![](/contentassets/c9ac060b54344fb09f1c23f18eb207e2/m-sar-solrosor-och-skriver-skylt-bokstavstraning.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Bokstavsträning när skylten till solrosorna ska formuleras. Foto: Maria Björkqvist
Sfi-undervisning Att använda odling i SFI-undervisningen har många fördelar – språket blir konkret, eleverna får bättre självförtroende, bättre psykisk hälsa och det blir en väg till integration.
Det är fredag och SFI-eleverna i Lerum är på plats i skolan. Tidigare i veckan har de haft undervisning på distans. Deras lärare Agnetha Rosander visar bilder från förra veckans på plats-lektion. Hur de sådde solrosor i krukor och skrev etiketter. Tränade på bokstäver och begrepp – ”kort” solros och ”lång” solros samtidigt som de satte fröna i jorden. Så blev fröpåsar, jord och krukor läromedel. Och det som händerna gjorde förra veckan blir en lektion i verb (i imperfekt). ”Sådde”, ”planterade” och ”vattnade”.
Men nu är det presenstid och dags att gå ut till odlingslådorna. Agnetha och hennes kollega Maria Björkqvist har förberett med vattenkannor, ytterkrukor och jord. Solrosorna ska i jorden och pelargonerna som planterades om i april ska få nya krukor. De ”planterar” och ”vattnar”.
– När vi är ute är det svenskundervisning hela tiden. Vi pratar om vad saker heter och vad vi gör. Efteråt skriver vi dagbok om vad vi gjort, säger Agnetha Rosander.
Agnetha Rosanders elever går spår 1, kurs A, vilket innebär att de är på den lägsta nivån. Många är analfabeter.
– Den här gruppen är lågutbildade och har inte så bra självförtroende i Sverige, men de har ofta stora kunskaper i till exempel odling och andra praktiska saker. I ”Grön SFI” får de visa sina färdigheter och vara stolta över vad de kan, säger Agnetha Rosander.
Genom åren har Agnetha sett många goda exempel. Och just den här dagen händer det igen. En av eleverna har kämpat hela hösten och vintern med att lära sig att läsa.
– I dag när vi kom ut och hon fick plantera, tog hon plötsligt initiativ och såg vad som behövde göras. Jag kunde se hur hon fick ett annat självförtroende därute vid lådorna.
Agnetha berättar sedan hur hon samma dag kunde rekommendera eleven för ett praktikjobb inom parkskötsel.
– Hon pratar jättedålig svenska, men hon har kunskapen i händerna. Här kanske vi kan bidra med att få ut någon i en verksamhet.
Bokstavsträning när skylten till solrosorna ska formuleras. Foto: Maria Björkqvist
Efter att ha jobbat med ”Grön SFI” i flera år, har Agnetha sett många elever växa. Hon berättar om eleven som bodde i ett litet rum i ett flyktingboende och som ville ta hand om odlingarna under sommaren och mådde bra av att ha en uppgift. Och om eleven som inte vågade prata i klassrummet men som efter att ha känt igen lavendeln från sitt hemland ville berätta allt hon visste om lavendelns läkande egenskaper.
– Samtidigt som det är språkundervisning blir det också terapi. Grön rehabilitering är ju ett vedertaget begrepp – man vet att trädgårdsarbete är bra mot psykisk ohälsa.
Men SFI-undervisningen i Lerum handlar inte bara om odlingslådor och praktiskt arbete. ”Grön SFI” betyder att hela undervisningen har en miljöprofil och jobbar utifrån tre teman – natur, hållbarhet och hälsa. Odlingen är en del av naturtemat, men här ryms också sådant som kunskap om allemansrätten. Inom hållbarhetstemat har klassen till exempel gjort studiebesök på en avfallshanteringsanläggning.
Under pandemin, när de flesta lektionerna varit på distans, har hälsotemat varit i centrum.
– Vi har pratat om kost och motion. En läxa har till exempel varit att ta en promenad, ta en bild och berätta vad de gjort.
Plantorna sätts i jorden. Foto: Maria Björkqvist
Agnetha och hennes kolleger har också gjort en egen film med pausgympa och passat på att förstärka begrepp som ”upp”, ”ner”, ”höger” och ”vänster”.
Eftersom eleverna har så svaga läs- och skrivkunskaper har det varit en utmaning att undervisa på distans. Skrivna instruktioner fungerar inte så bra. I stället har lärarna spelat in egna filmer, och Agnetha tror hon landar på uppemot 200 filmer när läsåret är slut.
