Yrkesprogrammen där flest får jobb

Det är glädjande att många har jobb och är kvar i sina branscher, säger Johan Olsson expert på Svenskt Näringsliv. Bygg, el och transport hör till områden med goda chanser till arbete. Foto: Stefan Tell och Amina Dahlab.

Pedagogik Vilka yrkesprogram leder flest elever till jobb fem år efter examen? Fordon och transport toppar, tätt följt av VVS och fastighet samt bygg och anläggning.
– Det överraskade mig att skillnaderna mellan programmen fortsätter att vara så stora, säger Svenskt Näringslivs expert Johan Olsson.

Påhl Ruin

13 apr 2023

I rapporten Gymnasiepejl har organisationen bland annat låtit SCB ta fram statistik avseende sysselsättning fem år efter att eleverna tagit examen.

– Det är glädjande att många har jobb och är kvar i sina branscher, säger Johan Olsson som är policyexpert inom kompetensförsörjning.

Inom fordons- och transportprogrammet har 85 procent jobb efter fem år jämfört med hotell- och turismprogrammet som ligger lägst med 57 procent. Varför så stor skillnad mellan olika program?

– Arbetsmarknaden ser olika ut i olika branscher och kan variera över tid. Vi fann också rätt stora skillnader inom programmens olika inriktningar.

Inom naturbruk är det till exempel många fler som fått jobb med inriktningarna skogsbruk och lantbruk än med inriktningen djur. Borde 15-åringar tänka ännu mer på framtida jobbmöjligeter när de väljer gymnasieutbildning?

– Självfallet ska de välja utifrån intresse. Men vi tycker att de också ska tänka mer på nästa steg: hur omsätter jag mitt intresse i jobb eller vidare studier?

Svenskt Näringsliv återkommer ofta till den märkliga ordningen att så många elever väljer de högskoleförberedande samhällskunskaps- och ekonomiprogrammen utan att sedan börja läsa på högskolan.

– Det är konstigt att vi accepterar att detta sker, år efter år, utan att göra speciellt mycket åt det. Många av dessa ungdomar har svårt att hitta jobb som de trivs med.

Så vad borde vi göra åt det?

– Jag tror att vi måste stärka studie- och yrkesvägledningen. Barn måste tidigt få reda på vilka yrkesalternativ som finns, det skulle öka yrkesprogrammens attraktivitet. Arbetsmarknadens behov behöver också få större betydelse när utbildningsplatserna dimensioneras.

Ni brukar säga samarbetet mellan arbetsgivarna och skolornas huvudmän måste förstärkas. Men arbetsgivarna finns ju med i de nationella programråden, räcker inte det?

– Nej, vi menar att branscher och företag måste få mer formellt inflytande, som de exempelvis har i andra nordiska länder.

Trots stora personalbehov inom vård, skola och omsorg visar rapporten att 37 respektive 33 procent av eleverna på barn- och fritidsprogrammet respektive vård och omsorgsprogrammet saknar jobb inom sina områden fem år efter examen.

En förklaring – som torde vara giltig för flera program – är pandemin. Det år som undersöktes, 2020, präglades av högre arbetslöshet och fler som valde att studera vidare istället för att söka jobb.

Här är hela listan på hur stor andel som jobbar fem år efter examen från yrkesprogram:

Fordons- och transportprogrammet 85 procent.

VVS- och fastighetsprogrammet 83 procent.

Bygg- och anläggningsprogrammet 81 procent.

Industritekniska programmet 75 procent.

El- och energiprogrammet 75 procent.

Vård- och omsorgsprogrammet 67 procent.

Handels- och administrationspr. 66 procent.

Restaurang- och livsmedelspr. 65 procent

Naturbruksprogrammet 63 procent.

Barn- och fritidsprogrammet 63 procent.

Hantverksprogrammet 61 procent.