Debatt: Eleven som fick kämpa med att skriva för hand tackar mig idag

Som pensionerad småskollärare, speciallärare, Waldorflärare och ämneslärare, har jag erfarenheter av detta med att låta eleverna skriva mycket, riktigt mycket. De har på högstadiet (där jag arbetat mina sista nio år) skrivit stolpar, läst texter och slutligen skrivit ett sammandrag i sina arbetshäften. Ja, även illustrerat sina texter (se bilden ovan).

Visst har en och annan elev knorrat, ifrågasatt varför man måste skriva så oherrans mycket. Man kan ju skriva på dator och dra ut texten! 

I klass sju hände det att några pojkar ville lära sig att forma snyggare bokstäver. Så klart de fick öva det!

Två viktiga saker:

1. Pennfattningen! Om man inte från början lär sig hålla sitt skrivredskap på rätt sätt, så tröttas handen fortare. Bra att uppmärksamma redan i förskolan. Det finns enkla knep för rätt pennfattning.
2. Utformningen av bokstäverna! Alltför många elever, och vuxna med för den delen, formar sina bokstäver nedifrån eller bakifrån eller hur som helst. Hur ska man då kunna få till en bunden skrift? Om en elev från början får lära sig och öva att skriva en textad bokstav korrekt, så blir den bundna skriften ganska lätt att få till. (Övning är väl inte något som våra datorvana barn uppskattar ...)

Fångade Emerich Roths intresse

För ett par dagar sedan träffade jag en före detta elev som gick ut gymnasiet för något år sedan. Den eleven hade haft en del kamp under skoltiden. 

När vi satt och pratade sa eleven plötsligt: ”Vet du Eva, det är en sak som jag är väldigt glad för när det gäller Waldorfskolan och det är att vi fick skriva så mycket under dina lektioner! Många av mina vänner kan knappt skriva utan dator! Själv skriver jag massor, till exempel lappar med allt som ska göras, listor som är lätta att sätta upp eller ta med mig. Jag skulle aldrig skriva sådant på en mobil.”

För ett antal år sedan skrev eleverna var sitt brev till herr Emerich Roth och bad honom komma till vår lilla skola och berätta om sitt liv och hur han överlevde koncentrationslägren. Hela klassen ville skriva på dator. Hur det nu kom sig hade en grabb missat detta och skrev i all hast ett brev för hand. Herr Roth accepterade klassens inbjudan! Efter föreläsningen hade Emerich Roth ett samtal med klassen och berättade då, att det var det handskrivna brevet som avgjorde att han beslöt sig för att göra resan till oss. "Det är så sällan numera att någon skriver för hand."

Nå, handskrivning är ju också ett övande av finmotorik, som väl alla vet. 

Ville bara dela med mig av min före detta elevs och Emerich Roths positiva omdömen när det gäller handskrivning.

Eva Sandberg, pensionerad lärare 

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren