Så motiverar de barnen att lära sig svenska

Rektorer och pedagoger var bekymrade över situationen på förskolorna i Kungsmarken, ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde i Karlskrona där många barn inte har svenska som förstaspråk.

– I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använde engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program. I leken på förskolan hade engelskan fått högre status än svenskan, säger Ellenor Björnlund, rektor för Sunnadals förskolor.

Involverade föräldrarna

För att få mer kunskap om hur de skulle kunna få barnen mer motiverade att lära sig svenska, men även att använda sitt modersmål, ansökte de om att få delta i arbetet med ULF – utbildning, lärande, forskning – som pågått sedan år 2017. ULF syftar till att stärka den praktiknära forskningen genom ökad samverkan mellan skola och akademi. 

Ansökan ledde till att tre förskolor och en öppen förskola i Kungsmarken i början av 2023 började samarbeta med Annika Andersson, docent i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet. 

– Annika har utbildat både våra pedagoger och vårdnadshavare. Det har resulterat i att barnen ökat sin närvaro i förskolan, att de pratar mer svenska eller sitt förstaspråk men inte längre engelska, samt att dialogen mellan pedagoger och vårdnadshavare blivit mycket tätare.

Kvaliteten i språkutvecklingen har höjts och nu hoppas Ellenor Björnlund och hennes rektorskollega Madelene Finnman att även kvantiteten ska höjas, det vill säga att barnen får tillbringa mer tid i förskolan.

– Det är viktigt att de kommer till förskolan den tid de har rätt till. Självklart skulle det gynna dem att få mer tid än enbart de 15 timmar som många har rätt till idag, säger hon.

Tar resultaten vidare till politiker

I början av december presenterade förskolorna och forskarna sina resultat och erfarenheter för politiker och förvaltningschefer i Karlskrona. Annika Andersson delar uppfattningen att fler timmar i förskolan skulle gagna barnens språkutveckling.

– Det är inte flerspråkigheten som gör att barn i utsatta områden klarar sig sämre på svenska utan att de får för lite kvantitet och för låg kvalitet på sin input i svenska språket, säger hon.

Hur höjer man kvaliteten i språkutvecklingen i förskolorna?

– Att samtala med barnen är det som ger hög kvalitet. Personalen är oftast duktig på att ge mycket input, men det betyder i regel att de pratar väldigt mycket själva och att barnen varken säger något eller lyssnar. Det är mycket viktigt att se till att det finns tid för samtal under dagen och att barnen får möjlighet att prata.

Är förskollärarna medvetna om att de pratar mycket och inte ger utrymme för barnen?

– Ja det är de. När jag berättar att forskningen visar att de pratar mer än barnen gör brukar jag även be dem att gissa hur mycket det handlar om. Då gissar de cirka 80 procent och det är rätt.

Räknar med samhällsekonomisk vinst

I projektet ingår också en ekonomisk beräkning, där kostnaden för insatserna i förskolan ställs mot förmodade vinster längre fram under barnens skolgång.

– Eftersom många av de här barnen har flera syskon kan fler barn dra nytta av att vårdnadshavarna får en större insikt om att både svenskan och modersmålet är viktigt. En sådan utveckling vinner även den kommunala ekonomin på, säger Annika Andersson.

Om forskningsprojektet Moroten

Ett ULF-projekt (Utbildning, lärande, forskning) som startades i januari 2023 av förskolepersonal på förskolor i Karlskrona i samverkan med forskare vid Linnéuniversitetet. Det avslutas i december 2024.

Arbetet baserades på tre utgångspunkter:

1. Att motivation till språkinlärning för förskolebarn grundas i vuxnas positiva attityder och förväntningar.

2. Språkinlärning sker genom samtal.

3. Vårdnadshavare är nyckeln till barns flerspråkiga språkinlärning. Forskarna och förskollärarna har sett att den främsta faktorn för hög motivation var att vårdnadshavarna ansåg att färdigheter i svenska är viktigt för barnen.

Läs mer om forskningsprojektet här. 

LÄS ÄVEN

Barnen som saknar språket – ”Ett stort misslyckande”

Ju mer prat – desto fler ord lär sig barnen

Bristande språkkunskaper hos förskolepersonalen i utsatta områden

Så undervisar du i svenska som andraspråk i förskolan

Barn med annat modersmål hamnar utanför leken

Regeringen vill se maxtak för barngrupperna i förskolan