
Fem av eleverna i det stolta gänget som har skrivit en bok om sina drömmar. En utmaning, berättar de, eftersom det inte alltid är så lätt att våga drömma. Foto: Oskar Omne
Reportage Det finns många ungdomar som har slutat drömma och känna hopp om framtiden, enligt läraren Mikhael Mikalides på Storvretskolan i Botkyrka. Därför har han låtit sina elever skriva en bok tillsammans med hiphopartisten Linda Pira: ”Konsten att drömma stort”.
Skolarbetet är viktigt nu, i dag, i stunden. Det är inget som går att skjuta på eller ta tag i senare i livet. Det har niondeklassaren Dieu-Merci Lusilavovo insett under arbetet med boken ”Konsten att drömma stort” som han har skrivit tillsammans med läraren Mikhael Mikalides, hiphopartisten Linda Pira och andra elever på Storvretskolan i Botkyrka utanför Stockholm.
Innan de började arbeta med boken, som handlar om hur man kan uppnå sina drömmar, var Dieu-Mercis mål i livet att hitta ett jobb och bilda familj. Punkt.
Projektledarna Linda Pira, hiphopartist, och Mikhael Mikalides, lärare, har själva mött en hel del motgångar i sina liv. Foto: Oskar Omne
– På senare tid har jag insett att det måste finnas lycka i mitt liv. Inte bara ett jobb, vilket som helst, som jag ska gå till varje dag. Tidigare gömde jag mina drömmar djupt inom mig och vågade inte förmedla dem till andra personer, säger han.
I dag vill han bli fastighetsmäklare, poet eller rappare och har utvecklat olika planer för hur han ska plugga och kämpa för att nå dit.
Det är lite glest i de gula bokhyllorna i Storvretskolans bibliotek, samtidigt som den ljusa och modernt inredda lokalen uppmuntrar till både läsning och samtal i sköna fåtöljer.
Bredvid Dieu-Merci Lusilavovo sitter Waleed Hadidi som berättar att hans dröm började blekna för några år sedan.
– Då gick jag hem och spelade dataspel varje dag efter skolan, och bara glömde bort allting, säger han.
Fem av eleverna i det stolta gänget som har skrivit en bok om sina drömmar. En utmaning, berättar de, eftersom det inte alltid är så lätt att våga drömma. Foto: Oskar Omne
Men nu är han på banan igen och planerar att bli brandman. Andra runt bordet drömmer om att bli rörmokare, läkare, politiker eller lärare.
Hiphopartisten Linda Pira, som har följt och deltagit i det här bokprojektet, sitter med under samtalet, men håller låg profil och låter eleverna prata. Tjejerna i klassen lyser med sin frånvaro. De ville inte missa sin retoriklektion, förklarar läraren Mikhael Mikaledes.
Efter att killarna har delat med sig av sina framtidsplaner konstaterar de att det tyvärr alltid kommer att finnas personer som påpekar att deras drömmar är omöjliga. Men att det inte kommer hindra dem från att sträva dit de vill.
Storvretskolan har varit i hetluften sedan år 2016 då Skolinspektionen påtalade att en stor del av eleverna inte fick tillräckligt med stöd i undervisningen. Och att många inte kände sig trygga i skolan. Bristerna bedömdes vara mycket allvarliga.
Foto: Oskar Omne
Mikhael Mikalides, läraren bakom bokprojektet ”Konsten att drömma stort”, började arbeta på skolan förra året. Han förklarar att en av orsakerna till att han valde just Storvretskolan var att han ville bidra till att göra skillnad och stärka elevernas framtidshopp. Men hur gör man det? Jo, genom att hjälpa dem att identifiera sina drömmar och genom att stärka elevernas läs- och skrivförmåga.
– Språket är en maktfaktor och en förutsättning för att kunna styra sitt liv. Botkyrka är ett utsatt område där alla inte vågar drömma stora drömmar. Här har över 75 procent av eleverna utländsk bakgrund, säger han.
– Med tanke på att det tar så lång tid att lära sig att läsa och skriva är det inte så konstigt att många tycker att det är ångestladdat, säger han och berättar att även hans mellanstadieelever har deltagit i det här projektet.
En av Mikhael Mikalides metoder för att stärka skrivkulturen på skolan är att utgå från entreprenöriellt lärande och att låta människor utanför skolan ta del av elevernas arbete. I det här fallet bokens läsare. Sammanfattningsvis handlar arbetet om att göra undervisningen autentisk – att få eleverna att känna att deras arbete är ”på riktigt”.
– Då gör de sitt yttersta och tar sig an uppgiften på ett annat sätt. På det här viset får de jobba mot en mottagare, en extern aktör, i stället för att enbart arbeta med isolerade övningar. Men jag vill betona att den här typen av arbete inte behöver vara så stort. Det kan räcka med att ge eleverna i uppgift att skriva en saga eller novell som de får läsa upp på en närliggande förskola, exempelvis.
