Källa: Skolverket. Observera att siffrorna från 1998 och 2008 inte är omräknade till dagens penningvärde och därmed inte tar hänsyn till inflationen som nämns i texten.
Trots besparingar – fritidselever blir dyrare
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik
Forskning Eleverna blir dyrare i både grundskolan och i fritidshem. Men medan kostnaderna för en elev i grundskolan ökat med 56 procent de senaste tio åren, så har kostnaden för en fritidselev bara ökat med 17 procent.
En svensk grundskoleelev kostade 2018 i genomsnitt drygt 115 000 kronor. En summa som dock varierar stort beroende på både utbildningsort och huvudman. Mest lägger kommuner i storstadsområden ut eftersom de har högre löne- och lokalkostnader.
Trots att det ofta talas om att skolan tvingas spara hade anslagen 2018 ökat ganska markant jämfört med tio och tjugo år tidigare. 1998 var det genomsnittliga utlägget per elev drygt 50 000 kronor medan den tio år senare hade ökat till närmare 80 000 kronor. Det betyder det att kostnaden har ökat med 56 procent under de senaste tio åren och med 130 procent under de senaste tjugo. En liknande trend gäller för kostnaderna i fritidshem, men här är ökningstakten betydligt måttligare. De senaste tio åren har kostnaderna per elev ökat med 17 procent.
Som jämförelse kan vi notera att inflationen på samhällsnivå (det vill säga ökningen av den allmänna prisnivån) har varit 9,2 procent de senaste tio åren och 27,8 procent de senaste 20.
Frågan är då vad skolorna har använt pengarna till – svaret är att allt har blivit lite dyrare. Även om det inte har skett någon dramatisk förändring i förhållandet mellan olika utgiftsposter över tid går det ändå att skönja vissa tendenser. För varje tioårsperiod har exempelvis en allt större andel av pengarna gått till undervisning – där lärarnas löner ingår – och mindre till lokaler.
I ett internationellt perspektiv ligger Sverige hyfsat till. 2014 hamnade vi på en sjunde plats när det gäller hur mycket pengar vi lägger på grundskolan. Tittar vi i stället på utbildningssektorns andel av BNP åkte vi, lite mindre smickrande, ner till en 15:e plats med länder som Colombia, Chile och Turkiet före oss.
Observera att siffrorna från 1998 och 2008 inte är omräknade till dagens penningvärde och därmed inte tar hänsyn till inflationen som nämns i texten. Källa: Skolverket
