Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Till startsidan
Lovskola
Lovskola varje lov. Kalmar satsar på kontinuitet för att framtiden för de elever som riskerar att underkännas inte ska avgöras under ett par sommarveckor.
– Det brukar vara samma elever som återkommer, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk.
Det är påsklov och ett tiotal lärare arbetar i Falkenbergsskolan i Kalmar för att hjälpa elever som hamnat efter med skolgången. De första två dagarna är cirka 40 elever på plats, i slutet av veckan är det lite färre.
– Ganska många elever från årskurs nio är här och passar på att förbereda sig inför nationella proven, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk och den som samordnar arbetet under de fyra lovdagarna.
Hon konstaterar att lovskolan det här läsåret i hög grad har handlat om att elever behövt ta igen kunskaper de missat på grund av pandemin. Tidigare har de elever som deltagit i lovskolan främst varit de som behöver stärka sin måluppfyllelse.
På schemat står främst kärnämnena matematik, engelska och svenska, men den här gången även en del SO.
– Det brukar alltid vara mycket matte. Nu under påsklovet jobbar även vår hemkunskapslärare, som kan fånga upp några elever som släpar i det ämnet, säger Maria Gustafsson.
Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Några av eleverna var i skolan även under sportlovet.
– Går man flera lovskolor blir det lättare om man senare behöver pröva för högre betyg.
Eleverna får väldigt mycket tid med lärarna och en chans att komma ikapp sina kamrater, säger Stina Lindgren, biträdande rektor på Falkenbergsskolan.
Kalmar kommun använder lovskolan för att fånga upp de elever som riskerar att falla ur ramen. Alla elever i årskurs 7–9 erbjuds 25 timmars lovskola på höstlovet, sportlovet, och påsklovet, samt en vecka på sommarlovet. Även yngre barn får chansen att gå i lovskola och under påsklovet gick erbjudandet hela vägen ner till elever i fjärde klass.
För att kunna genomföra all undervisning på lovskolorna behövs många lärare. Samtidigt är ambitionen att enbart använda legitimerad personal.
– Jag behöver aldrig tvinga någon att jobba på lovskolan. Nu skickade jag ut ett mejl några veckor före påsklovet och fick snabbt full bemanning. Några jobbar alla fyra dagarna, andra bara två eller tre, säger Stina Lindgren.
Maria Gustafsson kontrollerar att alla elever som är anmälda är på plats och fördelar dem på sina kollegor.
– Under lovskolan har vi mindre grupper och mycket en-till-en-undervisning, Vi hinner sitta ner med eleverna och upptäcker deras styrkor. Elever som i vanliga fall är svaga får chansen att visa vad de kan på ett annat sätt än på vanliga lektioner, säger Maria Gustafsson.
Vad eleverna gör under skoldagarna på lovet beror på individens behov. Har de missat delar av undervisningen och riskerar att inte klara målen får det styra upplägget av undervisningen. Kärnämnena prioriteras.
Maria Gustafsson träffar många av sina egna elever under lovskolan. Några behöver stöd för att försöka klara prövningen till ett högre betyg och bli godkända för att läsa vidare på gymnasiet.
Eleverna Yousef Fattal, Elvira Mohlin och Mohamad Al Araj tycker att det är bra att de på lovskolan kan ta igen saker de har missat, men påpekar samtidigt att de hellre skulle vara lediga.
– Den elev jag senast hjälpte hade svårt att uppnå måluppfyllelse i läsförståelse. Vi jobbade bara med den biten under lovskolan, men tyvärr nådde hon inte målen nu heller. Hade hon fått ett par veckor till på sig hade hon nog gjort det. Svenska är ett progressionsämne, det handlar om språkutveckling och inte om att plugga in och göra ett prov som de missat under terminen.
Förra sommaren deltog tio elever i årskurs nio i prövning av betyg. Av dem klarade fem prövningen och höjde betyget till E.
– Om en elev ska läsa upp sitt betyg på sommarlovet behöver den ha undervisning av en behörig ämneslärare, säger Stina Lindgren.
Hon tillägger att en studieplan ska finnas även för lovskolan, där det framgår vad eleven ska jobba med, vilka mål den ska nå och hur kunskaperna ska testas.
Ytterligare ett inslag i lovskolan i Kalmar är simundervisningen.
– Kan inte eleverna simma 200 meter får de inte betyg i idrott och hälsa, det gäller både årskurs sex och nio. De barn som inte kan simma är främst de som inte haft simundervisning i sitt hemland, säger Stina Lindgren.
Alla elever får mycket tid med lärarna på lovskolan i Kalmar. Foto: Amina Dahlab
Av de 113 elever i årskurs nio i Kalmar som förra läsåret saknade godkänt betyg i något ämne var det 65 som erbjöds lovskola i 50 timmar. De övriga hade tidigare deltagit i lovskola i sådan omfattning att de bara erbjöds 25 timmar.
Av de 85 elever som gick ut nian utan gymnasiebehörighet var det tio som deltog i den obligatoriskt anordnade lovskola som huvudmannen då är skyldig att erbjuda. Samtliga tio elever deltog i prövningen, fem av dem klarade prövningen och fick därigenom ett godkänt betyg.