I ”Konsten att drömma stort” får läsaren ta del av elevernas reflektioner och drömmar, alla steg i projektets processarbete och av handledningsmaterial som beskriver hur lärare kan gå tillväga för att hjälpa barn och ungdomar att komma framåt i livet.
Mikhael Mikalides strategi är att låta eleverna jobba med en måltrappa, en slags personlig handlingsplan, som är uppdelad i olika delmål – allt för att maximera möjligheterna att nå sitt mål. En central del i arbetet har varit att även låta eleverna diskutera och vända och vrida på nyckelbegrepp som förebilder, tacksamhet, självkänsla, rädsla, motion och hinder.
Att utgå från starka förebilder har varit en av utgångspunkterna. Och det är här hiphopartisten Linda Pira kommer in i bilden. Hon involverades som medförfattare och inspiratör och har själv uppnått många av sina mål i livet, trots motstånd.
Fem av skribenterna i årskurs nio berättar om förebilder, tacksamhet, vad som gör dem unika och vad det har betytt för dem att delta i bokprojektet. Foto: Oskar Omne
– Jag känner att jag har mycket gemensamt med de här eleverna. Under min uppväxt upplevde jag ofta att det inte fanns någon vuxen som kunde nå mig. Jag hade adhd, vilket jag fick klarhet i först i vuxen ålder, och förstod inte varför jag var annorlunda. Samtidigt kände jag att jag hade mycket att ge, men jag kunde inte förklara vad för min omgivning.
Därefter berättar hon att hon ofta fick kritik för sitt sätt att skriva och tala: ”Nej, du ska skriva så här, prata så här. Nej, nu använder du slangord igen och det får du inte göra.”
I dag har hon erövrat språket, som är en central del i hennes yrke som låtskrivare.
– Till slut märkte jag att det var genom att använda mitt eget språk och genom att sluta att anpassa mig som jag kunde förmedla mina känslor och vara den jag är. Och det är därför jag tycker att det här arbetet har varit så fantastiskt – att de här barnen och ungdomarna redan nu har fått verktyg för hur man kan kämpa för att nå sina drömmar, säger Linda Pira.
Eleven Hasan Askarbekov nickar. Hans dröm är att bli frisk och att kunna återvända till Uzbekistan. Och efter det här projektarbetet känner han sig mer förhoppningsfull.
– Jag tycker att alla borde få jobba så här, så att alla lär sig kämpa för att nå sin dröm.
Linda Pira ler stort:
– Gud vad bra sagt!
Drömyrke: Fastighetsmäklare, poet eller rappare.
– Jag är unik för att jag är bra på att motivera andra och har en stark vilja.
– Jag är tacksam över hur positiv jag är trots all negativitet som jag har mött i livet. Jag är tacksam för att jag lever. Jag är tacksam över hur bra fantasi jag har.
– Det här har varit det roligaste som jag har medverkat i under min tonårsperiod. Jag har lärt mig att kämpa för det jag gillar att göra.
– Det som får mig att sväva är musik och thaiboxning. Musiken får mig att drömma och få hopp.
Drömyrke: Brandman.
– Jag har förstått hur tacksam jag borde vara för alla runt omkring mig och jag har kommit närmare mina vänner.
– Jag har lärt mig att det är viktigt att uttrycka sig och att du kan hjälpa andra med problem du har gått igenom. Då kan de i sin tur hjälpa andra människor.
– Jag är mest tacksam för att jag har chansen att leva i ett samhälle med tillgång till mat och hushållsprodukter. Att jag har en familj som jag älskar och att jag har chansen att se min familj varje dag.
Drömyrke: Inredningsarkitekt eller fotograf.
– Mitt drömjobb är att jobba med inredningsdesign, eftersom jag gillar att designa. Jag vill också jobba med fotografi, eftersom jag gillar att fotografera.
– Att jobba med det här projektet var det bästa jag har gjort i skolan och med vänner. Jag har lärt mig att man ska tänka positivt och våga göra det man vill.
– Fokusera på framtiden och se inte tillbaka på det som varit. Bry dig inte om vad andra säger och gör alltid ditt bästa.
Dröm: Att bli frisk och återvända till sin släkt i Uzbekistan.
– Det här projektet hjälpte mig att förstå hur viktigt det är med hälsa och bra sömnvanor.
– Min pappa och mamma och kärleken från min familj får mig att sväva.
– Det här projektet borde ingå i undervisningen för alla, så att barn kan lära sig att nå sina drömmar och tänka positivt.
Drömyrke: Fotobollspelare.
– Jag är unik för att jag har klarat av att leva utan min mamma i fem år. Jag trodde aldrig att jag skulle klara det. Att leva utan sina föräldrar är inte något alla klarar av.
– Om jag vann en miljon skulle jag hjälpa människor som inte har råd med mat och kläder. Och med resten av pengarna hade jag åkt runt till länder som jag vill besöka.
