
Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Lovskola
Lovskola varje lov. Kalmar satsar på kontinuitet för att framtiden för de elever som riskerar att underkännas inte ska avgöras under ett par sommarveckor.
– Det brukar vara samma elever som återkommer, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk.
Det är påsklov och ett tiotal lärare arbetar i Falkenbergsskolan i Kalmar för att hjälpa elever som hamnat efter med skolgången. De första två dagarna är cirka 40 elever på plats, i slutet av veckan är det lite färre.
– Ganska många elever från årskurs nio är här och passar på att förbereda sig inför nationella proven, säger Maria Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk och den som samordnar arbetet under de fyra lovdagarna.
Hon konstaterar att lovskolan det här läsåret i hög grad har handlat om att elever behövt ta igen kunskaper de missat på grund av pandemin. Tidigare har de elever som deltagit i lovskolan främst varit de som behöver stärka sin måluppfyllelse.
På schemat står främst kärnämnena matematik, engelska och svenska, men den här gången även en del SO.
– Det brukar alltid vara mycket matte. Nu under påsklovet jobbar även vår hemkunskapslärare, som kan fånga upp några elever som släpar i det ämnet, säger Maria Gustafsson.
Sex av de totalt tio lärare som arbetade i lovskolan på Falkenbergsskolan i Kalmar under påsklovet. Från vänster: Joanna Kantowska, Carina Lindblom, Camilla Johannesson, Mathias Erlandsson, Maria Gustafsson och Jimmy Karlsson. Foto: Amina Dahlab
Några av eleverna var i skolan även under sportlovet.
– Går man flera lovskolor blir det lättare om man senare behöver pröva för högre betyg.
Eleverna får väldigt mycket tid med lärarna och en chans att komma ikapp sina kamrater, säger Stina Lindgren, biträdande rektor på Falkenbergsskolan.
Kalmar kommun använder lovskolan för att fånga upp de elever som riskerar att falla ur ramen. Alla elever i årskurs 7–9 erbjuds 25 timmars lovskola på höstlovet, sportlovet, och påsklovet, samt en vecka på sommarlovet. Även yngre barn får chansen att gå i lovskola och under påsklovet gick erbjudandet hela vägen ner till elever i fjärde klass.
För att kunna genomföra all undervisning på lovskolorna behövs många lärare. Samtidigt är ambitionen att enbart använda legitimerad personal.
– Jag behöver aldrig tvinga någon att jobba på lovskolan. Nu skickade jag ut ett mejl några veckor före påsklovet och fick snabbt full bemanning. Några jobbar alla fyra dagarna, andra bara två eller tre, säger Stina Lindgren.
Maria Gustafsson kontrollerar att alla elever som är anmälda är på plats och fördelar dem på sina kollegor.
– Under lovskolan har vi mindre grupper och mycket en-till-en-undervisning, Vi hinner sitta ner med eleverna och upptäcker deras styrkor. Elever som i vanliga fall är svaga får chansen att visa vad de kan på ett annat sätt än på vanliga lektioner, säger Maria Gustafsson.
Vad eleverna gör under skoldagarna på lovet beror på individens behov. Har de missat delar av undervisningen och riskerar att inte klara målen får det styra upplägget av undervisningen. Kärnämnena prioriteras.
Maria Gustafsson träffar många av sina egna elever under lovskolan. Några behöver stöd för att försöka klara prövningen till ett högre betyg och bli godkända för att läsa vidare på gymnasiet.
Eleverna Yousef Fattal, Elvira Mohlin och Mohamad Al Araj tycker att det är bra att de på lovskolan kan ta igen saker de har missat, men påpekar samtidigt att de hellre skulle vara lediga.
– Den elev jag senast hjälpte hade svårt att uppnå måluppfyllelse i läsförståelse. Vi jobbade bara med den biten under lovskolan, men tyvärr nådde hon inte målen nu heller. Hade hon fått ett par veckor till på sig hade hon nog gjort det. Svenska är ett progressionsämne, det handlar om språkutveckling och inte om att plugga in och göra ett prov som de missat under terminen.
Förra sommaren deltog tio elever i årskurs nio i prövning av betyg. Av dem klarade fem prövningen och höjde betyget till E.
– Om en elev ska läsa upp sitt betyg på sommarlovet behöver den ha undervisning av en behörig ämneslärare, säger Stina Lindgren.
Hon tillägger att en studieplan ska finnas även för lovskolan, där det framgår vad eleven ska jobba med, vilka mål den ska nå och hur kunskaperna ska testas.
Ytterligare ett inslag i lovskolan i Kalmar är simundervisningen.
– Kan inte eleverna simma 200 meter får de inte betyg i idrott och hälsa, det gäller både årskurs sex och nio. De barn som inte kan simma är främst de som inte haft simundervisning i sitt hemland, säger Stina Lindgren.
Alla elever får mycket tid med lärarna på lovskolan i Kalmar. Foto: Amina Dahlab
Av de 113 elever i årskurs nio i Kalmar som förra läsåret saknade godkänt betyg i något ämne var det 65 som erbjöds lovskola i 50 timmar. De övriga hade tidigare deltagit i lovskola i sådan omfattning att de bara erbjöds 25 timmar.
