Odling lyfter SFI-elevernas språk – och självförtroende

Det är fredag och SFI-eleverna i Lerum är på plats i skolan. Tidigare i veckan har de haft undervisning på distans. Deras lärare Agnetha Rosander visar bilder från förra veckans på plats-lektion. Hur de sådde solrosor i krukor och skrev etiketter. Tränade på bokstäver och begrepp – ”kort” solros och ”lång” solros samtidigt som de satte fröna i jorden. Så blev fröpåsar, jord och krukor läromedel. Och det som händerna gjorde förra veckan blir en lektion i verb (i imperfekt). ”Sådde”, ”planterade” och ”vattnade”.

Men nu är det presenstid och dags att gå ut till odlingslådorna. Agnetha och hennes kollega Maria Björkqvist har förberett med vattenkannor, ytterkrukor och jord. Solrosorna ska i jorden och pelargonerna som planterades om i april ska få nya krukor. De ”planterar” och ”vattnar”.

– När vi är ute är det svenskundervisning hela tiden. Vi pratar om vad saker heter och vad vi gör. Efteråt skriver vi dagbok om vad vi gjort, säger Agnetha Rosander.

Agnetha Rosanders elever går spår 1, kurs A, vilket innebär att de är på den lägsta nivån. Många är analfabeter.

– Den här gruppen är lågutbildade och har inte så bra självförtroende i Sverige, men de har ofta stora kunskaper i till exempel odling och andra praktiska saker. I ”Grön SFI” får de visa sina färdigheter och vara stolta över vad de kan, säger Agnetha Rosander.

En väg in i samhället

Genom åren har Agnetha sett många goda exempel. Och just den här dagen händer det igen. En av eleverna har kämpat hela hösten och vintern med att lära sig att läsa.

– I dag när vi kom ut och hon fick plantera, tog hon plötsligt initiativ och såg vad som behövde göras. Jag kunde se hur hon fick ett annat självförtroende därute vid lådorna.

Agnetha berättar sedan hur hon samma dag kunde rekommendera eleven för ett praktikjobb inom parkskötsel.

– Hon pratar jättedålig svenska, men hon har kunskapen i händerna. Här kanske vi kan bidra med att få ut någon i en verksamhet.

Efter att ha jobbat med ”Grön SFI” i flera år, har Agnetha sett många elever växa. Hon berättar om eleven som bodde i ett litet rum i ett flyktingboende och som ville ta hand om odlingarna under sommaren och mådde bra av att ha en uppgift. Och om eleven som inte vågade prata i klassrummet men som efter att ha känt igen lavendeln från sitt hemland ville berätta allt hon visste om lavendelns läkande egenskaper.

– Samtidigt som det är språkundervisning blir det också terapi. Grön rehabilitering är ju ett vedertaget begrepp – man vet att trädgårdsarbete är bra mot psykisk ohälsa.

Inte bara odling

Men SFI-undervisningen i Lerum handlar inte bara om odlingslådor och praktiskt arbete. ”Grön SFI” betyder att hela undervisningen har en miljöprofil och jobbar utifrån tre teman – natur, hållbarhet och hälsa. Odlingen är en del av naturtemat, men här ryms också sådant som kunskap om allemansrätten. Inom hållbarhetstemat har klassen till exempel gjort studiebesök på en avfallshanteringsanläggning.

Under pandemin, när de flesta lektionerna varit på distans, har hälsotemat varit i centrum.

– Vi har pratat om kost och motion. En läxa har till exempel varit att ta en promenad, ta en bild och berätta vad de gjort.

Agnetha och hennes kolleger har också gjort en egen film med pausgympa och passat på att förstärka begrepp som ”upp”, ”ner”, ”höger” och ”vänster”.

Eftersom eleverna har så svaga läs- och skrivkunskaper har det varit en utmaning att undervisa på distans. Skrivna instruktioner fungerar inte så bra. I stället har lärarna spelat in egna filmer, och Agnetha tror hon landar på uppemot 200 filmer när läsåret är slut.

– Det största hindret har varit den digitala tekniken. Å andra sidan har vi fått en högre närvaro. Dyker de inte upp på skärmen, ringer vi upp. En del har till och med lärt sig läsa på distans, säger Agnetha Rosander.

LÄS ÄVEN

Många sfi-elever hoppar av sin utbildning

SFI behöver göras om från grunden

SFI-lärare skriver lättlästa böcker – för vuxna

SFI-läraren: ”Omjämlikheten är enorm”