Så är nya lönerna för praktisk-estetiska lärare

40 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar lärare i de praktisk-estetiska ämnena i snitt, enligt Sveriges Lärares nya löneenkät. Det är mer än 1 000 kronor sämre än högstadielärare i de teoretiska ämnena som i snitt tjänar 41 100 kronor och närmare 2 000 kronor sämre än gymnasielärare i de allmänna ämnena som tjänar 41 900 kronor i snitt. För kulturskollärarna är läget ännu dystrare – 34 500 kronor i snitt.

Statistiken från Sveriges Lärare visar tydligt att lärares lojalitet och erfarenhet inte lönar sig. Ju fler år i yrket, desto sämre procentuellt påslag på lönen är en tydlig trend som gäller för samtliga lärargrupper.

Det är en problematik Ämnesläraren har lyft tidigare, bland annat i den här artikeln om Oskar Forsberg, musiklärare på Uppsala kulturskola.

– Jag har före detta elever som kollegor och de tjänar bättre än jag, trots att jag jobbat här i tio år, säger han.

Erfarna är förlorare

Under våren genom­förs tiotusentals löne­samtal på kommunala skolor runt om i Sverige. Enligt det nu gällande kollektivavtalet (Hök 21) mellan Sveriges Lärares föregångare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) ska bland annat erfarenhet och kontinuitet premieras i lönesättningen.

Verkligheten talar ofta ett helt annat språk.

– På min kommunala grundskola är det flera yngre, och kollegor som återkommande bytt skola, som har högre lön än vad jag och många andra lärare med lång erfarenhet och som har arbetat länge på skolan har, säger en lärare med mer än 30 års erfarenhet av yrket varav merparten på samma skola.

– Framför allt har vi som är lojala en betydligt sämre löneutveckling. Det verkar som om våra löner mer eller mindre står stilla. Erfarenhet och lojalitets premieras inte.

Britt-Marie Selin, förhandlingsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, säger att det är tydligt hur många erfarna lärare förlorat lönemässigt på att vara lojala mot sin arbetsgivare.

– Trots att arbetsgivaren värdesätter det arbete som dessa lärare gör, inte minst den trygghet och stabilitet som de bidrar till, syns det inte i lönekuvertet, säger hon.

Varför inte?

– Arbetsgivaren räknar kallt med att det är få av dessa lärare som kommer att byta jobb och anser sig därför inte riskera så mycket genom att inte satsa på dem lönemässigt.

Slutlönenivå redan före 50

Sveriges Lärare har i vinter genomfört en löneenkätundersökning bland förbundets medlemmar i kommunal sektor. Sammanställning och analys pågår fortfarande.

– När man jämför den procentuella utvecklingen kan man få intryck av att det handlar om ganska så små skillnader. Men med tanke på att detta är något som pågår under många år får det stor betydelse för enskilda människors reallöneutveckling.

– Våra medlemmar når en sorts genomsnittlig slutlönenivå redan innan de fyllt 50 år. Dessutom står det i avtalet att erfarenhet ska premieras, säger Pontus Bäckström som är Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.