![](/contentassets/3e514f52e91d42e6a64c77bcf5cc6536/julia-nilsson.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Findus vädjar om lek med stöd av Seth och Heimer. Foto: Fredrik Karlsson.
Förskollärarna Martin Eneling och Julia Nilsson som Pettson och Findus på Björkbackens förskola i Sunne. Foto: Fredrik Karlsson.
Reportage Årets Ulla-Britta Bruun-stipendium går till förskolläraren Martin Eneling. Med lekens och gestaltningens hjälp vändes situationen på Björkbackens förskola i Sunne.
Pettson är arg. Han är tjurig, less på hösten, på att allt är grått och tråkigt, less på allting faktiskt. Han vill inte göra någonting, inte höra någonting. Minst av allt vill han höra när Findus far fram som en virvelvind. Pettson är inte heller sugen på att leka med Findus. Inte alls. Han vill ju bara sura och tycka synd om sig själv. I fred.
Katten Findus blir orolig. Vad är det med gubben? Varför vill han inte leka? Har Findus gjort något fel?
Den här Pettson talar småländska och Findus bär vita Converse. Den här Pettson håller till i en rödmålad lekstuga på en förskolegård i Sunne. Han sitter på en bänk och runt honom står barnen och personalen på Björkbackens förskola. De är bekymrade. Även de undrar vad det är med gubben.
”Det måste grävas potatis och jag vill inte gräva potatis och så måste jag hugga ved och så vill jag inte hugga ved”, säger Pettson och Findus blir glad: ”Då kan vi leka hela dagen!” Men gubben vill inte. Han vill verkligen inte. ”Men du kan ju leka med oss”, ropar ett barn.
En lång stund av övertalning och rent tjat från Findus följer, men det kommer också massor med förslag från barnen. Några tycker att han ska få vara i fred, någon annan vill att han ska få kaffe, någon menar att han väl kan gå in i stugan och vila. Ett barn varnar Findus, säger att han inte ska göra så: ”Pettson blir så arg då.”
Findus vädjar om lek med stöd av Seth och Heimer. Foto: Fredrik Karlsson.
Findus bestämmer sig för att fiska, många av barnen är med och den tjurige vid stugan blickar upp mot kullen där katten och barnen befinner sig.
”Jag tror att Pettson inser att det är mycket roligare att vara med och fiska än att sitta där”, säger en pedagog. ”Nu ja, nu kommer Pettson.” Till slut mjuknar Pettson, om än ytterst motvilligt. ”Jag bara kikar lite.” Han bryter en trädgren och täljer snabbt ett fiskespö åt sin rastlösa morrhårsprydda kamrat som ändå redan har fångat jätte-strimmig silltuta, Glada laxen och gädda.
Och jo, han kan väl vara med och leka. ”Kom alla mina hönor, får du ropa då, Pettson.” Men springa, det tänker han inte göra. Ändå gör han det en stund senare: ”Det känns bättre i benen nu.” Barnen springer, lever sig in i att undvika räven och skrattar högt när Pettson plötsligt får fart och dundrar fram över gården.
När gestaltningen är över, när Pettson och Findus har lämnat förskolegården och när de båda har sminkat av sig och bytt om hemma hos kattens föräldrar, då har de gått ur sina karaktärer och kastat sina lånade dialekter och falsetter (Findus).
Martin Eneling är förskolläraren som i år får Ulla-Britta Bruun-stipendiet för sina tankar om gestaltande lekpedagogik som utvecklingsprocess. Hans kollega Julia Nilsson har just nu ett uppdrag där hon ska stärka lekens ställning på förskolorna i Sunne kommun.
Man får tillgång till alla sina förmågor i leken och är ändå säker. Vi alla vet att det är på låtsas.
Förskolan arbetar för tillfället med Sven Nordqvists bok ”Stackars Pettson” och det är utifrån den som förmiddagens gestaltning har gjorts.
Julia och Martin pratar om hur gestaltningen blev, om att barnen allt eftersom gav Pettson en massa tips om hur han skulle göra för att må bra. Andas, till exempel.
– De visade det också, säger Martin Eneling och andas kraftigt innan han fortsätter:
– Då kan man fånga upp det men samtidigt utmana: ”Det känns bra, men jag känner mig fortfarande inte riktigt glad. Jag vill fortsätta gräva i det här”, förklarar Martin när han beskriver Pettsons känsloläge.
Pettson hjälper barnen, bland annat Dominic, att tälja ett fiskespö.
När Julia Nilssons pappa bjuder på kaffe i det inglasade uterummet ökar regnets kraft utanför. Julia förklarar, med ett leende, att det hyfsat försiktiga regnet ute på förskolegården nyss ändå var en signal om att det nu nog var dags att runda av. Hennes Findusdräkt tål nämligen inte regn eftersom den är målad.
– Då hade ränderna dragits ur så här.
Julia visar med händerna och lägger till att det passar bra in i historien. Böckernas Findus vill ju verkligen inte bli blöt och ja, då är det dags att gå. I nästa andetag understryker hon att barnen känner igen både henne och Martin. De vet mycket väl, och det är meningen.
