Kreativa övningar lär eleverna om hållbarhet

Den ideella organisationen Sveriges konsumenter har tagit fram ett utbildningsmaterial om hållbarhet – och utvecklat metoder för hur ämnet kan läras ut. Materialet är lätt att ta till sig då det har en tydlig koppling till läroplanen.

Men det fokuserar på lite andra metoder.

– Vår tanke är att barn inte bara ska informeras om hållbarhet, de ska också lära sig om frågorna genom kreativt skapande, säger Elin Sandström, organisationens projektledare för projektet ”Omskaparna”.

Och kanske allra viktigast:

– Kreativa processer förstärker förmågan att tänka nytt och tänka på andra sätt, vilket i sin tur kan ge barnen mer hopp om en hållbar värld.

"Positiva reaktioner"

Den ena pusselbiten i projektet är en lärarhandledning och ett elevmagasin som bägge är gratis nedladdningsbara, den andra pusselbiten är ett samarbete med kulturaktörer som kommer till skolorna och samarbetar med lärarna.

Hittills har ett tiotal skolor i en handfull kommuner hunnit få besök av såväl teatergrupper som konstnärer och musiker. Erfarenheterna så här långt?

– Vi har fått väldigt positiva reaktioner från eleverna, många känner sig mindre oroliga för framtiden. Och lärarna berättar att de sett nya sidor hos sina elever.

Just nu gör Tranemo kommun en storsatsning på Omskaparna och driver projektet i samtliga mellanstadieskolor. SO-läraren Jennie Bylander i Grimsåsskolan uppskattar samarbetet med den lokala musik- och teatergruppen Imagino:

– Vi har fått in en helt ny dimension i undervisningen.

Vad har ni gjort tillsammans?

– Mycket! När vi hade ”tema vatten” och talade om utrotningshotade fiskar fick barnen spela musik på vattenglas. Och när vi hade ”tema eld” och talade om skogsbränder gjorde vi själva upp eld i naturen och anordnade en klimatdemonstration.

På vilket sätt lär det barnen saker om hållbarhet?

– I vattenglasen speglades olika ljud från olika sorters vatten, till exempel regn som slår mot tält och vatten som porlar i bäcken. Då påpekade kulturaktörerna hur viktigt allt detta är för vår värld, men att grundvattnet är på väg att ta slut. Genom att koppla ihop musiken och ljuden med denna fakta tror jag att kunskaperna befästs på ett annat hos eleverna.

"Det väcker tankar"

Under projektet, som pågår i ytterligare två veckor, har de slagit samman all undervisning i SO och NO för att kunna ha fler och längre arbetspass på temat utifrån mål 12 i Agenda 2030: ”hållbar konsumtion och produktion”.

Här ingår ju också hållbara och schyssta arbetsvillkor. Tar ni upp det?

– Ja, mer än tidigare. Och här är de nya läromedlen väldigt pedagogiska. Bland annat har barnen fått läsa om en 19-årig mamma i Bangladesh som arbetar i klädfabriken 12 timmar om dagen och nästan aldrig får träffa sin son.

Hur reagerar barnen på en sådan historia?

– I morse i klassrummet började de undersöka var deras egna kläder är sydda och väldigt många hade plagg från just Bangladesh. Det väcker tankar!

Liksom andra lärare som arbetar med de nya läromedlen har hon fått en heldagsutbildning i arbetsmetoder och begrepp. Även de kulturaktörer som knutits till projekten runtom i landet – hittills ett 70-tal personer – har fått gå utbildningar.

Får läraren att tänka nytt

Ett vanligt sätt för kommunerna att finansiera kulturaktörernas del i projektet är att söka statsbidrag från Kulturrådets ”Skapande skola”, ett bidrag som är till för att stärka elevernas tillgång till kulturens alla uttrycksformer.

Jennie Bylander berättar att hon fått en professionell stimulans av mötet med kulturen:

– Kulturaktörerna har fått mig att tänka i nya kreativa banor.

Vilken effekt kan det få på din undervisning när väl projektet är över?

– Stor effekt! Läromedlen finns ju kvar. Och jag vill gärna börja samarbeta ännu mer över ämnesgränserna, till exempel med slöjden.

LÄS ÄVEN

Kortspel ger elever koll på de största klimatbovarna

Så kan du prata med barn om klimatet

Fyra sätt att jobba med klimatfrågor