Utbytet som lyfter yrkesutbildningen

Nederländska Sanne van der Meer och svenska Ville Peltomäki utbyter erfarenheter. Foto: Magnus Hartman
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Främmande nog för att vara exotiskt. Tillräckligt nära för att kännas tryggt och säkert. För lärare och elever på Yrkesgymnasiet Malmö har Erasmusutbytet med Friesland College i Nederländerna blivit en öppning mot ökade internationella kontakter.

När vårdläraren Sanne van der Meer berättar att nederländska yrkesgymnasier skickar sina elever på praktik strax efter första skoldagen krockar det med Ville Peltomäkis invanda perspektiv. Hemma i Malmö vill han att eleverna först ska ha lärt sig tillräckligt mycket i skolbänken för att kunna göra lite nytta när de inleder praktiken. 

Men den nederländska kollegans motivering får honom att tänka till: Det är inte så att eleverna behöver göra något på arbetsplatsen de första veckorna, de är bara där för att observera, våga ställa frågor och få en känsla för jobbet. När de sedan är tillbaka i skolan har de samlat på sig en rad frågor som lärarna kan hjälpa dem att reda ut.

– Så har vi inte tänkt. Men det är ju helt rimligt och något vi gott kan fundera över, säger Ville Peltomäki, idrottslärare och Erasmuskoordinator på Yrkesgymnasiet Malmö.

Synsätten möts under ett par veckor i maj när lärare och elever från Malmöskolan besöker Friesland College i Leeuwarden i Nederländerna.

Enorm skola 

Cykelställena framför skolan är oändligt långa, men ändå fyllda till sista plats. Skolbyggnaderna täcker flera kvarter och rymmer sammanlagt 9 000 yrkeselever, inom både gymnasieutbildning och vuxenutbildning.
– Bara här på vård och hälsa har vi 250 elever, berättar Sanne van der Meer, när hon visar runt i programmets lokaler i skolans huvudbyggnad.

Fyra klassrum är fyllda med sängar. I ett pågår en lektion i vård av småbarn. I ett annat ligger övningsdockor i vuxenstorlek på rad.
– Vi är väldigt praktiskt inriktade och gör många verklighetsnära simuleringar. Därför är det viktigt att ha mycket utrustning.

Hester Hartkamp undervisar i vård och hälsa.

Sanne van der Meer arbetade tidigare i socialtjänsten, ett område som eleverna på vårdprogrammet också kan få jobb inom.
– Nästan alla våra lärare har yrkes­erfarenhet från det område de undervisar i. Det är inget krav, men här på skolan anser vi att det är viktigt.

Varför blev du lärare?
– Jag tycker verkligen om att undervisa och just de här åldrarna är de jag helst jobbar med. De vill så gärna lära sig nya saker.

Utbyte för lärare och elever

Under två veckor är tio elever från Yrkesgymnasiet Malmö på plats i Leeuwarden. Samtidigt turas en grupp av deras lärare om att ansluta och följa sina nederländska kollegor.
– Vi jobbskuggar dem och utbyter erfarenheter. På det sättet blir vi alla bättre på det vi gör, säger Ville Peltomäki. 

Han är motor i det treåriga utbyte som Thoréngruppen, där Yrkes­gymnasiet Malmö ingår, har med Friesland College. I sällskap med eleven Ronja Ragnesund sätter han sig på cykeln för att besöka en förskola i utkanten av Leeuwarden. En annan av Malmöeleverna har just börjat sin apl där och tas omhand av sin ”buddy”, det vill säga en av de nederländska eleverna som också är ute på praktik.

Specialpedagogen Christina Jahn, yrkeseleverna Ronja Ragnesund och Wanessa Witczak, samt läraren och Erasmuskoordinatorn Ville Peltomäki får nya insikter i Leeuwarden.

Eleven Viktorija Josipovic menar att förskolor i Nederländerna skiljer sig en hel del från de förskolor hon haft kontakt med hemma i Malmö.
– Här lär sig barnen att vara självständiga redan när de är tre år. I Sverige vill lärarna ha mer koll vad som händer med barnen, säger hon.

Alicia van Gelderen har samma intryck, även om hon ännu inte har besökt sina nya vänner från Sverige. Kanske blir det en resa till Malmö i höst eller nästa vår.
– Jag har förstått att det är lite striktare i Sverige. En annan skillnad är att här måste barnen ta med sig mat till skolan, det behöver de inte i Sverige, säger Alicia van Gelderen.

Stor lönespridning

Yrkeslärare i Nederländerna följer som andra lärare i landet ett löne­system där utbildning, antal yrkesår och graden av ansvarstagande spelar in. Enskilda skolor har stor frihet att sätta lönenivån och lönerna skiljer en hel del. 

En lärare i gymnasieutbildning tjänar mellan 3 340 euro och 6 860 euro per månad. Beloppen inkluderar semesterersättning och en bonus som enligt
kollektivavtalet betalas ut i slutet av året. Endast 15 procent av lärarna har den utbildningsbakgrund och andra kvalifikationer som gör att de kan komma upp i den högsta lönen. Cirka 60 procent av lärarna når maximalt en månadslön på 5 200 euro.

Lärarnas arbetsdag varar mellan 8.30 och 16.00. De har sammanlagt tolv veckors semester, varav hälften under sommaren.
– Att vara yrkeslärare är populärt. Här på vård och hälsa har vi inga problem att rekrytera, säger Sanne van der Meer.

I den stora öppna hallen i hjärtat av Friesland College bjuder skolans internationella samordnare Sabine Schroten sina svenska besökare på kaffe. Här är en naturlig mötesplats för både lärare och elever.
– Vi är en skola med 80 olika nationaliteter. Även i den dagliga undervisningen är det viktigt för både lärare och elever att veta hur man umgås med olika kulturer, säger Sabine Schroten.

I sitt arbete har hon viss draghjälp av den nederländska regeringen som slagit fast att det är viktigt att landets skolor har aktiva internationella kontakter. Vare sig det handlar om att besöka skolor i andra länder eller ta emot utländska gäster kan yrkeslärare spela en viktig roll som bra förebild, anser Sabine Schroten.
– Man behöver inte alltid vara inriktad på att de man åker till gör saker bättre än man själv. Det kan också visa sig att det man själv gör är ganska bra, säger hon.

Krävs en del jobb

Ville Peltomäki hoppas att de kontakter han och hans kollegor bygger upp i Leeuwarden också ska inspirera yrkeslärare på andra svenska yrkesgymnasier att söka sig utomlands. Samtidigt påminner han om att det krävs en hel del arbete för att lyckas. För att få del av pengar från Erasmusprogrammet är någon form av eget arbete oftast en förutsättning.
– För att få pengar räcker det inte att bara fylla i lappar. Skolan måste göra en egen insats, som i mitt fall där jag är 20 procent anställd för att arbeta med internationella frågor. 

Fler lärare från Yrkesgymnasiet Malmö är på ingång. Mot kvällen anländer två
lärare på barn- och fritidsprogrammet och senare i veckan kommer en engelsk­lärare. 

En bruten språkbarriär är kanske den största vinsten för barn- och fritidseleven Ronja Ragnesund.
– Jag har alltid tänkt att det här med att gå i skola utomlands inte är min grej. Jag har haft dålig självkänsla i engelska, men nu har jag kommit igång ordentligt med språket, säger hon.