Ny antologi om digitalitet i förskolan

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

Hallå där, Erika Kyrk Seger, förskollärare och utbildningskonsult!

Foto: Nicke Johansson

Du är redaktör för en ny antologi om digitalitet i förskolan. Berätta!

– Vi ville flytta blicken från tekniken i sig, bort från appar och teknikstress, tillbaka till barnen och vikten av reflektion. Det är lätt att propagera för digitaliseringen genom att hävda att barnen har rätt till det digitala, men i förskolan måste vi prata om det digitala som ett verktyg likt andra uttryckssätt eller resurser i ett meningsskapande. Den röda tråden genom alla kapitel är att det digitala ska göra skillnad i det barnen försöker skapa mening kring, inte användas bara för att vi ska arbeta med digital kompetens.

Hur har du tänkt när du planerade antologin?

– Det kändes viktigt med ett brett innehåll som inkluderar hur förskolans arbete med barnen kan te sig för pedagogen, hur vi kan använda det digitala för att förstå det som sker till exempel i dokumentationen. Jag ville få med forskning som kan ge andra perspektiv för oss i mötet med det digitala och barnen. Att blanda praktik och teori är en viktig del i vårt arbete och det ville jag spegla. Emma Lewis och Mia Mylesand visar så tydligt i sina kapitel att det måste finnas en medveten tanke i undervisningen om det vi gör. Jag valde särskilt att ta in Elza Dunkels som lyfter begreppet skärmtid för att kunna ge pedagogerna förståelse för det vi möter i medierna och varför vi påverkas av det.

Lyft något ur boken som gjort starkt intryck på dig!

– Det som gjort starkt intryck på mig är hur vi författare rör oss kring ett gemensamt fokus, det jag kallar punctum: att det digitala måste fylla någon funktion för barnen, pedagogerna och organisationen. Det vill säga att det är ett verktyg för att komplettera något annat, och att det ska bidra till meningsfullhet i förhållande till det barnen försöker förstå och lära sig.

Digitaliseringen är fortfarande ett laddat ämne – vad tänker du kring det?

– Jag tänker att vi måste skilja på vad vi ”känner, tycker och vet”. Börja sålla i de tre delarna för att fokusera på vad det står i läroplanen om digital kompetens. Det är vi människor som leder verksamheten – inte tekniken. Om vi lever i ett digitalt samhälle behöver vi ge barnen strategier för att navigera i och använda det digitala. Men det betyder inte att det digitala ska vara med i allt och hela tiden.

Vilken nytta hoppas du att förskollärare ska få av boken?

– Min önskan är att den ska användas för att skapa förståelse, ifrågasättande och självreflektion kring vad, när, hur och varför vi vill använda digitala verktyg. Att känna ett lugn i teknikstressen och i stället fokusera på ”när det är lämpligt” att använda det digitala.