Findus vädjar om lek med stöd av Seth och Heimer. Foto: Fredrik Karlsson.
Till startsidan
Förskollärarna Martin Eneling och Julia Nilsson som Pettson och Findus på Björkbackens förskola i Sunne. Foto: Fredrik Karlsson.
Reportage Årets Ulla-Britta Bruun-stipendium går till förskolläraren Martin Eneling. Med lekens och gestaltningens hjälp vändes situationen på Björkbackens förskola i Sunne.
Pettson är arg. Han är tjurig, less på hösten, på att allt är grått och tråkigt, less på allting faktiskt. Han vill inte göra någonting, inte höra någonting. Minst av allt vill han höra när Findus far fram som en virvelvind. Pettson är inte heller sugen på att leka med Findus. Inte alls. Han vill ju bara sura och tycka synd om sig själv. I fred.
Katten Findus blir orolig. Vad är det med gubben? Varför vill han inte leka? Har Findus gjort något fel?
Den här Pettson talar småländska och Findus bär vita Converse. Den här Pettson håller till i en rödmålad lekstuga på en förskolegård i Sunne. Han sitter på en bänk och runt honom står barnen och personalen på Björkbackens förskola. De är bekymrade. Även de undrar vad det är med gubben.
”Det måste grävas potatis och jag vill inte gräva potatis och så måste jag hugga ved och så vill jag inte hugga ved”, säger Pettson och Findus blir glad: ”Då kan vi leka hela dagen!” Men gubben vill inte. Han vill verkligen inte. ”Men du kan ju leka med oss”, ropar ett barn.
En lång stund av övertalning och rent tjat från Findus följer, men det kommer också massor med förslag från barnen. Några tycker att han ska få vara i fred, någon annan vill att han ska få kaffe, någon menar att han väl kan gå in i stugan och vila. Ett barn varnar Findus, säger att han inte ska göra så: ”Pettson blir så arg då.”
Findus vädjar om lek med stöd av Seth och Heimer. Foto: Fredrik Karlsson.
Findus bestämmer sig för att fiska, många av barnen är med och den tjurige vid stugan blickar upp mot kullen där katten och barnen befinner sig.
”Jag tror att Pettson inser att det är mycket roligare att vara med och fiska än att sitta där”, säger en pedagog. ”Nu ja, nu kommer Pettson.” Till slut mjuknar Pettson, om än ytterst motvilligt. ”Jag bara kikar lite.” Han bryter en trädgren och täljer snabbt ett fiskespö åt sin rastlösa morrhårsprydda kamrat som ändå redan har fångat jätte-strimmig silltuta, Glada laxen och gädda.
Och jo, han kan väl vara med och leka. ”Kom alla mina hönor, får du ropa då, Pettson.” Men springa, det tänker han inte göra. Ändå gör han det en stund senare: ”Det känns bättre i benen nu.” Barnen springer, lever sig in i att undvika räven och skrattar högt när Pettson plötsligt får fart och dundrar fram över gården.
När gestaltningen är över, när Pettson och Findus har lämnat förskolegården och när de båda har sminkat av sig och bytt om hemma hos kattens föräldrar, då har de gått ur sina karaktärer och kastat sina lånade dialekter och falsetter (Findus).
Martin Eneling är förskolläraren som i år får Ulla-Britta Bruun-stipendiet för sina tankar om gestaltande lekpedagogik som utvecklingsprocess. Hans kollega Julia Nilsson har just nu ett uppdrag där hon ska stärka lekens ställning på förskolorna i Sunne kommun.
Man får tillgång till alla sina förmågor i leken och är ändå säker. Vi alla vet att det är på låtsas.
Förskolan arbetar för tillfället med Sven Nordqvists bok ”Stackars Pettson” och det är utifrån den som förmiddagens gestaltning har gjorts.
Julia och Martin pratar om hur gestaltningen blev, om att barnen allt eftersom gav Pettson en massa tips om hur han skulle göra för att må bra. Andas, till exempel.
– De visade det också, säger Martin Eneling och andas kraftigt innan han fortsätter:
– Då kan man fånga upp det men samtidigt utmana: ”Det känns bra, men jag känner mig fortfarande inte riktigt glad. Jag vill fortsätta gräva i det här”, förklarar Martin när han beskriver Pettsons känsloläge.
