Forskaren: Idrottens normer tar över i profilskolor

Under tre år följde Marie Larneby 78 högstadieelever som valt att satsa på sin idrott under skoltid. Hennes avhandling är en del av den större studien ”Malmö Youth Sport Study”.

– Skolan har jätteduktiga elever och tränare, där eleverna valt bland annat fotboll, tennis och innebandy. Drygt två tredjedelar är pojkar.

Tjejer får höra att de är sämre

Ett av de problem hon uppmärksammat är att normer och värderingar från idrotten förs in i skolmiljön, med både positiva och negativa konsekvenser. Killar och tjejer jämför sig med varandra, och den gemensamma uppfattningen är att killar är starkare och snabbare.

– Om tjejer som är 12, 13 år får höra att de är sämre än killar blir det lätt en norm som upprätthålls. Där har skolan ett jätteansvar att bryta mönstret. Inom skolan, till skillnad från i idrottsvärlden, handlar det inte om att tävla och rangordna utan om att utvecklas individuellt, säger Marie Larneby.

Måste problematiseras

Hon menar att det kan gynna studierna att elever möts i sitt intresse för idrott även i skolan, men att idrottsprofilerade högstadieskolor måste problematiseras.

– När föreningar bjuds in att träna eleverna blir det lätt föreningarna som sätter dagordningen, det riskerar att bli fritidsidrott som utövas på skoltid. Det behövs en tydlig konsensus att skolans värden ska råda med kunskapskrav när du har idrott som tillval. I dag finns inga anvisningar hur detta ska utformas och bedömas. Ska vi alls ha den här smala idrottsutövningen på grundskolan? Det är något för kommande forskning att se på.

Avhandlingen: Vi och de andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola.