Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

När fler yrkeselever ska läsa mer engelska och svenska så behövs det så klart fler behöriga lärare, skriver Yrkeslärarens redaktör Björn Andersson.

Hur ska fler unga lockas till att söka yrkesprogram? Den frågan har stötts och blötts i flera år. Och nyligen har riksdagen klubbat igenom ett beslut med syfte att få fler att söka programmen. Det handlar om att högskolebehörighet ska ingå som grund på alla yrkesprogram från och med hösten 2023. 

Vi behöver fler skickliga rörmokare, elektriker och barnskötare. Det säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom mot bakgrund av beslutet, som fattades med stor politisk enighet. 

Det ska bli intressant att följa hur förändringen fungerar i praktiken – ute i skolorna. Om fler yrkeselever väljer att läsa mer engelska och svenska så behövs det så klart fler behöriga lärare.

Linda Wigstrand är lärare i svenska på Åva gymnasium i Täby och hon menar att många yrkeselever i dag väljer till svenska 2 och 3 på grund av att föräldrarna vill det. Flera av de eleverna saknar dock litteraciteten för att klara av de kurserna, säger hon. Kollegan och yrkesläraren Kenneth Dahlgren är tveksam till att programmen ska utökas för att få in högskolebehörighet.

På barn- och fritidsprogrammet vid Umeå elitidrottsgymnasium finns redan högskolebehörighet som grund. Det fungerar bra och har ökat söktrycket, säger rektorn Henrik Ragnvaldsson.

Olika erfarenheter som sagt. Hoppas att förändringen från nästa år fungerar för elevernas, lärarnas och Sveriges skull.