– När man leker med karaktärer är det väldigt viktigt med ögonen, blicken. Annars kan det bli läskigt. Men de vet att vi leker och när man klär ut sig i leken då är det ju för att känna sig som en annan. Det är det vi gör och det känner de igen, säger Julia Nilsson.
De poängterar att de inte kan göra det de gör utan arbetskamraterna. Pettson och Findus är det hon och Martin som gestaltar men andra gånger är det kollegorna som gestaltar till exempel mucklan Charlie.
– Det är de som ska leda barngruppen framåt. När vi gestaltar Pettson och Findus har vi ett mål med vad vi ska göra och vi kan inte gå ur karaktär, det är kollegorna som måste komma med de rätta frågorna. Det är en balans mellan vilka mål vi ser och vad barnens initiativ leder till. En öppenhet för det oväntade, konstaterar Julia Nilsson.
– De ska också göra rösten hörd för de barn som kanske inte pratar direkt med Pettson eller Findus. Då sitter en kollega och pratar med barnet om det som händer. De dialogerna missar man som karaktär. Det är otroligt intensivt, säger Martin Eneling.
Lekförhållningssättet sprider sig till oss också. Det gäller även utvecklingsarbetet, och det stärker arbetslaget när man ser att man får ja på sina idéer.
I sin ansökan till Ulla-Britta Bruuns stipendium skrev Martin Eneling om syftet med lekpedagogiken. Det handlar om att skapa delaktighet, utveckling, lärande och glädje för både barn och personal. Han poängterar att syftet har varit att utveckla hela arbetsplatsen och att Björkbacken för några år sedan var i ett läge då en förändring var nödvändig. Personalomsättningen var hög och vikarier var inte särskilt sugna på att komma dit. I barngruppen fanns det hierarkier som begränsade lärande, inflytande och delaktighet.
Med hjälp av lekpedagogiken ges det utrymme för många olika sätt att vara pedagog på, den har också blivit ett sätt för personalen att lyfta varandras styrkor, samtidigt som de blir utmanade när det kommer till områden de måste utveckla.
Martin Eneling är förskolläraren som en gång i tiden hade alla rätt på högskoleprovet.
Julia Nilsson påpekar att de förstås följer läroplanen men också att de följer den lokala arbetsplanen som har olika fokusområden. Dessa, som till exempel naturvetenskap och diskrimineringsgrunderna, vävs in i lekpedagogikens teman. Det absolut snabbaste sättet att knyta en relation med ett barn är att leka. Med hjälp av leken blir det ett brett lärande och i leken är allt möjligt.
– Man får tillgång till alla sina förmågor i leken och är ändå säker. Vi alla vet att det är på låtsas. Jag hade ju aldrig kunnat bli arg på riktigt på det sättet i barngrupp. Men så här kan man leka det och barnen blir inte rädda för de vet att det är lek men de kan ändå visa hur de tycker att det ska hanteras, säger Martin Eneling.
Men har verkligen förskolans kvalitet höjts med hjälp av lekpedagogiken?
Ja, det menar Martin Eneling. Han tycker att han och kollegorna har lyckats bygga en helt annan förståelse för vad de gör när de gör ett bra jobb.
– Vi stärker varandra mycket mer nu. Det har även öppnat för fler att ha idéer. Lekförhållningssättet sprider sig till oss också. Det gäller även utvecklingsarbetet, och det stärker arbetslaget när man ser att man får ja på sina idéer.
Om ni vill börja stort:
1 Hitta en berättelse eller en karaktär i en berättelse som ni tycker om.
2 Dilemman, utsatthet och svårigheter engagerar barnen. Ensamhet, längtan, att bli borttappad eller att inte klara av saker ligger nära barns känslor.
3 Börja med att föra in fantasielement i vardagen, vardagsmagin. Plötsligt har man kanske fått ett brev från karaktären, eller hittar ett omisskännligt klädesplagg
på gården.
4 Diskutera i arbetsgruppen vem som kan tänka sig att göra en viss karaktär.
5 Alla i arbetslaget är lika viktiga.
Genom att stötta, skapa, sjunga, lyssna och dokumentera bidrar ni till leken.
Om du vill prova på:
1 Börja i det lilla, det kan vara i en lek,
det måste inte vara ett helt tema.
2 Testa med några utklädningsplagg som ger en tydlig leksignal som visar att nu
är det något nytt på gång.
3 Lek med rösten, prova en dialekt eller ett annat tonläge.
4 Lita på att barn kan leka, på att de kommer att ta ansvar.
5 Våga leka utan annat mål än att skapa glädje och engagemang. Har ni roligt – då har du lyckats. Är barnen intresserade – då har du också lyckats. Alla andra mål kommer du att upptäcka längs vägen.
Vill du också söka Ulla-Britta Bruuns stipendium? Läs mer här!
LÄS OCKSÅ
Överdrivet säkerhetstänk begränsar barns lek
Forskarens råd: Lek fram språkutvecklingen!
Vuxen gäst i barnlekens verklighet
Så skapar du lärmiljöer som främjar lek
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.