– Det största hindret har varit den digitala tekniken. Å andra sidan har vi fått en högre närvaro. Dyker de inte upp på skärmen, ringer vi upp. En del har till och med lärt sig läsa på distans, säger Agnetha Rosander.
LÄS ÄVEN
Många sfi-elever hoppar av sin utbildning
SFI behöver göras om från grunden
Krönika Svenskläraren: Arbetsgivare förkastar etablerade sanningar och vetenskap när de söker lärare.
Svenska som andraspråk Forskaren: Det var överraskande att se.
Krönika Eleven till svenskläraren: ”Den här boken rör du inte!”
Lektionstipset ”Det är en gåva som jag tycker att vi verkligen ska ge våra barn.”
Reportage Gymnasieläraren: Många intressen gör en människa mer djup och intressant
Lärarpriser ”Jag tycker att språk och litteratur är jätteviktigt.”
Utållighetsraset 9 av 10 lärare: Eleverna ger upp direkt.
Uthållighetsraset Forskaren: Dubblerar risken att utveckla ångestproblematik.
Uthållighetsraset ”Utantillkunskaper gör att man kan jobba snabbare och avancera.”
Uthållighetsraset Agneta Gulz: Ger eleverna en felaktig bild av lärande.
Krönika Editionschefen om varför Ämnesläraren djupdyker i känsliga frågan.
Uthållighetsraset ”De tappar fokus, är trötta och somnar, har svårt att sitta stilla.”
Böcker Ny bok djupdyker i utmanande situationer.
Lärarutbildning ”Betydligt bättre förberedda att arbeta ute i en klass från dag ett.”
Krönika Svenskläraren: Alla elever bedyrar sin oskuld.
Krönika ”Inget annat medel utvecklar oss och vårt tänkande på det sätt som litteraturen gör.”
Psykologi Forskaren har djupdykt i psykologiämnets historia.
Vi lärare debatt ”Så vad gör vi åt saken?”
Reportage Svenskläraren: Jag har blivit trygg med att vara i gråzonen.
Krönika Svenskläraren: Backa ett steg och se till att innehållet alltid kommer först.
Krönika ”Kan jag få fortsätta läsa den här boken?”
Svenska som andraspråk Ögonöppnare för svensklärare: ”Äntligen förstått skillnaden”.
Nationella prov Svenskläraren: Skolverket sätter oss i en jättejobbig situation.
Krönika ”Vilken blir min roll som lärare i ett sådant system?”
Vi lärare debatt Lärarutbildarna: Beklagligt att frågan behandlas på ett så oinitierat sätt.
Läsinlärning Gymnasieläraren: Ger eleverna en kick att fortsätta träna.
Forskning Forskaren: Används utan att vi vet hur de påverkar förståelsen.
Lektionstipset Svenskläraren Jan Ericson om sina dubbla roller som läsfrämjare.
Vi lärare debatt SO-läraren: Ett E i betyg kan ibland vara gott nog.
Krönika Svenskläraren: Fram med problemet i dagsljus så att vi kan syna det
Forskning Forskaren: Undervisningen kan bli mindre likvärdig.
Forskning ”Studieresultaten försämras när undervisningsspråket är ett annat än modersmålet.”
Krönika ”Kompromissen kändes rimlig där och då, men elevens fråga har legat och gnagt”
Sfi-undervisning Skolinspektionen om sorgebarnet: Krävs större engagemang.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Reportage SO-läraren: Det håller det fräscht på något vis.
Forskning Forskaren: Förväntningarna är högt ställda och målen svåra att uppnå.
Böcker Författarens bästa tips.
Lektionstipset Därför slänger religionslärarna av sig strumporna i klassrummet.
Krönika ”Låt lärare vara lärare och låt elever vara elever.”
Krönika Svenskläraren: Skolan är torftig, kall och full av mögel.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Forskning Forskaren om sina vägledande principer.
Omöjligt uppdrag ”Stor risk att anpassningarna snarare blir förenklingar som leder till att själva lärandet uteblir.”
Omöjligt uppdrag ”Plötsligt blir det som en ketchupeffekt, allt börjar fungera.”
Omöjligt uppdrag Agneta Gulz: Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter.
Omöjligt uppdrag Svenskläraren: Cementerar eleverna på befintliga nivåer.
Omöjligt uppdrag Ny undersökning: Varannan elev i behov av särskilt stöd får inte det
Omöjligt uppdrag 13 vittnesmål från Ämneslärarens stora enkät.
Omöjligt uppdrag Tre av fyra lärare hinner inte hjälpa alla elever: ”Vi är maktlösa”