![](/contentassets/0810511a0a6b40cea7a893608965be12/storvretaskolan_linda_pira_oskar_omne022.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Fem av eleverna i det stolta gänget som har skrivit en bok om sina drömmar. En utmaning, berättar de, eftersom det inte alltid är så lätt att våga drömma. Foto: Oskar Omne
Reportage Det finns många ungdomar som har slutat drömma och känna hopp om framtiden, enligt läraren Mikhael Mikalides på Storvretskolan i Botkyrka. Därför har han låtit sina elever skriva en bok tillsammans med hiphopartisten Linda Pira: ”Konsten att drömma stort”.
Skolarbetet är viktigt nu, i dag, i stunden. Det är inget som går att skjuta på eller ta tag i senare i livet. Det har niondeklassaren Dieu-Merci Lusilavovo insett under arbetet med boken ”Konsten att drömma stort” som han har skrivit tillsammans med läraren Mikhael Mikalides, hiphopartisten Linda Pira och andra elever på Storvretskolan i Botkyrka utanför Stockholm.
Innan de började arbeta med boken, som handlar om hur man kan uppnå sina drömmar, var Dieu-Mercis mål i livet att hitta ett jobb och bilda familj. Punkt.
Projektledarna Linda Pira, hiphopartist, och Mikhael Mikalides, lärare, har själva mött en hel del motgångar i sina liv. Foto: Oskar Omne
– På senare tid har jag insett att det måste finnas lycka i mitt liv. Inte bara ett jobb, vilket som helst, som jag ska gå till varje dag. Tidigare gömde jag mina drömmar djupt inom mig och vågade inte förmedla dem till andra personer, säger han.
I dag vill han bli fastighetsmäklare, poet eller rappare och har utvecklat olika planer för hur han ska plugga och kämpa för att nå dit.
Det är lite glest i de gula bokhyllorna i Storvretskolans bibliotek, samtidigt som den ljusa och modernt inredda lokalen uppmuntrar till både läsning och samtal i sköna fåtöljer.
Bredvid Dieu-Merci Lusilavovo sitter Waleed Hadidi som berättar att hans dröm började blekna för några år sedan.
– Då gick jag hem och spelade dataspel varje dag efter skolan, och bara glömde bort allting, säger han.
Fem av eleverna i det stolta gänget som har skrivit en bok om sina drömmar. En utmaning, berättar de, eftersom det inte alltid är så lätt att våga drömma. Foto: Oskar Omne
Men nu är han på banan igen och planerar att bli brandman. Andra runt bordet drömmer om att bli rörmokare, läkare, politiker eller lärare.
Hiphopartisten Linda Pira, som har följt och deltagit i det här bokprojektet, sitter med under samtalet, men håller låg profil och låter eleverna prata. Tjejerna i klassen lyser med sin frånvaro. De ville inte missa sin retoriklektion, förklarar läraren Mikhael Mikaledes.
Efter att killarna har delat med sig av sina framtidsplaner konstaterar de att det tyvärr alltid kommer att finnas personer som påpekar att deras drömmar är omöjliga. Men att det inte kommer hindra dem från att sträva dit de vill.
Storvretskolan har varit i hetluften sedan år 2016 då Skolinspektionen påtalade att en stor del av eleverna inte fick tillräckligt med stöd i undervisningen. Och att många inte kände sig trygga i skolan. Bristerna bedömdes vara mycket allvarliga.
Foto: Oskar Omne
Mikhael Mikalides, läraren bakom bokprojektet ”Konsten att drömma stort”, började arbeta på skolan förra året. Han förklarar att en av orsakerna till att han valde just Storvretskolan var att han ville bidra till att göra skillnad och stärka elevernas framtidshopp. Men hur gör man det? Jo, genom att hjälpa dem att identifiera sina drömmar och genom att stärka elevernas läs- och skrivförmåga.
– Språket är en maktfaktor och en förutsättning för att kunna styra sitt liv. Botkyrka är ett utsatt område där alla inte vågar drömma stora drömmar. Här har över 75 procent av eleverna utländsk bakgrund, säger han.
– Med tanke på att det tar så lång tid att lära sig att läsa och skriva är det inte så konstigt att många tycker att det är ångestladdat, säger han och berättar att även hans mellanstadieelever har deltagit i det här projektet.
En av Mikhael Mikalides metoder för att stärka skrivkulturen på skolan är att utgå från entreprenöriellt lärande och att låta människor utanför skolan ta del av elevernas arbete. I det här fallet bokens läsare. Sammanfattningsvis handlar arbetet om att göra undervisningen autentisk – att få eleverna att känna att deras arbete är ”på riktigt”.
