Läraren Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Stockholm använder skönlitteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet på skolan. Foto: Adam Casselbrant
Till startsidan
Lärarpriser
Lärarna Ulrica Ambrosius och Cristina Kullberg är årets vinnare av utmärkelsen Pennsvärdet som går till lärare som arbetar i särskilt utsatta områden.
– Det är oerhört hedrande och känns jättefint att få detta pris när jag arbetat här så länge, säger Ulrica Ambrosius, lärare i mellanstadiet på Oxhagsskolan i Stockholm.
LÄSTIPS: Lönetoppen: Här har lärarna mest betalt
Berättarministeriet har sedan 2018 lyft fram och hyllat låg- och mellanstadielärare som på ett nyskapande sätt bedriver språkutvecklande undervisning och främjar elevernas förmåga i kreativitet och kritiskt tänkande.
Tidigare år har en vinnare utsetts men i år är det två vinnare som får silverbroschen Pennsvärdet och ett stipendium på 25 000 kronor. Juryn har konstaterat att båda är mycket erfarna lärare med en bred pedagogisk bakgrund. De har bland annat arbetat länge som förskollärare innan de vidareutbildade sig till lärare i skolan.
Ulrica Ambrosius har varit lärare i 18 år, först på Enbackaskolan i Tensta och sedan från 2014 på Oxhagsskolan i Akalla. Dessförinnan var hon förskollärare i Upplands Väsby i 15 år.
– I början av 1990-talet när barngrupperna började växa i förskolorna så beslöt jag och en kollega att vi skulle utbilda oss till grundskollärare i stället. Och jag tycker fortfarande att det är roligt att åka till jobbet varenda dag. Jag har fantastiska kollegor, elever och föräldrar som ger så mycket tillbaka. Och jag känner att jag gör skillnad. Det är inte alla människor som har den förmånen, säger hon.
Ulrica Ambrosius arbetar i ett trelärarsystem tillsammans med sina kollegor i en årskurs 6 där hon undervisar i svenska, svenska som andraspråk och SO-ämnen. Hon har även samarbete med lärare i årskurs 3.
Läraren Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Stockholm använder skönlitteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet på skolan. Foto: Adam Casselbrant
– Vi har delad vårdnad om allt jag och mina kollegor, säger hon och skrattar.
Hon arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt och vidareutbildar även sina kollegor i olika sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av skönlitteratur i undervisningen. Det kan handla om att dramatisera karaktärer i en bok och på olika sätt stärka förförståelsen.
– Det är en utmaning att välja litteratur som kognitivt ligger något över elevernas förmåga. Men vi har alltid goda resultat på läsförståelsen på nationella proven, säger hon.
Sedan snart 10 år tillbaka har hon också ett samarbete med Nationalmuseum i Stockholm tillsammans med sina elever, museipedagoger och andra aktörer som är kopplade till olika museiprojekt.
Cristina Kullberg har arbetat som lärare i 15 år på Långmosseskolan i Gårdstensdalen i Göteborg men har dessförinnan arbetat som förskollärare sedan 1985.
Cristina Kullberg arbetar med en elev i sin klass på Långmosseskolan i Göteborg Foto: Adam Casselbrant
– Jag är 68 år och vill inte ens tänka på att sluta arbeta som lärare. Jag tillhör inventarierna på skolan och har varit med om många omorganisationer och rektorer som har passerat förbi. Men mitt arbete är fortfarande lika roligt och spännande efter alla dessa år tack vara härliga elever som jag har fått följa och se hur de utvecklas under olika stadier, säger hon.
Cristina Kullberg berättar om stora killar som känner igen henne på gatan och helt plötsligt kramar om henne. En elev, som hon beskriver som en spelevink under skoltiden, kom nyligen fram till henne vid ett besök på ett varuhus och berättade att han är polis.
– Sådant gör mig så glad, säger hon.
