Undersökning: Så tycker lärarna om sin rektor

Jan Kontinen får delvis medhåll av Birgitta Larsson, lärare i engelska och i svenska som andraspråk på Hagaskolans hög-stadium i Umeå och LR:s kommun-ombud i samma stad.

– Några av våra ombud här i Umeå säger att elevernas betyg kan ha betydelse för lönesättningen, medan andra menar att det inte är så. Det tycks alltså variera mellan skolorna.

Har betygens betydelse för lönerna ökat?

– Det kan ha ökat beroende på att eleverna numera representerar pengar på ett helt annat sätt än vad de gjorde tidigare. Höga betyg påverkar skolornas popularitet och kan innebära en konkurrensmässig fördel.

Liknande uppfattning har Petter Hedström, ordförande för LR i Helsingborg.

– Skolpengen har gjort eleverna till en handelsvara. Väljer några föräldrar att byta skola åt sina barn, för att barnen exempelvis fått låga betyg, kan det leda till att hela skolans ekonomi fallerar.

Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum.

Under hösten har 1 607 deltagare i Lärarnas Riksförbunds lärarpanel svarat på frågor kring bland annat lönesättning och sin inställning till rektorer och övriga skolledare. Deltagarna motsvarar ett representativt urval av LR:s medlemmar.

Många uttrycker en stor frustration över situationen i skolan, beskriver hur lärare känner sig osynliggjorda av sin arbetsledning och vittnar om frånvarande rektorer som är sysselsatta med allt annat än pedagogiskt lednings-arbete.

”Jag hade klassrumsbesök av en rektor för cirka 20 år sedan”, skriver en lärare.

En annan konstaterar lite sarkastiskt:

”Rektors besök bestod i att hen tittade in och pratade lite med oss för att sedan gå vidare. Det känns ändå positivt i jämförelse med tidigare skola där rektor aldrig tittade in.”

Nästan hälften av de svarande är ganska eller mycket missnöjda med hur deras rektor utövar sitt pedagogiska ledarskap.

Mårten Lundgren, ordförande i LR i Västerås och lärare på Wijkmanska gymnasiet, säger att det är få rektorer som regelbundet besöker klassrummen och systematiskt försöker hålla koll på hur det går för lärarna.

– De flesta nya rektorer som jag har haft, brukar börja med en programförklaring där de säger att de har för avsikt att regelbundet komma ut i klassrummen, men så blir det sällan. Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum för att titta på undervisningen och sedan stannat kvar för att föra pedagogiska diskussioner med mig.

Maria Valtonen, lärare i svenska och religionskunskap på Ehrensvärdska gymnasiet och ordförande för LR i Karlskrona, säger att hennes bild är att lärare i allmänhet önskar att rektorerna syntes mer på lektionerna och i den dagliga verksamheten på skolan.

– Många saknar en kontinuerlig återkoppling på det som de gör, och upplever en ökad frånvaro från rektorernas sida.

Man bör inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.

46 procent av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektorernas förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare är dåliga.

”Det pedagogiska ledarskapet får ofta stryka på foten till förmån för ekonomiskt och organisatoriskt ledarskap”, skriver en lärare.

En annan konstaterar att distansen mellan rektorer och lärare har ökat under de senaste åren.

Jan Kontinen, ordförande för LR i Huddinge och lärare i matematik, filosofi och historia på Sjödalsgymnasiet, tror att en majoritet av skolledarna vill vara tydliga och goda pedagogiska ledare.

– Men de hinner inte. Det administrativa arbetet tar för mycket tid. Precis som våra chefer bör skydda oss så att vi kan fokusera mer på kärnan i vårt uppdrag, bör arbetsgivaren skydda rektorerna så att de kan fokusera på sitt.

Peter Hagelberg, LR:s kommunombud i Växjö, säger att statens enda uppdrag åt rektorerna är att de ska vara pedagogiska ledare.

– Men staten är en ganska frånvarande chef. Närvarande är däremot områdeschefen, förvaltningschefen och andra kommunala chefer. Och de har sina agendor, utvecklingsplaner och förändringsstrategier.

Liknande uppfattning har Miia Austa, LR:s ordförande i Norrköping.

– Precis som när det gäller lärare bör arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till det pedagogiska uppdraget plockas bort från rektorerna, det får andra sköta. Man kan också fundera på om alla rapporter som rektorerna skriver verkligen läses eller leder till bättre elevresultat. Det finns saker som inte alls behöver göras.

