![](/contentassets/bed24baab51b41c980a3eeb92aaa507a/skarmavbild-2023-04-11-kl.-09.09.11.png?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: Skolverket
Till höger Hans-Göran Arvidsson, utredare och beslutsfattare på Skolinspektionen i Linköping. Foto: Adobe Stock och privat
Skolinspektionen Många elever i behov av stöd faller mellan stolarna vid stadieövergångar. Viktig elevinformation förs ofta inte över till den nya skolan. Det leder till att eleven inte får det stöd den är i behov av, och har rätt till. Konsekvenserna kan bli förödande.
2018 infördes en ny lag om att den avlämnande skolan vid skolbyten och stadieövergångar är skyldig att lämna över relevant information om elever i behov av särskilt stöd. Just stadieövergångar har sedan länge pekats ut som kritiska processer och nu, fem år efter att lagen infördes, har det i princip inte hänt någonting, enligt Hans-Göran Arvidsson på Skolinspektionen.
– Enligt Skolverkets statistik ”försvinner” minst lika många åtgärdsprogram nu mellan årskurs sex och sju – där minskningen är som störst – som före regleringen 2018. Det här innebär att elever kan tvingas gå lång tid i sjuan utan att få det stöd de behöver. Då finns det risk att man tappar sitt självförtroende på grund av nya misslyckanden och ger upp, säger han.
I årskurs sex har närmare 8 procent av eleverna åtgärdsprogram, i sjuan sjunker den siffran till 5 procent för att sedan öka gradvis till 9 procent i nian, enligt Skolverkets senaste statistik (se bild nedan). Åtgärdsprogram avslutas oftast i sexan, vilket innebär att ett nytt måste upprättas i årskurs sju.
Källa: Skolverket
Även lärarna har, enligt Lgr22, en skyldighet att föra över information om särskilt stöd när eleverna byter stadium eller skola.
– Men om inte skolor och huvudmän tar sitt ansvar och skapar ett system med en handlingsplan och tydliga riktlinjer, så blir det väldigt svårt att hantera för den enskilde läraren. Det kan handla om väldigt många elever, dessutom går ju eleverna ofta till olika skolor, säger Hans-Göran Arvidsson och konstaterar att det – trots att det är en indirekt lagstadgad skyldighet – inte heller är ovanligt att den mottagande skolan förbiser överlämnad information.
– Här verkar det tyvärr finnas en tro på att det kommer att ordna sig om eleven får en ny chans.
Men Hans-Göran Arvidsson har även sett positiva exempel. Då har det funnits förankrade rutiner och personer som har getts ett övergripande ansvar för arbetet.
– Det kan vara specialpedagoger eller biträdande rektor, men utan riktlinjer är det ett väldigt personberoende system som upphör att fungera om personerna i fråga slutar.
Forskning visar att liknande svårigheter och utmaningar omgärdar alla skol- och stadieövergångar – från förskoleklass ända upp till gymnasiet.
– Gymnasieskolor uppger att det är komplicerat att få in information från högstadiet och att det är väldigt svårt att få till en bra samverkan med avlämnande grundskolor.
En av Hans-Göran Arvidssons senaste iakttagelser är att skolor verkar vilja dra ner på särskilt stöd, och väljer att arbeta med extra anpassningar i stället.
– Här har vi sett skolor med jättemånga elever som inte når målen, men med väldigt få åtgärdsprogram. I de fallen lägger rektorer allt för stort ansvar på lärarna som förväntas lösa de här elevernas stödbehov och då finns det en risk att eleverna inte får tillräckligt stöd.
Hans-Göran Arvidsson, utredare och beslutsfattare på Skolinspektionen, ger sina fem bästa tips för hur skolorna och lärarna kan bidra till smidigare stadieövergångar för eleverna:
LÄS ÄVEN
Här knäcker alla sexåringar läskoden
Fadderskapet lyfter när lärandet är i fokus
Krönika ”Förstår nu hur det är att börja läsa efter ett långt läsfritt sommarlov.”
Krönika Läraren: Men jag förväntar mig inte något svar.
Krönika ”Vi behöver ha tålamod och en portion uppfinningsrikedom.”