Av de 85 elever som gick ut nian utan gymnasiebehörighet var det tio som deltog i den obligatoriskt anordnade lovskola som huvudmannen då är skyldig att erbjuda. Samtliga tio elever deltog i prövningen, fem av dem klarade prövningen och fick därigenom ett godkänt betyg.
Samtliga elever i årskurserna 7–9 i Kalmar erbjuds 25 timmars lovskola på höst-, sport-, påsk- och sommarlovet. Alla elever får delta, både de som behöver klara betygsnivå E och de som strävar efter högre betyg.
Forskaren: Lovskolan är ett nederlag för svensk skola
Godkända efter lovskola – klarar inte gymnasiet
Läraren: Omöjligt att göra en rättvis prövning
Hälften av kommunerna saknar behöriga lärare i lovskolan
De ger eleverna betalt för att gå i lovskola
Här går de i skolan – på alla loven
Då har du rätt till mer pengar om du ska arbeta i lovskolan
Persson: Två panikveckor i juni löser inga problem
Jarnlo: Då skulle inget barn behöva gå i skolan på lovet
Lärare vittnar om chockerande fusket i lovskolan
Krönika ”Samtalet om elevens ansträngning och ansvar känns bortglömt.”
Debatt Debattörerna: Vi blir närmast idiotförklarade av Skolverket.
Reportage ”Allt som vi försöker förklara kan vi koppla till geografin.”
Läsning ”Fem stora författare som hjälper oss att känna den svenska sommaren, starkare och skönare.”
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Komvux SFI-läraren: Gör det svårt att planera en hållbar undervisning.
Guiden Expertens fem bästa tips.
Krönika Svenskläraren: Osäkerheten och rädslan för att misslyckas är stor.
Lektionstipset Svensklärarens uppgift får eleverna att gräva djupare i texten.
Debatt Läraren: ”Formativ bedömning har faktiskt visat sig fungera för många.”
Pedagogiska tips Svenskläraren: ”Det kan vara ett tufft klimat och krav från sociala medier.”
Debatt Läraren: Henrekson har gravt missförstått en av problemets viktigaste lösningar.
Läs och skriv Svenskläraren: ”Jag trodde inte mina ögon.”
Bedömningshetsen Läraren: ”Jag är chockad över hetsen.”
Bedömningshetsen Läroplansutredaren: ”Går emot själva idén med skolan.”
Bedömningshetsen ”Man slänger kunskap åt sidan och lärarna under bussen.”
Bedömningshetsen Svenskläraren: ”Lärare blir redan i dag hudflängda för elevernas resultat.”
Bedömningshetsen ”Mängden bedömningar skapar en väldig osäkerhet hos eleverna.”
Bedömningshetsen Svenskläraren: ”Mina elever utvecklas och de utvecklas snabbt.”
Bedömningshetsen ”Vore ju underbart om det kunde bli så, men…”
Bedömningshetsen Högstadieeleven: Till slut tror vi att vårt värde går att mäta i en bokstav.
Debatt Lärarstudenten: ”Rejäl klyfta mellan utbildning och arbetsmarknad.”
Läsning Lektorn: Finns en ytterst rik litteratur att lyfta fram.
Debatt Debattörerna: Sverige når inte upp till EU:s flerspråkighetsmål.
Debatt Expertrådet: Diskriminerande att inte låta elever utveckla sina färdigheter som läsare.
Krönika ”Inte diskriminerande att kämpa för att någon ska lära sig att läsa.”
Läsning ”Kerstin Thorvall är en föregångare i den moderna svenska litteraturen.”
Moderna språk ”Enbart negativa konsekvenser för moderna språk.”
Krönika Svenskläraren: Vi biter oss själva i svansen på flera sätt.
Krönika SO-läraren: Tjatet om kortare lektioner står som spön i backen.
Pedagogik Svensklärarföreningen: ”Jag ser allvarligt på vår situation”.
Läsning ”Om inte vi i skolan tar upp de här svåra ämnena, vem ska då göra det?”
Läsning Så firar lektorn världsbokdagen.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Debatt Per Måhl: ”Fortfarande en blind fläck i Sverige.”
Debatt ”AI är ett värdefullt redskap som kan avlasta läraren från rutinuppgifter.”
Undervisning ”Att kunna uttrycka sig formellt är ett viktigt vapen.”
Krönika Svenskläraren om att vi alltför ofta tenderar att hoppa på det nya och kasta bort det gamla.
Undervisning Hur mycket feedback hinner du ge?
Pedagogiska tips Vardagsnära case gör juridiken meningsfull för eleverna.
Debatt Gymnasieläraren: Deras lösningsförslag kokar i realiteten ner till önskedrömmar.
Debatt Friends: Nu behöver vi gemensamt stå upp för demokratiuppdraget.
Debatt Forskarna: Försvagat elevinflytande kan få ödesdigra konsekvenser.
Krönika Svenskläraren: Vi lärare behöver få möjlighet att diskutera våra bedömningar.
Forskning Elever glömmer att vara källkritiska när de blir upprörda.
Fokus Stor enkät: 7 av 10 lärare kräver att de återfår makten i klassrummet.
Fokus ”Tonåringar som äter chips till frukost kan inte bestämma vad vi ska göra på lektionerna.”
Fokus ”Alla är förlorare på detta, precis alla.”
Fokus ”Det är en myt att eleverna har ett stort behov av inflytande.”
Fokus Lärarnas egna vittnesmål om det skenande elevinflytandet i skolan.