Cristina undervisar i alla ämnen utom idrott och slöjd och hon arbetar mycket ämnesintegrerat. Hon poängterar dock att det för henne inte bara handlar om att lära ut kunskap och färdigheter till eleverna utan att skapa tillit samt emotionellt och socialt fostra dem.
– Det ligger på oss vuxna att arbeta mot fördomar och rasism. Bygga broar och visa på vad som förenar oss snarare än det som skiljer oss åt. Parallellt med att lära sig språket, lära sig ifrågasätta och utveckla sitt kritiska tänkande men också lyssna på andra och bli en del av det svenska samhället, säger hon.
Cristina arbetar mycket med berättelser, filmer och sagor som eleverna får reflektera över och samtala om. Det kan handla om människors olika livsvillkor eller andra viktiga saker i livet. Hon är också noga med att bygga en trygghet i klassen och fånga upp ouppklarade konflikter så elever inte går om kring och är arga på eller rädda för varandra.
– Jag har många samtal med dem, ibland individuellt, ibland hela klassen eller i mindre grupper. Det är viktigt att någon från den vuxna världen lyssnar på dem så de kan bygga tillit i stället för att använda nävarna, säger hon.
Hon uppskattar alla vidareutbildningar och ”lyft” som hon fått i olika ämnen samtidigt som hon och kollegerna lär sig mycket av varandra.
– Man slutar aldrig att lära sig. Min viktigaste inspirationskälla i yrket är att vara med under de små vardagliga händelser när barnen upptäcker saker själva eller lär sig i samarbete med varandra. Jag känner mig så priviligierad att få arbeta med barn som kommer från alla delar av världen. Det påverkar mig positivt. Ingen elev är den andra lik och det leder till att ingen arbetsdag är den andra lik, säger hon.
Cristina Kullberg och Ulrica Ambrosius ambition som lärare är att de ska göra allt de kan för att ge sina elever goda möjligheter att lyckas. Trots att de aldrig har träffats har de ganska likartade tankar kring vad de tycker är viktigast att förmedla till sina elever:
– Jag vill att de ska känna att allt är möjligt och att alla kan lyckas oavsett var man kommer ifrån, säger Cristina Kullberg.
Ulrica Ambrosius:
– Viktigast är att eleverna aldrig tvekar på att de duger eller att de har möjligheter att nå sina drömmar.
LÄS ÄVEN
5 tips: Så lyckas du med utvecklingssamtalet
Bagir är Sveriges romska läsambassadör
Bästa skolkommun 2021: Här är hela rankningen
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.
Arbetsrätt Domen medför att skadeståndet gäller alla lärare.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Friskolor Stark kritik mot den statliga utredningen om vinstutdelning inom friskolesektorn.
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Friskolor ”Mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster.”
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Hot och våld Mobila akutskolor: Lärare med specialkompetens ska med kort varsel kunna sättas in på skolor.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Arbetsbelastning Ytterligare spricka i Tidö: ”Inte alls vad vi förväntat oss”.
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Förskola ”Lägger till ytterligare timmar i stället för att ta hand om arbetsmiljöproblemen.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Arbetstid ”Jag har hört många lärare säga att det bästa med läraryrket är det långa sommarlovet.”
Krönika ”Vi ska inte slå undan benen för dem för deras absoluta svagheter”.
Debatt Vill se satsningar på NPF-kunskap och karriärvägar före stora läroplansförändringar
Debatt ”Dags att ta bladet från munnen och sluta tillåta bilden av skolan som ett hot”
Debatt En satirisk julsaga: ”Vi har byggt den bästa skolan någonsin – ty processen är kunskapen!"
Lärarliv Ställer sig bakom julklappsstopp – och avslöjar vad lärare gör med alla teckningar
Lärarutbildning Regeringens nya lärarutbildningar lämnar frågor om finansiering och kognitionsvetenskap
Lön Lokal satsning ska höja behörigheten: ”Svårt att se vad effekten blir”
Arbetsmiljö Döms för att ha brutit mot efterforskningsförbudet.