Prisad lärare ställer höga krav på utmanande elevgrupp

Anna-Linnéa Olsson är lågstadielärare på Rösjöskolan i Sollentuna. Foto: Adam Casselbrant, Gabous Production

I Anna-Linnéa Olssons nuvarande etta har eleverna 14 olika modersmål. Det hindrar henne inte från att lyckas skapa samhörighet i gruppen och stärka självkänslan hos varenda elev. Därför har hon utsetts till årets mottagare av Berättarministeriets pris Pennsvärdet.

I början av oktober tog hon emot priset från skolminister Lotta Edholm (L) på den internationella lärardagen, ett pris som uppmärksammar det arbete som lärare i socioekonomiskt utsatta områden gör för att ”stärka sina elevers språkutveckling, kreativitet och kritiska tänkande”.

– Jag hittade inte orden när de ringde och berättade att jag hade vunnit, säger Anna-Linnéa Olsson som är lågstadielärare på Rösjöskolan i Sollentuna.

Överraskad?

– Absolut! Att lilla jag bland alla skickliga lärare skulle bli utvald … nej, det trodde jag inte.

”Utmanande för självkänslan”

Hon nominerades av sin rektor Maria Orberson Töverud som beskriver hennes ”genuina omtanke om varje elev och höga förväntningar” på var och en av dem.

Juryn är inne på samma spår i sin motivering: ”Att vara elev i Anna-Linnéas klassrum innebär en tilltro till sig själv och sina tankar, en förmåga att agera kritiskt tänkande samt lust att vilja och våga lära.”

– Det är utmanande för självkänslan att komma till ett nytt land och inte behärska språket. Man känner sig lätt misslyckad, kanske någon skrattar åt en. Därför är det så viktigt att vi ser varje elev, att vi skapar en trygg miljö i gruppen.

I motiveringen återkommer man till att du har ”höga förväntningar” på varje elev. Det verkar viktigt för dig?

– En klok person sa en gång något helt väsentligt: ”Om du någon gång blir överraskad av en elevs prestation, då är det du som har för låga förväntningar”.

Anna-Linnéa Olsson kan nästan bli lite upprörd när hon tänker på det:

– Lärare menar självfallet väl när de säger saker som att ”vad duktig du är, jag trodde aldrig att du skulle klara det här”. Men då är man ju helt ute och cyklar! Då har man en totalt felkalibrerad förväntansbild.

Med 14 olika modersmål i klassen, hur får du dem att utveckla sin svenska?

– Tack och lov är vi ett team med rätt bra resurser, vi jobbar nära med fritids och är alltid två i klassrummet. Och inte sällan tre när sva-läraren är med också. Ibland kan vi rentav vara fyra. Därtill har vi en väl utbyggd elevhälsa.

Utmaning att stimulera alla

Själv är hon behörig sva-lärare, hon kan metoderna som måste användas vid andraspråksinlärning.

– Men det är självfallet en utmaning att skapa en stimulerande lärmiljö för alla. De som har svag svenska behöver rejäla språkduschar, medan elever med starka språkkunskaper måste få andra uppgifter. Jag har även några med svenska som modersmål.

Vad får dig att vilja arbeta i en skola med sådana utmaningar?

Jag gjorde min praktik i socioekonomiskt utsatta områden i Göteborg, det var spännande från dag ett. Under utbildningen för 17 år sedan fastnade jag för betoningen på vårt ”kompensatoriska uppdrag”. Hur kan jag bidra till att hjälpa alla barn framåt?

Det är svårt att locka duktiga lärare till skolor med stora utmaningar. Ditt råd?

– Det är extremt viktigt att de vassaste lärarna kommer till dessa skolor. Vad som krävs? Hög vuxentäthet, mer kompetensutveckling och ett språkutvecklande arbetssätt. Bland annat.

LÄS ÄVEN

Carolines krav får språksvaga elever att läsa

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarduon prisas med Pennsvärdet 2021

Tenstalärare får årets Pennsvärd: ”En fantastisk bekräftelse”