Så stor andel driver UF-företag på olika gymnasieprogram. Siffrorna avser läsåret 2019/20. Källa: Skolverket och UF<br />
Till startsidan
Entreprenörskap Skillnaderna är stora mellan olika gymnasieprogram när det gäller andelen som driver UF-företag. På vård- och omsorgsprogrammet är det ytterst få medan nästan alla gör det på handels- och administrationsprogrammet.
Totalt 33 706 gymnasieelever drev UF-företag förra läsåret. Det visar siffror från Skolverket och Ung företagsamhet (UF). Handels- och administrationsprogrammet och ekonomiprogrammet ligger i topp över andelen elever. Det beror till stor del på att de programmen har entreprenörskap som ett programgemensamt ämne, säger Cecilia Nykvist, som är vd för Ung företagsamhet.
Många elever från yrkesprogram kommer i framtiden att jobba i små företag.
– När det ämnet finns i strukturen så blir det mer lättillgängligt att arbeta med företagande. Då tar många hjälp av UF för att få med kunskapskraven i kursen, säger hon.
Ett hinder för yrkesprogrammen att få in UF-verksamhet är att eleverna är ute på apl i perioder, förklarar Cecilia Nykvist.
– Detta går dock att lösa schematekniskt och det finns skolor som gör det här på bra sätt för yrkesprogrammen. Det handlar mycket om inställningen från skolan och skolledning.
Cecilia Nykvist menar att det kanske är extra viktigt för yrkesprogram att driva UF-företag.
Så stor andel driver UF-företag på olika gymnasieprogram. Siffrorna avser läsåret 2019/20. Källa: Skolverket och UF<br />
– Många elever från yrkesprogram kommer i framtiden att jobba i små företag eller starta egna företag. Så de om några borde få träna på att driva UF-företag under skoltiden.
Kan de inte få lära sig det i andra ämnen och kurser i programmen, till exempel i samhällskunskap?
– Jo, men det som är bra med UF är att det är hands on och att de kan kombinera det med yrkeskurserna. Eleverna lär sig också mycket genom att göra och att det inte bara blir en teoretisk genomgång av företagande.
Vård- och omsorgsprogrammet har bara 4 procent som är engagerade i UF. Kan det bero på att de eleverna kommer att jobba hos stora arbetsgivare?
– Så kan det vara att lärarna tänker. Men nu finns det många privata arbetsgivare och man kan starta sitt eget omsorgsföretag så småningom. Servicekänslan som man odlar i ett UF-företag är något som alla elever har nytta av. Dessutom tränar man sociala förmågor, att tala inför en grupp och att ge sig utanför skolan för att söka kunskap.
Cecilia Nykvist tror inte att det är kostnaderna som gör att inte fler skolor nappar på att driva UF-företag.
– Det kostar 300 kronor för ett UF-företag så det är inga stora summor. Pengarna går till att teckna försäkring. Det är programstrukturen med tillgången på entreprenörskapskursen och attityder som är avgörande.
Hotell- och turismprogrammet samt naturbruksprogrammet ligger förhållandevis högt i andelen som driver UF-företag. Även här ingår entreprenörskapskursen.
– Vi vill vi att entreprenörskapskursen blir obligatorisk på samtliga gymnasieprogram och att samtliga skolor erbjuder företagande enligt UF-modellen i gymnasiet. Att driva UF-företag är värdefullt oavsett om man väljer att ta anställning eller starta eget i framtiden, säger Cecilia Nykvist.
Zenita Cider, vd för Vård- och omsorgscollege.
Vårdkurser måste prioriteras före entreprenörskap. Det anser Zenita Cider i det nationella programrådet för vård- och omsorgsprogrammet.
Vård- och omsorgsprogrammet är det yrkesprogram där lägst andel elever driver UF-företag. En orsak till det är att det finns många andra delar, inte minst yrkeskurser som ska rymmas i utbildningen. Det menar Zenita Cider, som är ledamot i det nationella programrådet för vård- och omsorgsprogrammet och vd för organisationen Vård- och omsorgscollege.
En annan orsak är att ämnet entreprenörskap inte ingår som ett programgemensamt ämne. Hon tycker inte heller att det behöver bli obligatoriskt.
– Det är så många delar som behövs i programmet och den kursen prioriteras inte högst. För oss är det viktigt att eleverna blir rustade att klara arbete
i vård och omsorg och att kunna bli undersköterskor. De ska också förberedas för att kunna studera vidare till sjuksköterska, fysioterapeut, socionom eller andra vård- och omsorgsyrken, säger Zenita Cider.
Men är det inte viktigt att få lära sig att starta ett eget vårdföretag?
– Jo, visst kan det vara värdefull kunskap men jag tror inte att det är många 19-åringar som går ut gymnasiet och tänker att de ska starta vårdföretag på en gång. Det finns många viktiga och intressanta kurser inom programfördjupningen att välja som är mer relevanta inom området, därför är inte kursen entreprenörskap och företagande prioriterad inom vård- och omsorgsprogrammet, svarar Zenita Cider.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.
Nyheter Intresset för yrkesprogram ökar. Samtidigt växer klyftan mellan populära program och branschernas faktiska behov.
Nyheter Vilken skola eleverna går på kan påverka deras framtida plånbok, liksom lärarnas kompetens. Det visa en stor studie av Petter Berg, på Handelshögskolan.
Reportage På Realgymnasiet i Uppsala får eleverna både praktisk erfarenhet av djurvård och kunskap i grundläggande läkemedelshantering. Det ger dem ett försprång när de söker jobb på veterinärkliniker
Nyheter Sexism och rasism måste upp på bordet. Amanda Swedsudde, tidigare yrkeslärare, betonar vikten av att stå upp för elever på APL.
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter När läroböckerna inte höll måttet tog Anders Ohlsson och Sven Larsson saken i egna händer – och började göra sina egna läromedel.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Krönika Yrkesläraren: ”Vi yrkeslärare vet att APL är en viktig del av vår undervisning – men ibland glöms det bort att det faktiskt är undervisning, fast på en arbetsplats.”
Debatt När platsannonser för yrkeslärartjänster ställer minimala krav på erfarenhet och utbildning förminskas hela vårt yrke, liksom värdet av den undervisning eleverna får.
Nyheter Det är inte ovanligt att en sökande till yrkeslärarutbildningen fastnar i pappersarbetet, och ger upp, berättar David Lundgren, sakkunnig inom validering.
Krönika Det finns så oändligt många perspektiv att begrunda när det gäller den värld som yrkeselever är på väg ut i.
Lektionstipset Få stylistelever i landet har en salong på skolan. Men på Studio Blanka möter eleverna betalande kunder varje vecka, med höga krav på bemötande och hantverk.
Nyhet Snart inleds en stor EU-undersökning där yrkeslärare får svara på enkäter och intervjuer om sina erfarenheter. Åsa Mårtensson är ansvarig i Sverige.
Nyhet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Tre lärare ”Vad ska jag göra nu?” Hur ofta får du den frågan varje dag? Och vad gör du då? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Efter tre intensiva tävlingsdagar i danska Herning är årets Yrkes-EM avslutat. Resultatet blev hela 14 medaljer.
Granskning I dag anser 8 av 10 lärare att det är ångestfyllt för många elever att göra muntliga framställningar, enligt Yrkeslärarens granskning.
Nyhet Vilka arbetskläder får eleverna på barn- och fritidsprogrammet när de ska jobba utomhus på förskolan i kyla och regn? Det varierar kraftigt – eftersom riktlinjer saknas.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Krönika ”Det är i skolans värld man ska göra fel.”
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Jacob Herbertsson: ”APL i byggbranschen liknar alltmer en provanställning. Många får sluta om de inte anses ha potential.”
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Så gjorde vi Det forskas pyttelite om yrkesdidaktik och det finns gigantiska hål att fylla. Orden är yrkeslärarna Mija Janssons och Susanna Holdars, som är mitt uppe i sitt forskningsarbete.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.