Företagande ovanligt på flera program

Entreprenörskapskursen borde ingå på alla program, anser Cecilia Nykvist, vd för Ung företagsamhet.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Skillnaderna är stora mellan olika gymnasieprogram när det gäller andelen som driver UF-företag. På vård- och omsorgsprogrammet är det ytterst få medan nästan alla gör det på handels- och administrationsprogrammet.

Totalt 33 706 gymnasieelever drev UF-företag förra läsåret. Det visar siffror från Skolverket och Ung företagsamhet (UF). Handels- och administrationsprogrammet och ekonomiprogrammet ligger i topp över andelen elever. Det beror till stor del på att de programmen har entreprenörskap som ett programgemensamt ämne, säger Cecilia Nykvist, som är vd för Ung företagsamhet.

Många elever från yrkes­program kommer i framtiden att jobba i små företag.

– När det ämnet finns i strukturen så blir det mer lättillgängligt att arbeta med företagande. Då tar många hjälp av UF för att få med kunskapskraven i kursen, säger hon.

Ett hinder för yrkesprogrammen att få in UF-verksamhet är att eleverna är ute på apl i perioder, förklarar Cecilia Nykvist.

– Detta går dock att lösa schematekniskt och det finns skolor som gör det här på bra sätt för yrkesprogrammen. Det handlar mycket om inställningen från skolan och skolledning.

Cecilia Nykvist menar att det kanske är extra viktigt för yrkesprogram att driva UF-företag.

Så stor andel driver UF-företag på olika gymnasieprogram. Siffrorna avser läsåret 2019/20. Källa: Skolverket och UF<br />

– Många elever från yrkesprogram kommer i framtiden att jobba i små företag eller starta egna företag. Så de om några borde få träna på att driva UF-företag under skoltiden.

Kan de inte få lära sig det i andra ämnen och kurser i programmen, till exempel i samhällskunskap?

– Jo, men det som är bra med UF är att det är hands on och att de kan kombinera det med yrkeskurserna. Eleverna lär sig också mycket genom att göra och att det inte bara blir en teoretisk genomgång av företagande.

Vård- och omsorgsprogrammet har bara 4 procent som är engagerade i UF. Kan det bero på att de eleverna kommer att jobba hos stora arbetsgivare?

– Så kan det vara att lärarna tänker. Men nu finns det många privata arbetsgivare och man kan starta sitt eget omsorgsföretag så småningom. Servicekänslan som man odlar i ett UF-företag är något som alla elever har nytta av. Dessutom tränar man sociala förmågor, att tala inför en grupp och att ge sig utanför skolan för att söka kunskap.

Cecilia Nykvist tror inte att det är kostnaderna som gör att inte fler skolor nappar på att driva UF-företag.

– Det kostar 300 kronor för ett UF-företag så det är inga stora summor. Pengarna går till att teckna försäkring. Det är programstrukturen med tillgången på entreprenörskapskursen och attityder som är avgörande.

Hotell- och turismprogrammet samt naturbruksprogrammet ligger förhållandevis högt i andelen som driver UF-företag. Även här ingår entreprenörskapskursen.

– Vi vill vi att entreprenörskapskursen blir obligatorisk på samtliga gymnasieprogram och att samtliga skolor erbjuder företagande enligt UF-modellen i gymnasiet. Att driva UF-företag är värdefullt oavsett om man väljer att ta anställning eller starta eget i framtiden, säger Cecilia Nykvist.

”Andra kurser är mer relevanta”

Zenita Cider, vd för Vård- och omsorgs­college.

Vårdkurser måste prioriteras före entreprenörskap. Det anser Zenita Cider i det nationella programrådet för vård- och omsorgsprogrammet.

Vård- och omsorgsprogrammet är det yrkesprogram där lägst andel elever driver UF-företag. En orsak till det är att det finns många andra delar, inte minst yrkeskurser som ska rymmas i utbildningen. Det menar Zenita Cider, som är ledamot i det nationella programrådet för vård- och omsorgsprogrammet och vd för organisationen Vård- och omsorgscollege.

En annan orsak är att ämnet entreprenörskap inte ingår som ett programgemensamt ämne. Hon tycker inte heller att det behöver bli obligatoriskt.

– Det är så många delar som behövs i programmet och den kursen prioriteras inte högst. För oss är det viktigt att eleverna blir rustade att klara arbete
i vård och omsorg och att kunna bli undersköterskor. De ska också för­beredas för att kunna studera vidare till sjuksköterska, fysioterapeut, soc­ionom eller andra vård- och omsorgsyrken, säger Zenita Cider.

Men är det inte viktigt att få lära sig att starta ett eget vårdföretag?

– Jo, visst kan det vara värdefull kunskap men jag tror inte att det är många 19-åringar som går ut gymnasiet och tänker att de ska starta vårdföre­tag på en gång.  Det finns många viktiga och intressanta kurser inom programfördjupningen att välja som är mer relevanta inom området, därför är inte kursen entreprenörskap och företagande prioriterad inom vård- och omsorgsprogrammet, svarar Zenita Cider.