Därför svängde Skolverket efter massiva kritiken

Den 29 januari fick Skolverket de sista remissvaren på sitt förslag till ny timplan. Bara fyra dagar senare, den 2 februari, meddelade de att de backar från det hårt kritiserade förslaget att flytta fem bildtimmar från hög- till lågstadiet.

– Ett av motiven bakom förslaget att flytta de fem timmarna var att vi ville synka grundskolans timplan med grundsärskolans. Det är viktigt för de elever i grundsärskolan som går integrerat i grundskolan, säger Pernilla Sundström Fast, enhetschef på Skolverkets läroplansavdelning.

"Kvicka i vändningen"

Men trots att det slutgiltiga förslaget för nya timplanen ska redovisas för regeringen först 31 mars backade Skolverket om de fem bildtimmarna så fort de såg att bildlärarnas massiva upprop fått stöd av flera remissinstanser. Anledningen är att det just nu pågår en annan utredning som bland annat ser över grundsärskolans timplaner och den ska redovisas redan 28 februari.

– Den utredningen stod i begrepp att lägga sitt förslag, så efter att vi fått in remissynpunkterna var vi tvungna att snabbt göra den här revideringen för att se till att våra respektive förslag synkar med varandra. Det var anledningen till att vi var kvicka i vändningen den här gången, säger Pernilla Sundström Fast.

"Fick ett väldigt tydligt besked"

I grundsärskolans nuvarande timplan har de praktisk-estetiska ämnena betydligt större utrymme än i grundskolans. Så här ser det ut:

• Idrott och hälsa: 750 timmar i grundsärskolan/600 timmar i grundskolan
• Slöjd: 670 timmar/330 timmar
• Hem- och konsumentkunskap: 525 timmar/118 timmar
• Musik: 395 timmar/230 timmar

Men i bild är faktiskt förhållandet omvänt då eleverna i grundsärskolan ”bara” har 225 timmar (90 på högstadiet) jämfört med grundskolans 230 timmar (100 på högstadiet).

Hade det inte varit enklare att undvika den här situationen från första början genom att i stället utöka antalet timmar för bildämnet i grundsärskolan?

– Det ingår inte i vårt uppdrag att titta på totalen i grundsärskolan, det ligger på en annan utredning, säger Pernilla Sundström Fast.

Men nu efter kritikstormen kommunicerar ni ju uppenbarligen med den utredningen och försöker synka era respektive förslag.

– Ja, och när det gäller förslaget för grundsärskolans timplaner kommer den utredningen att lägga ett förslag i slutet av februari med olika typer av justeringar. Men jag måste vänta in det förslaget innan jag kan kommentera det.

I Skolverkets ursprungliga förslag var bildämnet på högstadiet det enda som faktiskt förlorade tid. Förstod ni inte att det skulle röra upp känslor?

– När man sitter med hela det stora pusslet som timplanen är så kan fem timmar av totalt 100 förefalla vara en mindre justering. Men mot bakgrund av den beskrivning av bildlärarnas arbetssituation på högstadiet som både remissinstanser och bildlärare själva nu påtalat förstår vi att även en sådan mindre justering skulle få stora konsekvenser. Vi fick ett väldigt tydligt besked.

"Har full förståelse för reaktionerna"

För många bildlärare på högstadiet blev även det symboliska värdet med förslaget en käftsmäll: ”jaha, nu blev vi nedvärderade igen”, som bildläraren Janet Ericsson uttryckte det i vår första artikel som skrevs redan 7 januari.

Har du förståelse för det?

– Om vi utgår från den bild som målats upp för oss nu med en väldigt pressad arbetssituation har jag full förståelse för att de reagerade på det sättet. Men totalt förstärker vi faktiskt bildämnet med 10 timmar i förslaget. Så vi har aldrig haft för avsikt att omvärdera ämnets status eller vikta det annorlunda, säger Pernilla Sundström Fast.

Men det är inte lika många legitimerade lärare i de praktisk-estetiska ämnena på låg- och mellanstadiet. Är det inte ett problem att all ny tid i de här ämnena läggs där?

– Det är helt klart så att utbildade ämneslärare har bredare och djupare kunskap i ett ämne. Men det är en svår utmaning med för få legitimerade lärare i många ämnen. Det är en av många faktorer vi behöver ta i beaktande, säger Pernilla Sundström Fast och fortsätter:

– Men viktigast i den här utredningen har varit att identifiera i vilka ämnen och på vilka stadier stoffträngseln är konstaterat stor och sedan lämna ett förslag för en omfördelning av tid inom befintlig timplan.

Många vill ha mer tid på högstadiet

Samtidigt påpekar Pernilla Sundström Fast att de praktisk-estetiska ämnena är viktiga genom hela skolgången och att undervisningen i låg- och mellanstadiet ger eleverna en trygg grund att stå på när de kommer till högstadiet.

– Och framför allt har det centrala innehållet utökats på låg- och mellanstadiet i de nya kursplanerna för de här ämnena. Det är ett skäl till att vi även vill förstärka undervisningstiden där, säger Pernilla Sundström Fast.

Så det beror inte på att de praktisk-estetiska ämnena fick ta den tid som blev över när de teoretiska ämnena på högstadiet prioriterades?

– Det är ju så att många intressenter vill ha in nytt och mer centralt innehåll på högstadiet. Men vi kan inte utöka högstadiets timplan, det måste vara en balans i den totala undervisningstiden på alla stadier. Och timmarna i de teoretiska ämnena är också spridda över hela skolsystemet.

Slutgiltigt förslag 31 mars

Även hem- och konsumentkunskapslärare har reagerat starkt på att de bara får fyra timmar extra (på låg-/mellanstadiet) i Skolverkets förslag. De menar att de har ett alldeles för stort och viktigt centralt innehåll i kursplanen i relation till den undervisningstid som står till förfogande.

Vad säger du om det?

– Vi kommer nu att samla ihop de remissynpunkter vi fått in och detta är en av de frågor vi tittar på. Men utöver beskedet vi gett om de fem bildtimmarna kan jag inte säga mycket mer just nu. När det gäller resten av förslaget måste myndigheten sätta sig ner och göra en välavvägd bedömning utifrån uppdraget och de synpunkter som kommit in, säger Pernilla Sundström Fast.

Det slutgiltiga förslaget ska skickas till regeringen senast 31 mars. Om riksdagen fattar beslut om att genomföra åtgärderna så har Skolverket tidigare räknat med att de kan införas till höstterminen 2023. Hur regeringens beslut att skjuta på införandet av de nya kursplanerna påverkar den tidsplanen kan inte Skolverket svara på i dagsläget.

LÄS ÄVEN

Lärarförbundets kritik mot nya timplanerna – nu backar Skolverket

Debatt: Bildlärare i stort upprop mot nya timplanen

Timplanen: Kritik mot att hkk bara växer med fyra timmar

Debatt: Ge hkk minst tre gånger så mycket undervisningstid

Lärarilska mot att bildämnet kan få färre timmar på högstadiet