Pettson hjälper barnen, bland annat Dominic, att tälja ett fiskespö.
När Julia Nilssons pappa bjuder på kaffe i det inglasade uterummet ökar regnets kraft utanför. Julia förklarar, med ett leende, att det hyfsat försiktiga regnet ute på förskolegården nyss ändå var en signal om att det nu nog var dags att runda av. Hennes Findusdräkt tål nämligen inte regn eftersom den är målad.
– Då hade ränderna dragits ur så här.
Julia visar med händerna och lägger till att det passar bra in i historien. Böckernas Findus vill ju verkligen inte bli blöt och ja, då är det dags att gå. I nästa andetag understryker hon att barnen känner igen både henne och Martin. De vet mycket väl, och det är meningen.
– När man leker med karaktärer är det väldigt viktigt med ögonen, blicken. Annars kan det bli läskigt. Men de vet att vi leker och när man klär ut sig i leken då är det ju för att känna sig som en annan. Det är det vi gör och det känner de igen, säger Julia Nilsson.
De poängterar att de inte kan göra det de gör utan arbetskamraterna. Pettson och Findus är det hon och Martin som gestaltar men andra gånger är det kollegorna som gestaltar till exempel mucklan Charlie.
– Det är de som ska leda barngruppen framåt. När vi gestaltar Pettson och Findus har vi ett mål med vad vi ska göra och vi kan inte gå ur karaktär, det är kollegorna som måste komma med de rätta frågorna. Det är en balans mellan vilka mål vi ser och vad barnens initiativ leder till. En öppenhet för det oväntade, konstaterar Julia Nilsson.
– De ska också göra rösten hörd för de barn som kanske inte pratar direkt med Pettson eller Findus. Då sitter en kollega och pratar med barnet om det som händer. De dialogerna missar man som karaktär. Det är otroligt intensivt, säger Martin Eneling.
Lekförhållningssättet sprider sig till oss också. Det gäller även utvecklingsarbetet, och det stärker arbetslaget när man ser att man får ja på sina idéer.
I sin ansökan till Ulla-Britta Bruuns stipendium skrev Martin Eneling om syftet med lekpedagogiken. Det handlar om att skapa delaktighet, utveckling, lärande och glädje för både barn och personal. Han poängterar att syftet har varit att utveckla hela arbetsplatsen och att Björkbacken för några år sedan var i ett läge då en förändring var nödvändig. Personalomsättningen var hög och vikarier var inte särskilt sugna på att komma dit. I barngruppen fanns det hierarkier som begränsade lärande, inflytande och delaktighet.
Med hjälp av lekpedagogiken ges det utrymme för många olika sätt att vara pedagog på, den har också blivit ett sätt för personalen att lyfta varandras styrkor, samtidigt som de blir utmanade när det kommer till områden de måste utveckla.
Martin Eneling är förskolläraren som en gång i tiden hade alla rätt på högskoleprovet.
Julia Nilsson påpekar att de förstås följer läroplanen men också att de följer den lokala arbetsplanen som har olika fokusområden. Dessa, som till exempel naturvetenskap och diskrimineringsgrunderna, vävs in i lekpedagogikens teman. Det absolut snabbaste sättet att knyta en relation med ett barn är att leka. Med hjälp av leken blir det ett brett lärande och i leken är allt möjligt.
– Man får tillgång till alla sina förmågor i leken och är ändå säker. Vi alla vet att det är på låtsas. Jag hade ju aldrig kunnat bli arg på riktigt på det sättet i barngrupp. Men så här kan man leka det och barnen blir inte rädda för de vet att det är lek men de kan ändå visa hur de tycker att det ska hanteras, säger Martin Eneling.
Men har verkligen förskolans kvalitet höjts med hjälp av lekpedagogiken?
Ja, det menar Martin Eneling. Han tycker att han och kollegorna har lyckats bygga en helt annan förståelse för vad de gör när de gör ett bra jobb.
– Vi stärker varandra mycket mer nu. Det har även öppnat för fler att ha idéer. Lekförhållningssättet sprider sig till oss också. Det gäller även utvecklingsarbetet, och det stärker arbetslaget när man ser att man får ja på sina idéer.
Vill du också söka Ulla-Britta Bruuns stipendium? Läs mer här!
LÄS OCKSÅ
Överdrivet säkerhetstänk begränsar barns lek
Forskarens råd: Lek fram språkutvecklingen!