Lektionstipset ”Många lärare tycker att det är läskigt, man vill inte att elever ska bli ledsna.”
Krönika ”Barn kan inte bryta ensamheten på egen hand.”
Panelen Tre lärare svarar.
Reportage ”Det här handlar om att få lära sig på ett annat sätt än i klassrummet.”
Läsinlärning Läraren: Förstod tidigt att många i klassen ännu inte blivit nyfikna på läsningen.
Forskning Forskarnas tips: Så blir de bättre rustade för utmaningarna som väntar.
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Läsning ”I en del fall har lärarna helt enkelt aldrig fått reda på att erbjudandet finns.”
Vi lärare debatt Speciallärarens tips till myndigheten.
Vi lärare debatt Skolverket: ”Mätsäkerheten måste bli högre”.
Panelen Tre lärare om den perfekta lektionslängden.
Krönika ”Läsandet måste på allvar bli skolans viktigaste fråga.”
Vi lärare debatt ”Hade jag vetat hur dålig utbildningen skulle vara hade jag inte tagit det här stora studielånet.”
Vi lärare debatt ”Vi ser inte ett enda forskningsperspektiv som allenarådande.”
Reportage Därför öser Hammarkullsskolan på rejält med lästräningen redan i förskoleklass.
Vi lärare debatt Lärarstudenten: Utan grund ifrågasätter forskarna mina erfarenheter.
Vi lärare debatt Specialläraren: Bedömningsstödet har kritiserats åtskilliga gånger nu.
Lektionstipset Läraren om varför skönlitteratur är bästa läromedlet.
Läsa-skriva-räkna-garantin Skolministern om regeringens bakläxa till Skolverket.
Läsa-skriva-räkna-garantin ”Med rätt resurser hade svårigheterna kunnat tränas bort.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Specialläraren: ”Det här är allvarligt eftersom avkodning är grundläggande”.
Läsa-skriva-räkna-garantin Specialläraren: ”Ett övergrepp på vår professionalism”.
Läsa-skriva-räkna-garantin Gymnasielärarna: Många saknar basala kunskaper när de kommer till oss.
Läsa-skriva-räkna-garantin ”Har fått 30 minuters undervisning om metoder för den tidiga läsinlärningen.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Åsa Fahlén: Skolverkets uppdrag från regeringen är för vagt.
Läsa-skriva-räkna-garantin Många godkänns på NP – trots svag läsförståelse.
Fortbildning 1 av 30 höjde sitt provbetyg: ”Den generella effekten är liten.”
Forskning ”Rikta inte in er på regelbrott och konflikter.”
Matematik no teknik Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Krönika ”Både lärare och lärare i fritidshem bör vara involverade i arbetet med tillsyn.”
Forskning Forskaren om att elever inte förstår – trots att vi tror det.
Förskoleklass Sveriges Lärare: Mycket illa, man börjar i helt fel ände.
Läsning ”De vill läsa så mycket de hinner av författarna som de ska få träffa.”
Lektionstipset ”Zoo animal”-känslan får eleverna att erövra det skrivna språket.
Forskning ”TRR är väldigt krävande och lärarna behöver mycket stöd.”
Pedagogik Läraren: Riskerar att förstärka elevers dåliga självkänsla.
Pedagogik Matteläraren om hur omstridda TRR-metoden funkar i praktiken.
Krönika ”De som tidigare inte vågat pröva kan nu göra det.”
Böcker ”Det är en hyllning till oss som kämpar för våra elever.”
Forskning Forskaren: De uppskattar verkligen träd och planteringar.
Krönika ”Läsinlärningen gynnas av lugn och ro, envist arbete och undervisning som inte överges.”
Vi lärare debatt Pensionerade läraren: ”Visst har en och annan elev knorrat”.
Forskning Forskarens råd: Introducera inte digitala hjälpmedel för tidigt.
Krönika ”Det är så läskigt att jag kräks. Så rädd är jag.”
Krönika ”Det är som att övertyga någon att man ska äta grönsaker för att det är nyttigt.”
Forskning ”Det finns inget fult i det!”