![](/contentassets/f58bd4d585e44204a0f970c9bffd3494/20191128141013_img_3260.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Eleverna fick själva hjälpa till att bygga skjulet. Foto: Andreas Andersson
Matematik no teknik NO-läraren Andreas Andersson får både plantorna och eleverna att växa. Efter flera års arbete med att använda odling i undervisningen har han utsetts till vinnare i trädgårdstävlingen ”Årets Spadtag”.
Trädgårdsskjulet på Axonaskolans skolgård i Tollarp i nordöstra Skåne började som en designuppgift för eleverna i ämnet bild. De ritade en skiss som på tekniklektionen blev en tredimensionell ritning i datorn och till slut en skalenlig modell i slöjden.
– Jag tycker inte att eleverna ska komma till ett färdigt trädgårdsland. Jag vill involvera dem i utförandet, säger Andreas Andersson.
Det 15 kvadratmeter stora skjulet rymmer spadar och räfsor och annan utrustning som behövs för att sköta skolans odlingar i pallkragar och varmbänkar. Men det fungerar också som kiosk.
– Att odla grönsaker och blommor fungerar som ett bra komplement i alla ämnen, säger Andreas Andersson, som under trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar tilldelades priset ”Årets spadtag”.
Priset får han bland annat för sitt arbete med projektet Odla unga Odlare, som vänder sig till personal på förskolor och skolor och drivs genom Riksförbundet Svensk Trädgård. Syftet är att öka intresset för odling hos barn och ungdomar.
– Min roll är att ge inspiration och det gör jag i korta filmklipp där jag berättar om hur vi jobbar med odling på vår skola.
Eleverna fick själva hjälpa till att bygga skjulet. Foto: Andreas Andersson
Andreas Andersson har i flera år använt odling i sin undervisning i NO och matematik och samtidigt jobbat för att öppna elevernas och även lärarkollegornas ögon för ett mer hållbart och jordnära liv.
Det startade med att han för sju år sedan utsågs till förstelärare. I den rollen drog han igång ett miljöprojekt på sin arbetsplats Axonaskolan, en fristående grundskola med inriktning mot idrott och hälsa samt utomhuspedagogik. Med tiden utvecklades det till en permanent verksamhet där alla skolans elever är med och odlar som en del av undervisningen.
– Jag ser till att det finns material, droppar idéer i lärarrummet och har kontakt med en bonde som kör ett lass gödsel till skolan varje vår. Sen har jag duktiga kollegor som nappar på mina idéer, ser sin roll och använder odlingen på olika sätt i sina klasser och sina ämnen.
Barnen växer av att se grönsakerna växa fram. Foto: Andreas Andersson
Under åren har han sett att elevernas intresse för odling och naturen ökat. När det är möjligt låter han dem gärna bygga något, som nu under våren när skolans odlingar ska utökas med några varmbänkar.
– Bygger man på skolgården finns det ingångar för flera skolämnen. När det är bestående grejer som ett skjul eller en bänk känner eleverna stolthet över att de gör något på riktigt.
Har du alltid varit intresserad av odling?
– Jag är lantbrukarson och var dagbarn hos min farmor och farfar som hade trädgårdsland. Där tyckte jag om att gräva och rensa ogräs, men sedan kom intresset att vila under 25 år. I dag odlar jag både blommor och grönsaker hemma i trädgården, men hyr också en bit åkermark där jag sätter potatis.
På jobbet går det inte en dag utan att någon kollega kommer fram och vill ha råd om sin trädgård.
Vilka är dina bästa tips?
– Perenner som kommer år efter år är alltid en bra början. Men det finns också många trevliga grönsaker att satsa på. Hemma odlar jag glasrabarber i en låda, de är godare än traditionella rabarber och blir dessutom väldigt vackra. Sparris är en annan fin grönsak. Är man med på det tåget är man ett riktigt modelejon, säger Andreas Andersson.