Vuxen gäst i barnlekens verklighet
Så skapar du lärmiljöer som främjar lek
Krönika Ständigt nya barn gör att yrket aldrig går på slentrian. Det som funkade med ungarna förra året är måhända något som inte alls går hem hos de jag basar för nu, skriver läraren i förskolan Erik Stenkula.
Krönika På de flesta arbetsplatser räknas städning som en arbetsuppgift, men inte i förskolan, skriver Elin Larsson.
Krönika Jag kan inte annat än förundras, inte över det som förekommer i Prideparaden, utan hur så många orkar bli så upprörda, skriver Eva Lindström.
Debatt Arbetsgivaren bör tillhandahålla solskyddskräm till anställda i förskolan och säkerställa att det finns skuggiga platser på förskolegårdarna, skriver Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Boktips Lek har så enormt många perspektiv som är viktiga att förhålla sig till, säger Erika Wallin.
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om presenter. Hur ska vi förhålla oss till gåvor från föräldrar och barn?
Krönika Det finns ingen viktigare valfråga för Sveriges framtid än just det och därför fortsätter vi att tjata hela vägen fram till valet, skriver Sara Agné, lärare i förskolan.
Måltidspedagogik Häng med till Gåvans föräldrakooperativ i Åre där maten och måltiden är en hållbar tråd genom verksamheten.
Debatt Tänk om vi kunde få använda vår tid till att faktiskt leka med, samt undervisa och utbilda barn, skriver Ingeborg Carlquist, lärare i förskolan.
Undervisning Kan man lära sig något av undervisning som går i stöpet? Ja, tycker en samstämmig panel med lärare i förskolan.
Krönika Att barn slåss med varandra i förskolan är inte ett problem, inte om vi har förutsättningar att ta hand om det. Det är vad vi gör åt det som är problemet, skriver Eva Lindström.
Forskning Forskaren: ”Barnens förutsättningar att lära sig språk i förskolan är inte likvärdiga.”
Debatt I förskolan lindar vi gärna in vårt budskap i bubbelplast och silkespapper och slår in det i glatt paketpapper med ett fint krullat snöre, skriver Sandra Lundgren, förskollärare och föreläsare.
Podcast Lärarna i förskolan Eva Lindström och Ellinor Lange får svar från utbildningsminister Simona Mohamsson (L) i senaste avsnittet av Förskolan.
Pedagogiska tips Matematik är roligt, magiskt och spännande! Det vill Mia Johansson, förste förskollärare i matematik, förmedla till alla barn på förskolan. Och inte minst till andra lärare.
Krönika När jag funderar över förskolans väl och ve stöter jag ibland på dem, de som nog helst inte vill ha en förskola alls. Jag tror de skräms av hur de hört att förskolan är idag, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket Har jag rätt att kräva fem veckors sammanhängande semester i sommar? Det undrar förskolläraren. Vi bad vår fackliga expert Per Edberg reda ut vad som gäller.
Debatt För små barn är musik inte bara mys. Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag, skriver Karin Hassle, specialpedagog och musiklärare.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Debatt På Förskolans dag den 21 maj uppmärksammar vi en av Sveriges viktigaste verksamheter. Men vi kräver också handling, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.
Förskola Från i år har alla förskolor och gymnasier rätt till gruppbiljetter i Stockholms länstrafik – tack vare barnen på Kullsta förskola i Nynäshamn.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Debatt Vi lärare i öppen förskola har ett mångfacetterat uppdrag, men utan nationella styrdokument eller gemensamma organisatoriska ramar, skriver Jessica Valverde.
Krönika Att argumentera för att barn ska vara så lite som möjligt på förskolan blir ändå fel. Det gynnar varken förskolan eller lärarna, och verkligen inte jämställdheten, skriver Förskolans redaktör Sara Djurberg.
Fokus ”Jag känner ett stort hopp när jag ser de yngre barnens intresse”.
Fokus Läraren i förskola: ”Det är så fint att barnen får se att de kan göra skillnad”.
Fokus Det är svårt att förmedla hopp i tider av krig, klimatkris och orättvisor – men det går.
Fokus Aline Anckarman är lärare på förskolan Katarina Västra i Stockholm, men hon är också engagerad miljöaktivist.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Fokus Skyldighet att förmedla demokratiska värderingar.
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.