig vegetation. I den andra finns små tipis i trä och en populär hinder- och balansbana. Här finns det också god chans att hitta småkryp av alla de slag.
Förskolläraren Cecilia Silverhagen Camacho.
– Förr var barnen livrädda för småkryp, de stampade på dem. Men det har blivit stor skillnad på det området. Nu berättar de i stället vad krypen heter, vad de äter och att de sover där på blommorna. De stampar inte längre utan säger i stället ”de vill också leva”, berättar Cecilia Silverhagen Camacho, som är en av de pedagoger på förskolan som har deltagit i ULF-projektet Ämnesdidaktiska modeller för naturvetenskap, även kallat Ämnos.
ULF står för Utveckling, Lärande, Forskning och är en nationell försöksverksamhet som ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola. Göteborgs universitet har 14 ULF-projekt varav ett är det som Gropen Gårds förskola deltar i.
Projektet har utgått från pedagogernas frågeställningar och forskarna har agerat bollplank och bidragit med kunskap om ämnesinnehåll, didaktisk forskning och egna erfarenheter. Förskollärarna och forskarna har arbetat tätt tillsammans i forskarpar. De har träffats regelbundet men också hållit kontakten via digitala loggböcker. Men i projektets första etapp började de med att läsa böcker och artiklar om naturvetenskap.
Forskaren Miranda Rocksén.
– Det hjälpte oss att utveckla metoder för undervisning och lärande. Som hur man kan locka barns intresse för naturvetenskap genom att exempelvis lära sig namnet på växter, träd och insekter, säger förskolläraren Nada Baker som i den andra etappen av projektet parades ihop med forskaren Miranda Rocksén från utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
– Loggboken hjälpte mig att planera och få feedback. Miranda gjorde också flera besök på min avdelning och filmade undervisningssituationer med barnen. Jag tyckte mycket om att arbeta tillsammans med Miranda och har haft så mycket nytta av hennes kunskaper och åsikter. Jag hade själv inte så stora kunskaper om naturvetenskap tidigare, så Ämnos-projektet har verkligen fått mig att utvecklas och lärt mig hur jag kan undervisa i ämnet.
Förskolläraren Nada Baker och rektorn Katarina Zupancic.
Även Cecilia Silverhagen Camacho är nöjd med projektet:
– Det har gett mig nya glasögon, ett helt nytt perspektiv på vad naturvetenskap kan vara i förskolan. Jag har velat arbeta med det tidigare men inte vetat hur. Det har känts så stort och jag har heller inte haft de kunskaperna.
Hon berättar att hennes avdelning hade jord som tema och utgick från barnens fascination över maskar de hittat ute på gården. Under resans gång har de sedan bland annat fått röra sig som maskar och måla maskar.
– Vi fotograferade när de målade första gången och jämförde med när de gjorde om det på slutet, och då var det mycket mer detaljerat. Det har varit både kul och väldigt givande.
Även Cecilia parades ihop med en forskare, Eva Nyberg, verksam vid Göteborgs universitet.
– Det fungerade väldigt bra att vara i par. Eva gav mig tips, råd och information, och vi skrev i vår loggbok båda två. Hon är påhittig. En gång när hon besökte oss hade hon med sig spyflugelarver i en påse. När flugorna sedan flög ut några dagar senare delade vi ut luppar till barnen så att vi kunde studera flugorna noga.
På Cecilias avdelning, Ukulele, har barnens nyvunna intresse för kryp nu även lett till att de har satt upp bilder på småkryp som symboler vid barnens platser. Ett kryp för vart och ett av barnen.
Det har hela tiden varit barnens intressen och iakttagelser som varit i fokus när man bestämt vad man ska arbeta med. En avdelning tog sig an fysik och ljus sedan barnen visat intresse för förskolans ljuslyktor. Det hela gick sedan vidare till att handla om regnbågar och därefter planeter, solen och rymden. Barnen skapade bland annat i papper, både raketer och planeter.
Barnen får även lära sig insekternas namn på teckenspråk.
Även förskolans rektor Katarina Zupancic har varit konstant delaktig i ULF-projektet.
