Här får eleverna lära sig direkt av bonden
Hållbarhet Många lågstadieklasser gör någon gång studiebesök på en bondgård – men inte en gång i månaden. Med digitala ”Farmer Time” har det blivit möjligt.
Det var Hushållningssällskapet som för ett par år sedan importerade konceptet ”Farmer Time” från Storbritannien. Hittills har över 100 skolklasser från Jämtland i norr till Skåne i söder kopplat upp sig mot lokala bönder i detta kostnadsfria samarbete.
– Vi har fått mängder av positiva reaktioner, eleverna lär sig om lantbruk och bönderna får en inblick i barnens tankar och värderingar, berättar landbygdsutvecklaren Karin Carlsson på Hushållningssällskapet.
Nytt tema varje gång
Grundtanken är enkel: varje månad har skolklassen ett kort videosamtal med sin bonde för att ta del av vad som händer på gården, bonden tar med barnen på en tur med sin kamera. På Skerruds skola i Vänersborg är F–3-läraren Anna-Lena Berg inne på sitt tredje läsår med en fast bondekontakt.
– Vi har ett särskilt tema varje gång, berättar hon. Det har till exempel varit ”mjölk”, ”gödsel”, ”robotar”, och ”ko-släpp”. Det finns så mycket att prata om på gården.
Anna-Lena Berg har haft ”Farmer Time” i 2–3:an. Inför varje videomöte förbereder eleverna frågor och med utgångspunkt i ”bondgårdsbesöket” skriver de faktatexter och ritar vad de lärt sig.
– Eleverna uttrycker efteråt att ”man känner att man är där”.
Men de får ju inte klappa, inte känna lukterna, inte se allt i verkligheten?
– Att följa vad som händer på gården via en kamera är förstås inte samma sak. Men vi får å andra sidan en kontinuitet, vi får veta vad som händer under hela året.
Kunskaperna används i en rad olika ämnen. På SO:n pratar de till exempel om livet på en bondgård nu och förr i tiden och på NO:n om odling och kretslopp. Kunskaperna om bondgården används också i ämnet matematik, i problemlösningsuppgifter.
– Till 1 kilo ost behövs 10 liter mjölk. Hur många liter mjölk behövs för att tillverka 5 kilo ost?
De här digitala studiebesöken mellan skolor och bondgårdar har inget med pandemin att göra, Farmer Time började redan före coronan. Att ordna fysiska studiebesök på bondgårdar är tids- och resurskrävande, vilket gör att de rätt sällan blir av.
"Har fått googla en hel del"
Elevernas bonde på Skerruds skola heter Alma Håkansson och hon hängde på redan 2019.
– Jag ville gärna bidra till att barnen lär sig varifrån maten kommer, säger hon på telefon just efter att ha släppt ut sina kvigor på bete.
Alma och hennes pappa är mjölkbönder, hon har fascinerats av elevernas alla spännande frågor om korna.
– Vilken iq har en mjölkrobot? Hur många ben har kons skelett? Jag har fått googla en hel del, säger hon med ett kluckande skratt.
Hon är glad att få visa barnen hur vardagen och arbetet ser ut på en gård.
– Barnen stöter säkert på både reklamens förskönande bilder och djurrättsaktivisternas överdrivna kritik. Jag vill visa dem verkligheten.
"Lantbrukare ser väldigt olika ut"
Genom att vara med bidrar hon också till att utmana de förutfattade meningar som inte minst barnens föräldrar kan hysa, att en bonde skulle vara en man i övre medelåldern med keps och overall.
– Det är kul att kunna visa att vi lantbrukare ser väldigt olika ut.
Skerruds skola, med drygt 60 elever, ligger på landsbygden och är omgiven av bondgårdar. Men alla elever känner inte till vad som sker på gårdarna, berättar läraren Anna-Lena Berg:
– Tack vare Farmer Time får eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper om lantbruk och bönder.
LÄS ÄVEN
NO-lärarens odlingar får hela skolan att växa
Hjälten som räddade Kosters skola