Birgitta Larsson:

– Samtidigt som många rektorer har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet, eller inte prioriterar det, bör man inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.

Mer än hälften av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektor inte har tillräckliga kunskaper om lärarnas arbetsprestation för att kunna sätta en korrekt lön.

”Jag tycker att det nästan är ett skämt att gå på lönesamtal med en rektor som aldrig har sett mig undervisa”, skriver en lärare.

En annan berättar om sitt eget lönesamtal: ”Det var ett skämt. Rektor hade ingen aning om vad vi gör och sa det rakt ut. Hen talade om personlighet i stället för förmågor.”

En rad fackliga ombud som Skolvärlden har talat med vittnar om att många lärare känner sig orättvist bedömda av rektorerna i samband med lönerevisionen.

– Vi upplever en stor frustration. Hur ska rektor kunna göra en rättvis bedömning av det arbete som vi utför när hen kanske aldrig är ute i verksamheten? Visserligen har man kanske löne- och medarbetarsamtal. Men var kommer substansen i bedömningen ifrån? frågar sig Petter Hedström som är LR:s ordförande i Helsingborg.

– För att de ska kunna bilda sig en rimlig uppfattning om hur lärarnas arbete går och hur vi fungerar, är det otroligt viktigt att rektorerna är en del av vardagen på skolan. Det är viktigt inför lönesättning, men också för att veta vad som krävs för att utveckla verksamheten, säger han.

Maria Valtonen bekräftar att många lärare är frustrerade över hur den lokala lönesättningen går till.

– Detta är en fråga som accentuerades av lärarlönelyftet som många upplevde som mycket avslöjande och satte fokus på rektors bedömning av lärarna. Många upplever att rektorerna helt enkelt inte har riktig koll. Det finns också ett ökat tryck på att rektorerna ska ha ett bättre underlag för sina bedömningar än vad de har i dag. Många lärare befarar att det mer är det som syns utanför klassrummet som bedöms, än var de gör på lektioner, hur de hanterar sina elevgrupper och liknande.

– Lärare är proffs på bedömning och måste själva kunna motivera sina bedömningar och kunna visa upp bedömningsunderlag. Det klart att de ställer höga krav när de själva ska bli bedömda, säger Maria Valtonen.

Peter Hagelberg säger att lärarlönelyftet och karriärlärarreformen har skapat en bitterhet hos många som blivit utan löneökning.

– De trodde och hoppades att de skulle kompenseras efter att ha fått stå tillbaka under många år. Men så blev det inte alltid. Det finns en växande frustration hos många lärare med svag löneutveckling. De tycker inte att rektor ser dem eller det arbete de lägger ner i klassrummet, utan att de bedöms utifrån hur kaxiga de är på konferenser eller i kollegierummet.

– Jag skulle vilja ha en trohetsbonus där man belönade de som är kvar längre på en arbetsplats. Jag tycker också att man ska titta på en kompetenstrappa där lönen utvecklas med mer avancerade uppgifter. Det måste finnas en transparens i lönesättningen. Det gör det inte alltid i dag.

Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag.

En lärare i undersökningen skriver att hen skulle få sparken om ”jag satte mina betyg som våra rektorer sätter löner”. En annan berättar om hur rektor visste att hen var en duktig lärare: ”Det syns ju på dina elevers betyg”.

– Jag vet att det finns lärare som befarar eller tror att betygen de sätter påverkar deras lön. Men jag har inget konkret som kan bekräfta att det verkligen är så. Det är svårt att bevisa och är inget som kommit upp i samband med exempelvis lönesamtalen. Varje normal skolledare borde dessutom känna till att betygen inte säger speciellt mycket om en lärares insatser, säger Mårten Lundgren som är ordförande för LR i Västerås.

Hans kollega i Huddinge, Jan Kontinen, berättar att han med jämna mellanrum får rapporter om hur betygen påverkar lärares löner.

Hur ofta händer det?

– Vi får varje år in nya konkreta fall. Men jag kan inte säga hur utbrett det är.

Vet du konkreta exempel på hur betygssättningen har påverkat lönen?

– Ja, absolut. Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag. Men det är klart att det inte finns ett rätlinjigt samband.

– Men ju sämre koll rektorerna har på verksamheten, desto större är risken att ytliga faktorer som betyg blir avgörande för lärarnas löneutveckling. Det är också en naturlig effekt av den konkurrensutsatta skolan.