Så fick de eleverna att springa 157 mil
Idrott och hälsa
Världens största motionsevenemang fyller 40 år i september. Idrottsläraren Maggan Tärnblom har arrangerat Skoljoggen på sina skolor varje höst i över 30 år.
– Den ger inte bara motion, den ger gemenskap också.
Runt en halv miljon elever på cirka 2 000 skolor springer Skoljoggen varje år. Maggan Tärnblom har genom åren genomfört joggen på lite olika sätt på sina olika skolor.
– I Haninge hade vi ett skogsparti intill skolan, så där sprang de genom kärr och träsk. Men här Botkyrka, nära Tumba centrum, hyr vi in oss på en idrottsplats i närheten.
Där ska de 550 barnen i årskurs ett till nio på Björkhaga skola få springa valfria mängd varv under en heldag den 15 september då de flesta skolor genomför Skoljoggen (det går att välja att annat datum också).
– Sedan räknar vi ihop alla varv som barnen sprungit, året före pandemin blev det 157 mil. Vi lade ut sträckan på en Sverigekarta, den nådde ända upp till Treriksröset och lite längre!
Skapar sammanhållning
Skolan genomförde också Skoljoggen under pandemin, men man hoppade över prisutdelningen. Nu ska det bli priser igen, den klass som sprungit längst i varje årskurs vinner, räknat på antalet sprungna meter per elev.
– Vi gör en poäng av att barnen springer tillsammans i blandade klasser, så att de kan sporra varandra. Och visst har det hänt att en fjärdeklass har orkat fler lopp än en femteklass.
Barnen springer ju ändå på idrottslektionerna, vad tillför Skoljoggen en gång per år?
– Vi har märkt att den inspirerar många barn att börja röra sig mer. Och så är Skoljoggen något som alla på skolan gör ihop, det skapar sammanhållning. Vi gör till exempel egna start- och målskynken med skolans namn på.
Sedan vill hon lägga till ytterligare en sak:
– Vi ser det inte som en tävling, även om där finns tävlingsmoment. Vi ser det som ett evenemang där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar. Om du bara orkar ett varv så är det också okej!
Har det alltid varit lika lätt att få barnen att vara med?
– Nej, det har varierat över tid. I och med internet och telefonerna har det blivit svårare, barnen är mer stillasittande på rasterna.
Har växt utanför Sveriges gränser
Men Maggan Tärnblom har klurat ut metoder för att ta telefonerna till hjälp för att få eleverna att röra på sig mer.
– På idrottslektionerna har vi till exempel använt appen Active Quizz som innebär att barnen måste röra på sig för att en ny fråga ska dyka upp i mobilen. Eller Turf Hunt, där eleverna får en karta i mobilen som de måste följa för att hitta skatterna.
Över hela landet förbereder sig nu skolor för att delta i Skoljoggen. Generalsekretaren Jonas Leth vid Skolidrottsförbundet, som arrangerar evenemanget, berättar att anmälningarna redan har nått en hög nivå.
– Vi vet att många arrangerar Skoljoggen även utan anmälan, men vi uppmanar alla skolor att anmäla sig. På så sätt kan vi efteråt se vilka områden i landet som inte är i gång och där vi sedan kan göra insatser.
Han uppmanar också förskolor att hänga på, tidigare år har det bara varit något tiotal som anmält sig.
Jonas Leth uppskattar att även elever på svenska skolor i utlandet hittat fram till Skoljoggen.
– Vi har haft med skolor i Spanien, Frankrike och Thailand. Ja, kanske har det varit ännu fler som vi inte känner till, säger han.
LÄS ÄVEN
Forskare: Därför är det extra svårt att sätta betyg i idrott
Idrottsläraren: Fokusera mer på de svagaste eleverna
Idrottens normer tar över i profilskolor
