Att efterlikna mästarnas verk kräver både koncentration och tålamod. Foto: Johan Strindberg
Till startsidan
Reportage På förskolan Äventyret vet alla barn vem Claude Monet var. Under timmarna med Skapande förskola har de små konstnärerna målat egna varianter av hans verk – bland annat den klassiska ”Japanska bron”.
Med svarta kladdkritor tar storbarnsgruppen itu med dagens första uppgift, att rita en stor bro i mitten av pappret. Därefter är det dags att svampa bakgrunden med vattenfärg; en ljusblå himmel, grönt vatten – och kanske kan det även passa med lite rött där i hörnan? Den konstnärliga friheten finns fortfarande där, även om det hela går ut på att följa instruktionerna och försöka efterlikna Claude Monets japanska bro.
Arbete med olika tekniker kräver tålamod av barnen.
Scenen utspelade sig för en tid sedan när förskolan Äventyret hade en av sina Skapande förskola-dagar. Innan de började med sina verk hade barnen fått lära sig lite om landet Frankrike, var det ligger och att det var där konstnären Monet levde och verkade. Därefter fick de unga åhörarna även se filmen ”Linnea i målarens trädgård” innan de själva fick leva ut sina konstnärliga ådror med kritor och vattenfärg.
– De var superduktiga. Efteråt fick alla målningar passepartouter och vi satte upp dem på väggen vid samlingen. Barnen var så stolta och kunde dessutom inte bara snabbt peka ut sin egen målning utan hade även full koll på vilka kompisarna hade gjort, berättar förskolläraren Emelie Samuelsson – som lystrar till smeknamnet Mimmi.
Att efterlikna mästarnas verk kräver både koncentration och tålamod. Foto: Johan Strindberg
På Äventyret i Kungsängen, norr om Stockholm, har konsten stått i centrum de senaste åren. Med hjälp av bidrag från Kulturrådets projekt Skapande förskola har barnen fått möjlighet att lära sig om olika konstnärer och olika tekniker för att själva skapa. Läsåret 2019/20 fick storbarnsgruppen besök av en konstnär vid sju tillfällen och tillsammans skapade de bland annat en stor installation av ett hav: Enhörningarnas hav – ett tredimensionellt verk med tyg som barnen själva färgat och där det bland mycket annat fanns maneter gjorda i papier-maché.
– Det fanns även en jättemanet som vi gjorde av ett paraply. Det var många ömtåliga delar och mycket har trillat bort med tiden, men en del finns fortfarande kvar, säger Mimmi.
Under det senaste läsåret har Mimmis mamma Elisabeth Ottinger varit den som lett Skapande förskola. Hon är bild- och formlärare och jobbade före pensioneringen med barn i mellanstadieåldern. Som gammal förskollärare nappade hon direkt när Mimmi frågade om hon ville vara med i projektet och besöka förskolan ett antal gånger.
Barnen får lära sig en rad olika tekniker. Foto: Johan Strindberg
– Det är väldigt roligt att ha henne här. Hon får leda och jag håller mig lite i bakgrunden. Att arbeta med olika tekniker i skapandet är nytt och kräver tålamod av barnen. Som att vänta på att färgen ska torka innan teckningen byggs på, men de har lyckats jättebra, säger Mimmi.
Ett annat Monet-motiv som barnen har gjort sin egen variant av är fält med vallmo. Där började de med den gröna bakgrunden varefter de svampade moln när det gröna torkat. Sedan var det dags för röda blomprickar med hjälp av pensel.
– Den gången gick det ännu bättre än när de målade den japanska bron. På min avdelning har vi få barn med svenska som modersmål och det kan bli svårt med muntliga instruktioner. När de målade bron gick det ibland lite för fort, men nu hade de verkligen plockat upp det här med att vänta. Alla lyckades med det, och vallmomålningarna blev väldigt fina, säger Mimmi.
Hon berättar även om ett barn som ogillar nyheter och sällan vill vara med från början. Men när det var dags för vallmomålningen satt Mimmi intill och uppmuntrade honom.
Monets japanska bro i nya tappningar. Foto: Johan Strindberg
– Det är en sådan lyx att vara två i en liten grupp. Då hinner man med på ett helt annat sätt. Och det gick jättebra för honom. Han brukar inte prata i vanliga fall men då sa han högt ”Jag kan”. Han hittade självförtroendet och sedan dess har jag faktiskt inte behövt sitta bredvid. Det var fint.
Efter Monet har barnen nu fått bekanta sig även med Joan Miró, Pablo Picasso och Vasilij Kandinskij. Men det är inte bara barnen som fått lära sig att tänka nytt, även Mimmi har fått många nya tankar under resans gång.
– Förr ville jag inte styra och begränsa barnen i deras skapande, säger Mimmi. Men nu har jag insett att styrning också kan vara bra för att utveckla kreativiteten. Som att lära barnen nya metoder och samtidigt ge dem kunskap om olika konstnärer. När vi har högläsning pratar vi ofta om vem som är författare och illustratör, och på samma sätt lär de sig nu att konstnär är ett yrke och att det finns en människa bakom konstverket.
Redo att skapa storverk. Foto: Johan Strindberg
Så snart pandemin är över hoppas Mimmi att de kan ordna med vernissage på förskolan för att visa upp barnens verk. Besök på museum för att titta på konst är annat som står på önskelistan. Liksom att Skapande förskola får fortsätta även till hösten.
– Det här med Skapande förskola är så otroligt positivt och jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta, säger Mimmi Samuelsson. Vi målar ju även i den vanliga verksamheten, men att det kommer en person utifrån som berättar gör att det blir annorlunda. Nu pratar barnen om ”Mimmis mamma-dagen”. Till och med när vi sjöng veckosången nyligen och kom till ”torsdag” så sa ett barn ”då ska vi måla”. Det här med Skapande förskola har blivit något väldigt värdefullt för dem, och i någon form ska vi därför fortsätta till hösten, med eller utan bidrag.
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.