– Jag har haft en övergripande roll, det är viktigt att vara delaktig och ha koll på det som händer för att kunna stötta och utmana, säger hon och tillägger att de nu ska sprida de erfarenheter som gjorts i projektet till övriga arbetslag på förskolan för att få till ett gemensamt lärande och att det blir en del i förskolans systematiska kvalitetsarbete.
Hon säger att forskarparen och loggböckerna var särskilt lyckade i sammanhanget.
– Det var den absolut största vinsten och något jag verkligen rekommenderar, att få ha en dialog med någon som kan lite mer är väldigt värdefullt. Förskollärare har sällan den här grundkunskapen i hur vi arbetar med barnen utifrån naturvetenskap som behövs, och bristerna gör att man inte riktigt vågar. Men när vi använde oss av den här metoden fick förskollärarna det stöd de behövde. När en pedagog får ny kunskap hamnar undervisningen på en helt annan nivå.
Läraren Nessrin Subhi.
Även närliggande Hammarkullsskolan har deltagit i projektet. Barnen från förskolan har varit på besök och haft gemensam lektion med skolbarnen. Läraren Nessrin Subhi berättar att hon till en början var lite tveksam till samarbetet mellan skola och förskola, bland annat på grund av att verksamheterna har olika scheman, arbetssätt, styrdokument, åldersgrupper och förutsättningar när det kommer till det naturvetenskapliga arbetet.
– Men med tiden blev det mer tydligt vilka likheter i arbetssätt och möjligheter till samarbeten som faktiskt finns. Skrivandet i loggböcker och möjligheten att dela med sig av dokumentation och ta del av hur både skolan och förskolan arbetar synliggjorde verkligen likheterna. Det bidrog också till ett kollegialt samarbete och lärande i hur man kan arbeta och mötas i ett naturvetenskapligt innehåll.
Nessrin Subhi berättar också att hon även blev mer medveten om vikten av att få insyn i varandras verksamheter och syn på undervisning, hur den kan bedrivas och hur man kan inspireras av varandras undervisning och metoder.
– Sammanfattningsvis går det att bygga broar mellan förskola och skola, exempelvis genom att samlas och mötas kring ett naturvetenskapligt innehåll.
Den tredje parten i Ämnos-projektet är forskarna, som också ser stora fördelar.
– Det är väldigt roligt att arbeta på det här sättet, att tillsammans få identifiera och närma sig svårigheter och det som är specifikt utmanande. Varje tillfälle man upptäcker något nytt är både utvecklande och spännande. Det är också viktigt att få den här nu-kontakten, en aktuell bild av vilka villkor pedagogerna arbetar under, säger projektledare Miranda Rocksén, som har en bakgrund som ma/no-lärare på högstadiet och som nu arbetar som forskare/lärarutbildare vid Göteborgs universitet, institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
Forskaren Eva Nyberg.
– Ja, det hjälper oss som undervisande lärare att förstå vad som är svårt och viktigt. Det är väldigt lärorikt att få reda på vad pedagogerna uppskattar och tycker, och vad de anser är värdefull information från oss, tillägger Eva Nyberg, biträdande projektledare som har en bakgrund som lärare i naturkunskap på gymnasiet och numera arbetar som forskare/lärarutbildare vid samma institution som Miranda Rocksén.
Upplägget med forskarpar och loggböcker ser även de som mycket lyckade inslag i projektet.
– Interaktiva dagböcker, med ganska omedelbar feedback, har vi använt oss av i tidigare projekt och upplevt som ett positivt inslag, den erfarenheten hade vi med oss, säger Eva Nyberg. Bildandet av forskarpar på det här sättet var däremot nytt och ett bra drag, det skulle kunna vara en nyckel för andra som vill göra liknande projekt.
ULF står för Utveckling, Lärande, Forskning och är en nationell försöksverksamhet 2017–2021 som genomförts på uppdrag av regeringen.
Huvudansvariga för ULF är de fyra lärosätena Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Karlstad universitet och Umeå universitet.
ULF har nu förlängts till 2024 som en övergång till permanent verksamhet. Mer information finns på www.ulfavtal.se.
LÄS ÄVEN
Ny rapport: Förskolan måste få återhämtning!
Erik Stenkula: ”Tystnadskultur? Den har jag aldrig stött på i förskolan, tvärtom!”
Fråga facket: Har man rätt att gå ned i arbetstid?
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.