– Då gör de sitt yttersta och tar sig an uppgiften på ett annat sätt. På det här viset får de jobba mot en mottagare, en extern aktör, i stället för att enbart arbeta med isolerade övningar. Men jag vill betona att den här typen av arbete inte behöver vara så stort. Det kan räcka med att ge eleverna i uppgift att skriva en saga eller novell som de får läsa upp på en närliggande förskola, exempelvis.
I ”Konsten att drömma stort” får läsaren ta del av elevernas reflektioner och drömmar, alla steg i projektets processarbete och av handledningsmaterial som beskriver hur lärare kan gå tillväga för att hjälpa barn och ungdomar att komma framåt i livet.
Mikhael Mikalides strategi är att låta eleverna jobba med en måltrappa, en slags personlig handlingsplan, som är uppdelad i olika delmål – allt för att maximera möjligheterna att nå sitt mål. En central del i arbetet har varit att även låta eleverna diskutera och vända och vrida på nyckelbegrepp som förebilder, tacksamhet, självkänsla, rädsla, motion och hinder.
Att utgå från starka förebilder har varit en av utgångspunkterna. Och det är här hiphopartisten Linda Pira kommer in i bilden. Hon involverades som medförfattare och inspiratör och har själv uppnått många av sina mål i livet, trots motstånd.
Fem av skribenterna i årskurs nio berättar om förebilder, tacksamhet, vad som gör dem unika och vad det har betytt för dem att delta i bokprojektet. Foto: Oskar Omne
– Jag känner att jag har mycket gemensamt med de här eleverna. Under min uppväxt upplevde jag ofta att det inte fanns någon vuxen som kunde nå mig. Jag hade adhd, vilket jag fick klarhet i först i vuxen ålder, och förstod inte varför jag var annorlunda. Samtidigt kände jag att jag hade mycket att ge, men jag kunde inte förklara vad för min omgivning.
Därefter berättar hon att hon ofta fick kritik för sitt sätt att skriva och tala: ”Nej, du ska skriva så här, prata så här. Nej, nu använder du slangord igen och det får du inte göra.”
I dag har hon erövrat språket, som är en central del i hennes yrke som låtskrivare.
– Till slut märkte jag att det var genom att använda mitt eget språk och genom att sluta att anpassa mig som jag kunde förmedla mina känslor och vara den jag är. Och det är därför jag tycker att det här arbetet har varit så fantastiskt – att de här barnen och ungdomarna redan nu har fått verktyg för hur man kan kämpa för att nå sina drömmar, säger Linda Pira.
Eleven Hasan Askarbekov nickar. Hans dröm är att bli frisk och att kunna återvända till Uzbekistan. Och efter det här projektarbetet känner han sig mer förhoppningsfull.
– Jag tycker att alla borde få jobba så här, så att alla lär sig kämpa för att nå sin dröm.
Linda Pira ler stort:
– Gud vad bra sagt!
Drömyrke: Fastighetsmäklare, poet eller rappare.
– Jag är unik för att jag är bra på att motivera andra och har en stark vilja.
– Jag är tacksam över hur positiv jag är trots all negativitet som jag har mött i livet. Jag är tacksam för att jag lever. Jag är tacksam över hur bra fantasi jag har.
– Det här har varit det roligaste som jag har medverkat i under min tonårsperiod. Jag har lärt mig att kämpa för det jag gillar att göra.
– Det som får mig att sväva är musik och thaiboxning. Musiken får mig att drömma och få hopp.
Drömyrke: Brandman.
– Jag har förstått hur tacksam jag borde vara för alla runt omkring mig och jag har kommit närmare mina vänner.
– Jag har lärt mig att det är viktigt att uttrycka sig och att du kan hjälpa andra med problem du har gått igenom. Då kan de i sin tur hjälpa andra människor.
– Jag är mest tacksam för att jag har chansen att leva i ett samhälle med tillgång till mat och hushållsprodukter. Att jag har en familj som jag älskar och att jag har chansen att se min familj varje dag.
Drömyrke: Inredningsarkitekt eller fotograf.
– Mitt drömjobb är att jobba med inredningsdesign, eftersom jag gillar att designa. Jag vill också jobba med fotografi, eftersom jag gillar att fotografera.
– Att jobba med det här projektet var det bästa jag har gjort i skolan och med vänner. Jag har lärt mig att man ska tänka positivt och våga göra det man vill.
– Fokusera på framtiden och se inte tillbaka på det som varit. Bry dig inte om vad andra säger och gör alltid ditt bästa.
Dröm: Att bli frisk och återvända till sin släkt i Uzbekistan.
– Det här projektet hjälpte mig att förstå hur viktigt det är med hälsa och bra sömnvanor.
– Min pappa och mamma och kärleken från min familj får mig att sväva.
– Det här projektet borde ingå i undervisningen för alla, så att barn kan lära sig att nå sina drömmar och tänka positivt.
Drömyrke: Fotobollspelare.
