Att efterlikna mästarnas verk kräver både koncentration och tålamod. Foto: Johan Strindberg
Till startsidan
Reportage På förskolan Äventyret vet alla barn vem Claude Monet var. Under timmarna med Skapande förskola har de små konstnärerna målat egna varianter av hans verk – bland annat den klassiska ”Japanska bron”.
Med svarta kladdkritor tar storbarnsgruppen itu med dagens första uppgift, att rita en stor bro i mitten av pappret. Därefter är det dags att svampa bakgrunden med vattenfärg; en ljusblå himmel, grönt vatten – och kanske kan det även passa med lite rött där i hörnan? Den konstnärliga friheten finns fortfarande där, även om det hela går ut på att följa instruktionerna och försöka efterlikna Claude Monets japanska bro.
Arbete med olika tekniker kräver tålamod av barnen.
Scenen utspelade sig för en tid sedan när förskolan Äventyret hade en av sina Skapande förskola-dagar. Innan de började med sina verk hade barnen fått lära sig lite om landet Frankrike, var det ligger och att det var där konstnären Monet levde och verkade. Därefter fick de unga åhörarna även se filmen ”Linnea i målarens trädgård” innan de själva fick leva ut sina konstnärliga ådror med kritor och vattenfärg.
– De var superduktiga. Efteråt fick alla målningar passepartouter och vi satte upp dem på väggen vid samlingen. Barnen var så stolta och kunde dessutom inte bara snabbt peka ut sin egen målning utan hade även full koll på vilka kompisarna hade gjort, berättar förskolläraren Emelie Samuelsson – som lystrar till smeknamnet Mimmi.
Att efterlikna mästarnas verk kräver både koncentration och tålamod. Foto: Johan Strindberg
På Äventyret i Kungsängen, norr om Stockholm, har konsten stått i centrum de senaste åren. Med hjälp av bidrag från Kulturrådets projekt Skapande förskola har barnen fått möjlighet att lära sig om olika konstnärer och olika tekniker för att själva skapa. Läsåret 2019/20 fick storbarnsgruppen besök av en konstnär vid sju tillfällen och tillsammans skapade de bland annat en stor installation av ett hav: Enhörningarnas hav – ett tredimensionellt verk med tyg som barnen själva färgat och där det bland mycket annat fanns maneter gjorda i papier-maché.
– Det fanns även en jättemanet som vi gjorde av ett paraply. Det var många ömtåliga delar och mycket har trillat bort med tiden, men en del finns fortfarande kvar, säger Mimmi.
Under det senaste läsåret har Mimmis mamma Elisabeth Ottinger varit den som lett Skapande förskola. Hon är bild- och formlärare och jobbade före pensioneringen med barn i mellanstadieåldern. Som gammal förskollärare nappade hon direkt när Mimmi frågade om hon ville vara med i projektet och besöka förskolan ett antal gånger.
Barnen får lära sig en rad olika tekniker. Foto: Johan Strindberg
– Det är väldigt roligt att ha henne här. Hon får leda och jag håller mig lite i bakgrunden. Att arbeta med olika tekniker i skapandet är nytt och kräver tålamod av barnen. Som att vänta på att färgen ska torka innan teckningen byggs på, men de har lyckats jättebra, säger Mimmi.
Ett annat Monet-motiv som barnen har gjort sin egen variant av är fält med vallmo. Där började de med den gröna bakgrunden varefter de svampade moln när det gröna torkat. Sedan var det dags för röda blomprickar med hjälp av pensel.
– Den gången gick det ännu bättre än när de målade den japanska bron. På min avdelning har vi få barn med svenska som modersmål och det kan bli svårt med muntliga instruktioner. När de målade bron gick det ibland lite för fort, men nu hade de verkligen plockat upp det här med att vänta. Alla lyckades med det, och vallmomålningarna blev väldigt fina, säger Mimmi.
Hon berättar även om ett barn som ogillar nyheter och sällan vill vara med från början. Men när det var dags för vallmomålningen satt Mimmi intill och uppmuntrade honom.
Monets japanska bro i nya tappningar. Foto: Johan Strindberg
– Det är en sådan lyx att vara två i en liten grupp. Då hinner man med på ett helt annat sätt. Och det gick jättebra för honom. Han brukar inte prata i vanliga fall men då sa han högt ”Jag kan”. Han hittade självförtroendet och sedan dess har jag faktiskt inte behövt sitta bredvid. Det var fint.
Efter Monet har barnen nu fått bekanta sig även med Joan Miró, Pablo Picasso och Vasilij Kandinskij. Men det är inte bara barnen som fått lära sig att tänka nytt, även Mimmi har fått många nya tankar under resans gång.
– Förr ville jag inte styra och begränsa barnen i deras skapande, säger Mimmi. Men nu har jag insett att styrning också kan vara bra för att utveckla kreativiteten. Som att lära barnen nya metoder och samtidigt ge dem kunskap om olika konstnärer. När vi har högläsning pratar vi ofta om vem som är författare och illustratör, och på samma sätt lär de sig nu att konstnär är ett yrke och att det finns en människa bakom konstverket.
Redo att skapa storverk. Foto: Johan Strindberg
Så snart pandemin är över hoppas Mimmi att de kan ordna med vernissage på förskolan för att visa upp barnens verk. Besök på museum för att titta på konst är annat som står på önskelistan. Liksom att Skapande förskola får fortsätta även till hösten.
– Det här med Skapande förskola är så otroligt positivt och jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta, säger Mimmi Samuelsson. Vi målar ju även i den vanliga verksamheten, men att det kommer en person utifrån som berättar gör att det blir annorlunda. Nu pratar barnen om ”Mimmis mamma-dagen”. Till och med när vi sjöng veckosången nyligen och kom till ”torsdag” så sa ett barn ”då ska vi måla”. Det här med Skapande förskola har blivit något väldigt värdefullt för dem, och i någon form ska vi därför fortsätta till hösten, med eller utan bidrag.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.