Samtliga elever i årskurserna 7–9 i Kalmar erbjuds 25 timmars lovskola på höst-, sport-, påsk- och sommarlovet. Alla elever får delta, både de som behöver klara betygsnivå E och de som strävar efter högre betyg.
Forskaren: Lovskolan är ett nederlag för svensk skola
Godkända efter lovskola – klarar inte gymnasiet
Läraren: Omöjligt att göra en rättvis prövning
Hälften av kommunerna saknar behöriga lärare i lovskolan
De ger eleverna betalt för att gå i lovskola
Här går de i skolan – på alla loven
Då har du rätt till mer pengar om du ska arbeta i lovskolan
Persson: Två panikveckor i juni löser inga problem
Jarnlo: Då skulle inget barn behöva gå i skolan på lovet
Lärare vittnar om chockerande fusket i lovskolan
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Centralt för att alla elever ska utveckla ämneskunskaper.
Forskning Kravet efter Ämneslärarens granskning: ”Finns ingen annan väg att gå.”
Krönika Svenskläraren: Är det bara jag som är orolig för vad det här leder till?
Lektionstipset Religionslärarens grepp får fördomar att komma på skam: ”Dynamiskt och komplext.”
Betyg Svenskläraren om de rekorddåliga betygen: ”Måste läsa mycket mer”
Undervisning ”Jag har fått en nordisk dimension i min undervisning.”
Fokus ”Det är oinformerat, svepande och ibland ideologiskt grundat.”
Fokus Läraren: Ledningen menade att vi gick emot Skolverkets instruktioner.
Fokus Låter 15 år gamla rapporter ligga kvar – trots att innehållet är vilseledande.
Fokus Forskaren: ”Dagens situation är förskräcklig.”
Fokus Här vittnar tio lärare om varför de vill nivågruppera eleverna.
Fokus Lärarna: De svagaste eleverna är de största vinnarna.
Krönika Redaktören om att det värsta stigmat är att inte förstå.
Krönika ”Att utsätta eleven för bedömning vid dessa tillfällen höjer stressnivån ytterligare.”
Krönika ”Många av eleverna var nergrävda i djupa skyttegravar.”
Forskning ”Undviker vi svåra frågor lämnar vi eleverna i sticket.”
Forskning ”Elever med annan etnisk bakgrund vänder sig delvis mot den här inbakade sensmoralen.”
Debatt Svenskläraren: Förälderns beteende visar hur läraryrket trivialiseras.
Läsning Lyckade modellen har gett alla elever daglig läsning i tio års tid.
Debatt Forskaren: Därför måste kunskap om AI in i alla ämnen.
Läsning Erik Cardelus bästa tips inför läslovet.
Krönika Svenskläraren: Var kan man finna botemedlet mot funktionell dumhet?
Debatt ”Är övningar i att minnas och recitera gammalmodiga och utan värde? Tvärtom.”
Krönika Svenskläraren: All fortbildning jag erbjudits har varit ytterst begränsad.
Betyg ”Viktiga signaler som vi måste ta på allvar.”
Debatt Svenskläraren: Som vanligt debatteras skolan utan att lärare får komma till tals.
Debatt ”Det är där som läsutvecklingen och kanonskapandet sker – på riktigt.”
Priser ”En väckarklocka, som nådde ända till regeringens miljardsatsning på läsning.”
Krönika Svenskläraren: Finns det något mer rogivande?
Fortbildning Ny studie: Var tredje tysklärare får ingen fortbildning alls.
Guider & tips Expertens fem bästa tips.
Debatt ”Ger nycklar till identitet, kultur och nya perspektiv.”
Läromedel Forskaren: Elever och lärare förtjänar riktiga läroböcker.
Franska ”Att kunna ett språk är att kunna tala språket.”
Reportage ”Även för de mest hämmade eleverna har det lossnat.”
Debatt Svenskläraren: Resultatet blir växande skillnader i vad elever faktiskt lär sig.
Läraryrket Svenskläraren: ”Nja, inte helt.”
Krönika Svenskläraren: Om jag svarar på dem gör jag både mig själv och eleven en otjänst.
Forskning Forskaren: Många elever känner sig orättvist bedömda.
Lektionstipset Svenskläraren: ”Det här är poesi, 100 procent.”
Krönika ”Allting kan ju inte bara vara inom den bekväma komfortzonen jämt.”
Fokus Stor granskning: Rädslorna som får elever att tystna.
Fokus ”Lärare har väldigt olika uppfattningar om hur elevernas ångestfyllda känslor bäst hanteras.”
Fokus Lärarna vittnar om en eskalerande talrädsla: ”Djup skräck”.
Fokus Läraren: Elever som kan prata ger ett smart och kvickt intryck.
Fokus Läraren: ”Det är totalt snedvridet”.
Fokus Språkläraren: ”Det vore förödande”.
Krönika Ämneslärarens redaktör: Tack för ert mod!
Läsning Dömdes ut som ”pedagogisk undermåligt” och ”en samhällsupplösande smörja”.