Bokstavsträning när skylten till solrosorna ska formuleras. Foto: Maria Björkqvist
Till startsidan
Sfi-undervisning Att använda odling i SFI-undervisningen har många fördelar – språket blir konkret, eleverna får bättre självförtroende, bättre psykisk hälsa och det blir en väg till integration.
Det är fredag och SFI-eleverna i Lerum är på plats i skolan. Tidigare i veckan har de haft undervisning på distans. Deras lärare Agnetha Rosander visar bilder från förra veckans på plats-lektion. Hur de sådde solrosor i krukor och skrev etiketter. Tränade på bokstäver och begrepp – ”kort” solros och ”lång” solros samtidigt som de satte fröna i jorden. Så blev fröpåsar, jord och krukor läromedel. Och det som händerna gjorde förra veckan blir en lektion i verb (i imperfekt). ”Sådde”, ”planterade” och ”vattnade”.
Men nu är det presenstid och dags att gå ut till odlingslådorna. Agnetha och hennes kollega Maria Björkqvist har förberett med vattenkannor, ytterkrukor och jord. Solrosorna ska i jorden och pelargonerna som planterades om i april ska få nya krukor. De ”planterar” och ”vattnar”.
– När vi är ute är det svenskundervisning hela tiden. Vi pratar om vad saker heter och vad vi gör. Efteråt skriver vi dagbok om vad vi gjort, säger Agnetha Rosander.
Agnetha Rosanders elever går spår 1, kurs A, vilket innebär att de är på den lägsta nivån. Många är analfabeter.
– Den här gruppen är lågutbildade och har inte så bra självförtroende i Sverige, men de har ofta stora kunskaper i till exempel odling och andra praktiska saker. I ”Grön SFI” får de visa sina färdigheter och vara stolta över vad de kan, säger Agnetha Rosander.
Genom åren har Agnetha sett många goda exempel. Och just den här dagen händer det igen. En av eleverna har kämpat hela hösten och vintern med att lära sig att läsa.
– I dag när vi kom ut och hon fick plantera, tog hon plötsligt initiativ och såg vad som behövde göras. Jag kunde se hur hon fick ett annat självförtroende därute vid lådorna.
Agnetha berättar sedan hur hon samma dag kunde rekommendera eleven för ett praktikjobb inom parkskötsel.
– Hon pratar jättedålig svenska, men hon har kunskapen i händerna. Här kanske vi kan bidra med att få ut någon i en verksamhet.
Bokstavsträning när skylten till solrosorna ska formuleras. Foto: Maria Björkqvist
Efter att ha jobbat med ”Grön SFI” i flera år, har Agnetha sett många elever växa. Hon berättar om eleven som bodde i ett litet rum i ett flyktingboende och som ville ta hand om odlingarna under sommaren och mådde bra av att ha en uppgift. Och om eleven som inte vågade prata i klassrummet men som efter att ha känt igen lavendeln från sitt hemland ville berätta allt hon visste om lavendelns läkande egenskaper.
– Samtidigt som det är språkundervisning blir det också terapi. Grön rehabilitering är ju ett vedertaget begrepp – man vet att trädgårdsarbete är bra mot psykisk ohälsa.
Men SFI-undervisningen i Lerum handlar inte bara om odlingslådor och praktiskt arbete. ”Grön SFI” betyder att hela undervisningen har en miljöprofil och jobbar utifrån tre teman – natur, hållbarhet och hälsa. Odlingen är en del av naturtemat, men här ryms också sådant som kunskap om allemansrätten. Inom hållbarhetstemat har klassen till exempel gjort studiebesök på en avfallshanteringsanläggning.
Under pandemin, när de flesta lektionerna varit på distans, har hälsotemat varit i centrum.
– Vi har pratat om kost och motion. En läxa har till exempel varit att ta en promenad, ta en bild och berätta vad de gjort.
Plantorna sätts i jorden. Foto: Maria Björkqvist
Agnetha och hennes kolleger har också gjort en egen film med pausgympa och passat på att förstärka begrepp som ”upp”, ”ner”, ”höger” och ”vänster”.
Eftersom eleverna har så svaga läs- och skrivkunskaper har det varit en utmaning att undervisa på distans. Skrivna instruktioner fungerar inte så bra. I stället har lärarna spelat in egna filmer, och Agnetha tror hon landar på uppemot 200 filmer när läsåret är slut.