Här kan du läsa mer om Andreas arbete på: Tradgård.org, Facebook, Instagram, Odla i skolan
Först designade eleverna trädgårdsskjulet i bilden, sedan skissade de fram ett 3D-förslag i tekniken som de utgick ifrån när de gjorde en skalenlig modell i slöjden. Foto: Andreas Andersson
Slutligen hjälptes de åt att bygga trädgårdsskjulet på skolans skolgård. Foto: Andreas Andersson
LÄS ÄVEN:
Våga lämna matematikens rutinuppgifter
Han bygger batteri – med ingefära
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Vi lärare debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?
Panelen ”Det kan vara lite ledsamt att ta avsked.”
Krönika ”För en skoltrött 16-åring kan det kännas helt främmande.”
Efterspelet Skolverket: Hög tid att huvudmännen tar tag i tekniken.
Reportage Mattelärarna om modellen som får alla att höja sig.
Betyg och bedömning Här är professorns fem bästa tips.
Forskning Finns ett behov av att skapa sammanhang och forum där tjejerna kan träffas.
Lektionstipset Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter.
Uthållighetsraset Arbetssättet – steg för steg.
Matematik no teknik ”Jag kommer inte tvinga någon elev att vara med.”
Vi lärare debatt Matteläraren: Det är ovärdigt, Skolverket!
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Nationella prov NO-läraren: Det är förjävligt.
Panelen Sex lärare svarar.
Pedagogiska tips Här är forskarens fem bästa tips.
Krönika Gymnasieläraren: Delvis en moralisk fråga.
Reportage ”De ger upp mycket snabbare och vill att det ska gå fort.”
Forskning Forskaren om hur synen på matte förändrats över tid.
Forskning Forskaren: Viktigt att förstå hur matematiken hänger ihop.
Lektionstipset ”Här undersöker vi problem tillsammans utan att alltid veta lösningarna.”
Forskning Forskaren: Finns väldigt få regler.
Matematik no teknik Professorn: ”En aha-upplevelse för lärarna.”
Lärarpriser Matteläraren: Jag är stolt som en tupp.
Programmering Forskaren om oväntade insikten.
Lärarpriser Här är lärarna som får Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris 2024.
Vi lärare debatt Läraren om Skolverkets svar: Det kan inte vara så.
Krönika Matteläraren: Många elever saknar grundkunskaper när de börjar gymnasiet.
Matematik no teknik ”Det är underbart att få bekräftelse på att det man trott på också är något som andra tror på.”
Reportage Så stöttar kringresande mattelärare alla skolor i Kalmar.
Matematik no teknik Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen.
Panelen Gymnasielärarnas bästa tips.
Lektionstipset Julia Tsygan: Det läggs alldeles för mycket tid på att traggla rutinuppgifter.
Omöjligt uppdrag L-toppen: ”2024 är ett riktigt skitår”.
I skolan Pensionerade matteläraren: ”Känner att jag gör stor nytta”.
Forskning Forskaren: Därför är det så svårt.
Omöjligt uppdrag Anna Smit: ”Det tär på en och jag jobbar för mycket.”
Forskning Forskaren: Undervisningen måste ge möjligheter till igenkänning för alla elever
Forskning Forskaren: Uppgifter om programmering kan behöva finnas med i de nationella proven.
Skolinspektionen VD:n: Det handlar om olika lärares bedömningar vid olika tillfällen.
Skolinspektionen Matteläraren: Tillsynen bekräftar min kritik på så gott som alla punkter.
Forskning Forskaren: Eleverna blev mer delaktiga i matematiken.
Matematik no teknik Läraren: Tack vare den extra tiden hinner vi reda ut missförstånd.
Skolinspektionen Skolinspektionen om de omfattande bristerna: ”Anmärkningsvärt”
Pisaraset ”Man kan inte nog understryka vikten av att ha behöriga lärare.”
Böcker Ämneslärarens bokredaktör tipsar om massor av inspirerande läsning.
Nationella prov Ny statistik: Hela listan – ämne för ämne.
Reportage ”Måste acceptera att alla inte tycker matematik är det roligaste som finns.”
Forskning Forskaren: Om språket är dåligt utvecklat har eleverna svårare att begripa.
Matematik no teknik Lärarnas bästa tips – så blir mattesamtalen givande för alla.