Ebba Kock vill att alla får frisk luft

Många gymnasieskolor har dålig inomhusluft och då är det viktigt att få miljöombyte på en bra skolgård, anser Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer. Foto: Sveriges Elevkårer
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Skolgårdar ses som en självklar del av grundskolan – men inte när du går på gymnasiet.
Märkligt, då skolgården är viktig för att främja lärandet, betonar Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer.

Varför är skolgården och utemiljön viktiga i en gymnasie­skola?

– Skolgårdar är främst förknippade med de lägre utbildningsåren, vilket är märkligt då skolgården är minst lika viktig för gymnasiet. Man kanske inte leker på samma sätt men skolgården är en del av arbetsmiljön och att vistas utomhus är viktigt för återhämtning, att få frisk luft och att kunna röra på sig. Det kan helt enkelt främja lärandet, säger Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer.

Hur ser du på att många skolor saknar skolgård?

– Det innebär att eleverna inte har några ytor att umgås på, såvida de inte stannar inomhus eller tar sig utanför skolans område. Jämför det med andra länder, som exempelvis USA, där man satsar mycket på skolans campusområde för gymnasieelever. Det finns idrottsanläggningar, grönska och bänkar där man kan umgås och plugga. Det missar vi på många sätt här i Sverige.

I dag finns inga krav på att det ska finnas en skolgård när en ny skola ska startas, borde det ändras?

– Det är tråkigt att det inte alltid tas hänsyn till de faktorer en skolgård bidrar med när man bygger nya skolor. Det är också en trygghetsfråga, att man ska känna sig trygg och vilja vara i skolan. Skolans arkitektur är en del av samhällsplaneringen och därför borde det vara av stor vikt att man investerar även i den.

På vilket sätt kan skolgården användas i undervisningen?

– Det mest uppenbara är idrott och hälsa och att få vistas utomhus under de lektionerna. En del elever behöver i dag ta sig till andra anläggningar utanför skolområdet för fysisk aktivitet. Ett specifikt exempel för gymnasiet är hotell och restaurang som kan ha tillgång till köksträdgårdar vilket en del, men långt ifrån alla, har i dag. Att ha naturen runtomkring och interagera med den kan användas i bland annat biologilektionerna.

Vad bör finnas på en drömskolgård?

– Den måste vara inbjudande och välkomnande. Området kring skolan och närmiljön är viktigt för ökad trygghet och god studiero. Om jag får drömma fritt skulle det även finnas mycket grönska och olika platser att sitta ute och umgås på. Men även sociala aktiviteter som gör att eleverna gärna stannar på skolans område när det är håltimme. Det ska vara elevernas trygga space och de ska känna att det är deras område.

Hur viktig är just rast utomhus för skolarbetet?

– Jätteviktigt, det är jag säker på. Vi vet att många skolor exempelvis har dålig luftkvalitet och luftkonditionering. Efter långa lektioner i den miljön kan eleverna få huvudvärk, torra ögon och ont i nacken. Då är det viktigt att kunna gå ut för miljöbyte och frisk luft.

Vad tycker du om rökförbud på skolgården?

– Det är självklart att det ska vara rökfritt. Det handlar om luftkvalitet och trygghet och det ska inte behöva gå ut över andra elever på skolan. Det är samma sak som med rökförbudet på uteserveringar, det är en hänsynsfråga. Alla elever har rätt till frisk och bra luft.