Forskaren som bäddar för en smärtfri APL

Förbered både eleverna och arbetsplatsen väl. Det betonar forskaren My Olofsson som en mycket viktig faktor inför APL. Det kan handla om specifika yrkeskunskaper som behöver tränas eller annat som kan vara viktigt att känna till om en arbetsplats.

– Det är också viktigt att synliggöra vilka förväntningar som finns hos eleven och från arbetsplatsen. Om inte det görs tydligt så kan det bli problem och en krock redan från början, säger My Olofsson, som har en bakgrund som yrkeslärare och som nu är doktorand vid Linköpings universitet.

Yrkesläraren blir medlare

I förberedelserna ingår att kontakta handledare ute på arbetsplatsen. En uppgift som vanligtvis ges till yrkesläraren.

– Ofta förväntar sig arbetsplatsen att eleven ska uppföra sig som en professionell medarbetare medan eleven vill vara just elev ute på arbetsplatsen. Här får yrkesläraren fungera som en medlare mellan de här förväntningarna. Detsamma gäller om handledaren förväntar sig att eleven ska kunna mer än vad som gåtts igenom på skolan, säger My Olofsson.

En grundläggande fråga är när eleven är mogen för sin första APL-period. En del yrkeslärare tycker att det är viktigt att eleven kommer ut tidigt för att få en uppfattning om vad det kommande yrket handlar om. Andra menar att det är bättre med APL när eleven har fått fler yrkeskunskaper.

– Det finns inget som säger att det ena är bättre än det andra. Det är upp till yrkeslärarna själva att avgöra.

Man ska inte heller underskatta de spontana APL-besöken utöver trepartssamtalet, enligt My Olofsson. Foto: Christian Ekstrand.

My Olofssons forskning handlar om stöd inför och under APL. Det kan bland annat handla om vilka förberedelser som fungerar bäst och vilket stöd som ges och kan behövas innan APL och när den pågår.

– I dag är elevhälsoteam sällan involverade i APL så här finns det en jättestor utvecklingspotential. Jag har sett exempel där specialpedagoger har följt med till arbetsplatsen inför APL-perioden. Då får de en uppfattning om hur lärmiljön ser ut och vilket stöd och vilka råd som kan behövas.

Vilka är de största bekymren för eleverna?

– Ofta är det sociala svårigheter och social ångest. Det kan också vara ganska enkla saker som att de inte vet om de ska ha lunch med sig eller att de har glömt namnet på handledaren. Det kan motverkas med förberedelser. En del elever säger att de inte vill gå på APL. Då blir det ofta upp till yrkesläraren att ta reda på vad som inte fungerar. Ibland kan det vara kemin som inte stämmer mellan elev och handledare. Så här är matchningen viktig.

Vad ska man göra om elev vägrar att gå på APL?

– Det är ett bekymmer i dag. Ofta är det i början som något har brustit. Det kan underlätta för eleven att yrkesläraren följer med elever inför APL-perioden. Man ska inte heller underskatta de spontana APL-besöken utöver trepartssamtalet. Men tyvärr har yrkeslärarna ofta ont om tid. Det är inget alternativ att eleven avstår APL, säger hon.

My Olofsson har varit yrkeslärare i tio år med inriktning frisör. Hon utbildade sig även till specialpedagog för att bland annat se om elevstöd kunde integreras mer i APL. Hennes erfarenhet är att APL blev bättre när skolan satsade mer på förberedelser.

– Färre elever ville byta plats och skolan kunde behålla en bank med arbetsgivare.