– Jag är unik för att jag har klarat av att leva utan min mamma i fem år. Jag trodde aldrig att jag skulle klara det. Att leva utan sina föräldrar är inte något alla klarar av.
– Om jag vann en miljon skulle jag hjälpa människor som inte har råd med mat och kläder. Och med resten av pengarna hade jag åkt runt till länder som jag vill besöka.
– Neymar är min förebild. Han är fotbollsspelare som växt upp i en fattig familj. Han försökte spela fotboll när han inte ens hade pengar för mat.
Källa: Boken Konsten att drömma stort.
Krönika Svenskläraren: Arbetsgivare förkastar etablerade sanningar och vetenskap när de söker lärare.
Svenska som andraspråk Forskaren: Det var överraskande att se.
Krönika Eleven till svenskläraren: ”Den här boken rör du inte!”
Lektionstipset ”Det är en gåva som jag tycker att vi verkligen ska ge våra barn.”
Reportage Gymnasieläraren: Många intressen gör en människa mer djup och intressant
Lärarpriser ”Jag tycker att språk och litteratur är jätteviktigt.”
Utållighetsraset 9 av 10 lärare: Eleverna ger upp direkt.
Uthållighetsraset Forskaren: Dubblerar risken att utveckla ångestproblematik.
Uthållighetsraset ”Utantillkunskaper gör att man kan jobba snabbare och avancera.”
Uthållighetsraset Agneta Gulz: Ger eleverna en felaktig bild av lärande.
Krönika Editionschefen om varför Ämnesläraren djupdyker i känsliga frågan.
Uthållighetsraset ”De tappar fokus, är trötta och somnar, har svårt att sitta stilla.”
Böcker Ny bok djupdyker i utmanande situationer.
Lärarutbildning ”Betydligt bättre förberedda att arbeta ute i en klass från dag ett.”
Krönika Svenskläraren: Alla elever bedyrar sin oskuld.
Krönika ”Inget annat medel utvecklar oss och vårt tänkande på det sätt som litteraturen gör.”
Psykologi Forskaren har djupdykt i psykologiämnets historia.
Vi lärare debatt ”Så vad gör vi åt saken?”
Reportage Svenskläraren: Jag har blivit trygg med att vara i gråzonen.
Krönika Svenskläraren: Backa ett steg och se till att innehållet alltid kommer först.
Krönika ”Kan jag få fortsätta läsa den här boken?”
Svenska som andraspråk Ögonöppnare för svensklärare: ”Äntligen förstått skillnaden”.
Nationella prov Svenskläraren: Skolverket sätter oss i en jättejobbig situation.
Krönika ”Vilken blir min roll som lärare i ett sådant system?”
Vi lärare debatt Lärarutbildarna: Beklagligt att frågan behandlas på ett så oinitierat sätt.
Läsinlärning Gymnasieläraren: Ger eleverna en kick att fortsätta träna.
Forskning Forskaren: Används utan att vi vet hur de påverkar förståelsen.
Lektionstipset Svenskläraren Jan Ericson om sina dubbla roller som läsfrämjare.
Vi lärare debatt SO-läraren: Ett E i betyg kan ibland vara gott nog.
Krönika Svenskläraren: Fram med problemet i dagsljus så att vi kan syna det
Forskning Forskaren: Undervisningen kan bli mindre likvärdig.
Forskning ”Studieresultaten försämras när undervisningsspråket är ett annat än modersmålet.”
Krönika ”Kompromissen kändes rimlig där och då, men elevens fråga har legat och gnagt”
Sfi-undervisning Skolinspektionen om sorgebarnet: Krävs större engagemang.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Reportage SO-läraren: Det håller det fräscht på något vis.
Forskning Forskaren: Förväntningarna är högt ställda och målen svåra att uppnå.
Böcker Författarens bästa tips.
Lektionstipset Därför slänger religionslärarna av sig strumporna i klassrummet.
Krönika ”Låt lärare vara lärare och låt elever vara elever.”
Krönika Svenskläraren: Skolan är torftig, kall och full av mögel.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Forskning Forskaren om sina vägledande principer.
Omöjligt uppdrag ”Stor risk att anpassningarna snarare blir förenklingar som leder till att själva lärandet uteblir.”
Omöjligt uppdrag ”Plötsligt blir det som en ketchupeffekt, allt börjar fungera.”
Omöjligt uppdrag Agneta Gulz: Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter.
Omöjligt uppdrag Svenskläraren: Cementerar eleverna på befintliga nivåer.
Omöjligt uppdrag Ny undersökning: Varannan elev i behov av särskilt stöd får inte det
Omöjligt uppdrag 13 vittnesmål från Ämneslärarens stora enkät.
Omöjligt uppdrag Tre av fyra lärare hinner inte hjälpa alla elever: ”Vi är maktlösa”