Sylve Johansson, lärare i svenska, inleder lektionen. Temat är tal och eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet ska presentera en meny. Foto: Magnus Andersson
Till startsidan
Svenska so språk Vad betyder confiterad lax? Det är en av många frågor som dyker upp när eleverna har undervisning i svenska och yrkesämnen integrerat. Uppgiften i dag är att presentera en trerätters meny.
Yrkesläraren Pelle Djervf Notklev förbereder ett av borden i restaurangen på Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping. Då och då svarar han på frågor från sin kollega Sylve Johansson och eleverna som har lektion i svenska och serveringsämnen.
Vad betyder egentligen späda morötter?
– Det är en liten morot som inte har växt så länge. Den är koncentrerad i smaken och har en crunchig textur, lite som päron. Det är viktigt med olika texturer i en måltid, säger Pelle Djervf Notklev. Eleverna sitter kring runda bord och svenskläraren Sylve Johansson delar ut ett gammalt nationellt prov i svenska som handlar om tal. Temat den gången var ”tid för förändring”.
Talen ni ska öva på i dag har koppling till er kommande yrkeskarriär.
– Men talen ni ska öva på i dag har koppling till er kommande yrkeskarriär. Skriv ett manus utifrån menyn. När ni sedan ska hålla talen om en vecka tänk på kroppsspråk och på att tala tydligt och engagerat. Talet ska vara tre till fyra minuter långt. Ni kan börja med att hälsa välkommen till restaurang Kvarnen och berätta om de olika råvarorna, säger Sylve Johansson till ettorna på restaurang- och livsmedelsprogrammet.
Kungsgårdsgymnasiet satsar på att få mer undervisning ämnesintegrerad. Något som välkommas av de båda lärarna som samverkar på dagens lektion.
Yrkesläraren Pelle Djervf Notklev menar att ämnessamverkan bland annat är tidsbesparande.
Sylve Johansson, lärare i svenska, inleder lektionen. Temat är tal och eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet ska presentera en meny. Foto: Magnus Andersson
– Om vi kan jobba med två ämnen samtidigt så får eleverna mer tid med svenska och mer tid med mina yrkeskurser. I dag får jag med en del från mina kurser i service och bemötande 1 och servering 1 där eleverna ska presentera mat för gäster. Samtidigt får de undervisning i svenskämnet, säger han.
Pelle Djervf Notklev ser ingen större risk med att något ämne blir hjälpämne och äts upp av ett annat vid ämnesintegrering.
– Nej, vi har också renodlad yrkesundervisning och renodlad svenskundervisning till exempel, säger Pelle Djervf Notklev som har arbetat 14 år som yrkeslärare.
Nu kommer en elev från trean fram till honom och frågar efter blommor till matsalen på nedre plan och en av ettorna visar sin meny. Han har valt att presentera indisk mat.
– Det här blir jag nyfiken på, du måste berätta för gästerna vad karahi-gryta är för något.
Tala tydligt och tänk på kroppsspråket. Läraren Sylve Johansson och Oliver Sundström resonerar kring vad som är viktigt när man möter gästerna. Och Philip Lundberg har tagit plats på restaurangen. Foto: Magnus Andersson
De flesta eleverna har valt att presentera den meny som har delats ut. Det är den så kallade debutantlunchen 2020 som treorna serverade till ettorna på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Confiterad lax är ett begrepp som väcker frågor.
– Det är lax som kokas i olja på låg temperatur. Man vinner mycket smak på detta. Fett är ju smakförstärkande. Gott ja. Nyttigt nej, säger Pelle Djervf Notklev och möts av skratt.
Svenskläraren Sylve Johansson tycker att yrkesämnen ger draghjälp till hans ämne.
– Motivationen ökar hos eleverna när vi knyter an till områden om restaurang. Jag kan inom deras yrkesinriktning smyga in viktiga delar som ingår i svenskämnet. Att skriva och hålla tal som vi arbetar med nu fungerar utmärkt här i restaurangen, säger han.
Men hur får du in klassisk litteratur och andra områden?
– Nyligen har vi gått igenom antiken så vi hinner med det också.
Det läser vi när vi enbart har svenska. Men man kan inom många kunskapsområden i svenska koppla till elevernas intresse när det gäller restaurang och livsmedel. Mycket i litteraturen handlar ju om mat och dryck, svarar Sylve Johansson.
Andra ämnen än svenska som yrkesläraren Pelle Djervf Notklev tycker att yrkeskurserna passar bra att samverka med är till exempel engelska och matematik.
Emma Backlund och Oliver Sundström tror att de kan lära sig mer när de har yrkesämnen och andra ämnen integrerat. Foto: Magnus Andersson
– I matlagningskurserna arbetar de ihop med matematik. I mina kurser passar svenska bäst in, säger han.
Eleverna Emma Backlund och Oliver Sundström har så här under första terminen svårt att säga hur de ser på att jobba ämnesintegrerat.
– Jag tror nog att man kan lära sig mer när man blandar in ett mer teoretiskt ämne tillsammans med yrkesämnena. Hittills känns det bra att ha svenska och restaurangämnen. Det blir intressant och roligt, säger Emma Backlund.
Oliver Sundström gillar svenska men tycker att de praktiska ämnena är roligast.
– Talet som vi ska göra till en meny tycker jag är intressant. Visst, det kan vara läskigt att tala inför folk ibland men det brukar lösa sig, säger Oliver Sundström, som har sommarjobbat på en restaurang i Norrköping.
– Då fick jag servera en hel del och gå ut med färdig mat. Då behövde man inte presentera menyn men det är bra att lära sig inför framtiden, säger han inne i köket där de äldre eleverna tillagar dagens lunch.
Debatt ”Sans och saklighet tenderar att hamna i bakgrunden.”
Läroplanshaveriet Redaktören: Nu krävs en genomtänkt nödplan från regeringen.
Krönika ”Skillnaderna i fokus från våra geografiböcker var oerhört påtaglig.”
Läsning Handelshögskolan: Många unga saknar en naturlig introduktion till läsning.
Läroplanshaveriet Regeringen kritiseras för snäva tidsramar till Skolverket – men ger ingen intervju.
Debatt ”Läsning och skrivande inte kan reduceras till svensklektionerna.”
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Läroplanshaveriet Riksrevisionen efter nya sågningen av Skolverket: Följer ett bekant mönster.
Läroplanshaveriet Professorns uppmaning till Skolverket: ”Riv upp och börja om”.
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.