– Neymar är min förebild. Han är fotbollsspelare som växt upp i en fattig familj. Han försökte spela fotboll när han inte ens hade pengar för mat.
Källa: Boken Konsten att drömma stort.
Forskning Forskaren: Den emotionella stöttningen har stor betydelse för nyanlända elever.
Krönika ”Det är tydligt att nedräkningen mot de nationella proven har börjat.”
Forskning Lektorn: ”Eleverna behöver förberedas ordentligt om argumenten ska kunna bli hållbara.”
Vi lärare debatt Svenskläraren: Fyra skäl till att lyriken bör bli en ledstjärna i klassrummet.
Forskning Så stärker språklärare elevernas muntliga kommunikation.
Krönika ”Läsning kan ta emot men jag känner bara: kom igen!”
Introduktionsprogrammen ”Elevernas språkutveckling är ett ansvar för samtliga lärare.”
Vi lärare debatt ”Den som inte kan skriva en korrekt svenska ska heller inte uttala sig!”
Vi lärare debatt ”Låt läsrevolutionen även inkludera vuxenutbildningen.”
Forskning Forskaren: ”Varenda lärare jag talade med betonade bristen på tid.”
Krönika Högstadieläraren om att ”Gen Z” är skeptiska till det politiska systemet.
Krönika ”Att tröskeln är så låg innebär att övningen verkligen kan göra stor skillnad.”
Krönika ”Numera känner jag att jag äger min SO-undervisning.”
Annat ”För väldigt många som läser på SFI innebär provet en stor, energikrävande oro.”
Undervisning Lektorn: Eleverna är väldigt kloka och har bra åsikter.
Krönika Svenskläraren om varför hon är tveksam till Skolverkets läslistor.
Vi lärare debatt ”Mer än någonsin är det viktigt att vi lär ut kritiskt tänkande i skolan.”
Krönika Svenskläraren om att eleverna inte ens har en bokhylla hemma.
Böcker Jultips: Fem romance-verk med lärare i fokus.
Guider & tips Forskarens fem bästa tips.
Reportage Historieläraren: De flesta har sökt av rent intresse och då är betyget inte det primära.
Lärarutbildning ”Önskade alltid mer av den verksamhetsförlagda delen.”
Läromedel Läraren: Eleverna tyckte att det var lärorikt och spännande.
Krönika ”Den lärare som har känt sig tveksam till det har avfärdats som funkofob.”
Lyssneläsning Professorn: ”ILT och andra edtech-bolag lever på skolans problem.”
Lyssneläsning Docenten: Många har svårt att koncentrera sig.
Krönika ”Aha – du vill inte sätta honom i skiten?!”
Timplaner ”Att vi får betala för reformen genom merarbete är häpnadsväckande.”
Forskning Forskaren: Eleverna erbjuds inte tillräckliga möjligheter att utveckla sin litterära kompetens.
Forskning Forskaren: ”Skönlitteratur får inte reduceras till färdighetsträning”.
Krönika SO-läraren: Skapar helt andra möjligheter att gräva djupare i ämnet.
Lyssneläsning Företaget: ”Inlästa läromedel passar alla, oavsett ämne.”
Forskning Forskaren om hur studiehandledare på modersmålet kan ta större plats i undervisningen.
Lektionstipset Svensklärarens uppgift chockar eleverna: ”Men då fuskar vi ju!”
Krönika ”Det är allas vårt ansvar att vända den här hemska krisen.”
Lyssneläsning Skolministern: ”Granskningen uppmärksammar en mytbildning som är väldigt skadlig.”
Krönika Svenskläraren: Billiga, enkla lösningar fixar inte skolans trasiga och undernärda system.
Lyssneläsning Läraren: Jag är medberoende i ett havererat system.
Lyssneläsning Agneta Gulz: De här eleverna får sina livsmöjligheter kraftigt begränsade.
Lyssneläsning ”Lyssneläsning har blivit ett ’billigt’ alternativ till att sätta in stödinsatser”
Lyssneläsning Högstadieläraren om varför elever får lyssneläsa i skolan.
Lyssneläsning ”Läsning är lösningen – det finns ingen genväg.”
Lyssneläsning Skolverket: Att lyssna är inte ett fullgott alternativ till att läsa.
Lyssneläsning ”Att vi fokuserar så mycket på läsning har inneburit att lyssningen har fallit bort.”
Krönika ”Det många tagit för givet sker innanför skolans väggar är uppenbarligen inte alls självklart längre.”
Krönika ”Det är en chans/risk på 25 procent att eleven lottas till ett specifikt ämne.”
Forskning Forskaren: I Sverige har ämnet inte ägnats något större intresse.
Forskning Forskaren: Finns en risk att vi sviker eleverna.
Moderna språk ”De väljer inte bort tyskan av ointresse.”
Modersmålsundervisning ”Jag vill att eleverna ska känna stolthet över sitt modersmål.”