– Det största hindret har varit den digitala tekniken. Å andra sidan har vi fått en högre närvaro. Dyker de inte upp på skärmen, ringer vi upp. En del har till och med lärt sig läsa på distans, säger Agnetha Rosander.
LÄS ÄVEN
SFI behöver göras om från grunden
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.
Forskning Forskaren: Eleverna får inte tappa tilliten till den kunskap som skolan och lärarna kan förmedla.
Forskning Skolverkets tips till nationella prov i gymnasiet kan ge F på universitetet.
Kursplaner Skolverket: ”Vi har tidigare påpekat att tidplanen är för snäv”.
Forskning Forskaren: Förvånade mig att de kunde så mycket och drog så kloka paralleller.
Sfi-undervisning Har över 100 000 prenumeranter: ”Min norrländska dialekt har nog hjälpt till”.
Särskilt stöd Engelsklärarens dom: ”Snålt och otillräckligt – en dimridå”.
Krönika Svenskläraren: Hur lite läser våra elever i skolan egentligen?
Forskning Forskaren: Digitaliseringen av skolan har inte drivits främst av lärare.
Debatt ”Lösningen är att utveckla vår egen professionalism”.
Debatt Motsatt effekt när lärare försöker skydda elever från motgångar.
Forskning Forskaren: Det handlar inte bara om att lära sig färdiga sanningar.
Forskning Forskaren: Läsning, samtal och skrivande måste hänga ihop.
Debatt Lektorn: Konstigt att undvika en fungerande undervisningsstrategi för att kostnaden är för låg.
Debatt Forskarnas varning: Det finns inte några enkla och billiga lösningar på komplexa problem.
Debatt Sva-lärarna: Oroande hur centrala beslut om ämnets framtid fattas.
Böcker ”Målsättningen är att låta barnböcker bygga broar mellan människor.”
Reportage Prisad lärare tar med de stora världskriserna in i klassrummet.
Debatt Professorn: Problematiskt att stämpla transspråkande som en ”trend” eller ”slogan”.
Forskning Forskaren: ”Spännande att se hur de öppnade sig för varandras synpunkter.”
Debatt Farhågan: Riskerar att bidra till en negativ inställning till flerspråkighet.
Debatt Svenskläraren: ”Låter i mina öron som ett livslångt straff.”
Panelen ”I engelska är den uppenbara vinsten att de både lyssnar och antecknar.”
Krönika Svenskläraren om hur han fick eleven att ta kontroll över sin hjärna.
Lektionstipset Svenskläraren om varför han låter eleverna läsa Emil i Lönneberga på alla nordiska språk.
Debatt Gästprofessorn: Jag vill bemöta tre problematiska påståenden om transspråkande.
Krönika ”Varför blir det så här varje år?”
Debatt Forskarna: Kan bidra positivt till språkinlärning.
Debatt ”Vanlig svenskundervisning kan lära av svenska som andraspråk.”
Språksveket Redaktören om att myndigheten hamnat mitt i en forskarstrid.
Språksveket Varannan elev med utländsk bakgrund saknar språket för att klara skolan: ”Förödande”.
Språksveket Tomas Riad om språksveket: ”Dagens undervisningsmetoder fungerar inte.”
Språksveket Professorn: ”Traumatisk upplevelse att komma i en andraspråkssituation.”
Språksveket ”Man missar den verklighet som råder i svensk skola.”
Språksveket Forskaren: Stor risk för backlash när lärare genomskådar populära metoden.
Språksveket ”Det har blivit ett tydligare fokus på lärandet.”
Forskning Forskaren: ”Eleverna kan inte förväntas förstå dessa komplicerade teorier.”
Läroplanshaveriet Martin Ingvar om uppdraget: Regeringen tar ett stadigare grepp om Skolverket.
Läroplanshaveriet Skolverket om kritikernas nya roll: ”Tar tacksamt emot deras hjälp”
Forskning Forskaren: ”Jag tycker att det är oroväckande.”
Debatt Professorn: Krävs dubbel grund för att stärka elevers läsförmåga.
Debatt Erik Cardelus: Goda berättelser är en grund för kunskap och känslor.
Krönika ”Eleverna var redan på bristningsgränsen och klagade över det höga tempot.”
Krönika Svenskläraren om att det sällan är boken som är problemet när elever vägrar att läsa.
Svenska som andraspråk ”Vi sva-lärare har väntat på det här i 30 år.”
Nationella prov Engelskläraren: ”Kan ställa till problem.”
Debatt Lektorn: ”Den nuvarande situationen får konsekvenser för elevernas lärande.”