Lärarduon prisas med Pennsvärdet 2021

LÄSTIPS: Lönetoppen: Här har lärarna mest betalt

Berättarministeriet har sedan 2018 lyft fram och hyllat låg- och mellanstadielärare som på ett nyskapande sätt bedriver språkutvecklande undervisning och främjar elevernas förmåga i kreativitet och kritiskt tänkande.

Två vinnare får Pennsvärdet

Tidigare år har en vinnare utsetts men i år är det två vinnare som får silverbroschen Pennsvärdet och ett stipendium på 25 000 kronor. Juryn har konstaterat att båda är mycket erfarna lärare med en bred pedagogisk bakgrund. De har bland annat arbetat länge som förskollärare innan de vidareutbildade sig till lärare i skolan.

Ulrica Ambrosius har varit lärare i 18 år, först på Enbackaskolan i Tensta och sedan från 2014 på Oxhagsskolan i Akalla. Dessförinnan var hon förskollärare i Upplands Väsby i 15 år.

– I början av 1990-talet när barngrupperna började växa i förskolorna så beslöt jag och en kollega att vi skulle utbilda oss till grundskollärare i stället. Och jag tycker fortfarande att det är roligt att åka till jobbet varenda dag. Jag har fantastiska kollegor, elever och föräldrar som ger så mycket tillbaka. Och jag känner att jag gör skillnad. Det är inte alla människor som har den förmånen, säger hon.

Arbetar språk- och kunskapsutvecklande

Ulrica Ambrosius arbetar i ett trelärarsystem tillsammans med sina kollegor i en årskurs 6 där hon undervisar i svenska, svenska som andraspråk och SO-ämnen. Hon har även samarbete med lärare i årskurs 3.

– Vi har delad vårdnad om allt jag och mina kollegor, säger hon och skrattar.

Hon arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt och vidareutbildar även sina kollegor i olika sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av skönlitteratur i undervisningen. Det kan handla om att dramatisera karaktärer i en bok och på olika sätt stärka förförståelsen.

–  Det är en utmaning att välja litteratur som kognitivt ligger något över elevernas förmåga. Men vi har alltid goda resultat på läsförståelsen på nationella proven, säger hon.

Sedan snart 10 år tillbaka har hon också ett samarbete med Nationalmuseum i Stockholm tillsammans med sina elever, museipedagoger och andra aktörer som är kopplade till olika museiprojekt.

Får kramar på gatan av gamla elever

Cristina Kullberg har arbetat som lärare i 15 år på Långmosseskolan i Gårdstensdalen i Göteborg men har dessförinnan arbetat som förskollärare sedan 1985.

– Jag är 68 år och vill inte ens tänka på att sluta arbeta som lärare. Jag tillhör inventarierna på skolan och har varit med om många omorganisationer och rektorer som har passerat förbi. Men mitt arbete är fortfarande lika roligt och spännande efter alla dessa år tack vara härliga elever som jag har fått följa och se hur de utvecklas under olika stadier, säger hon.

Cristina Kullberg berättar om stora killar som känner igen henne på gatan och helt plötsligt kramar om henne. En elev, som hon beskriver som en spelevink under skoltiden, kom nyligen fram till henne vid ett besök på ett varuhus och berättade att han är polis.

– Sådant gör mig så glad, säger hon.

Cristina undervisar i alla ämnen utom idrott och slöjd och hon arbetar mycket ämnesintegrerat. Hon poängterar dock att det för henne inte bara handlar om att lära ut kunskap och färdigheter till eleverna utan att skapa tillit samt emotionellt och socialt fostra dem.

– Det ligger på oss vuxna att arbeta mot fördomar och rasism. Bygga broar och visa på vad som förenar oss snarare än det som skiljer oss åt. Parallellt med att lära sig språket, lära sig ifrågasätta och utveckla sitt kritiska tänkande men också lyssna på andra och bli en del av det svenska samhället, säger hon.

Cristina arbetar mycket med berättelser, filmer och sagor som eleverna får reflektera över och samtala om. Det kan handla om människors olika livsvillkor eller andra viktiga saker i livet. Hon är också noga med att bygga en trygghet i klassen och fånga upp ouppklarade konflikter så elever inte går om kring och är arga på eller rädda för varandra.

– Jag har många samtal med dem, ibland individuellt, ibland hela klassen eller i mindre grupper. Det är viktigt att någon från den vuxna världen lyssnar på dem så de kan bygga tillit i stället för att använda nävarna, säger hon.

Inspireras av de små vardagliga händelserna

Hon uppskattar alla vidareutbildningar och ”lyft” som hon fått i olika ämnen samtidigt som hon och kollegerna lär sig mycket av varandra.

– Man slutar aldrig att lära sig. Min viktigaste inspirationskälla i yrket är att vara med under de små vardagliga händelser när barnen upptäcker saker själva eller lär sig i samarbete med varandra. Jag känner mig så priviligierad att få arbeta med barn som kommer från alla delar av världen. Det påverkar mig positivt. Ingen elev är den andra lik och det leder till att ingen arbetsdag är den andra lik, säger hon.

Cristina Kullberg och Ulrica Ambrosius ambition som lärare är att de ska göra allt de kan för att ge sina elever goda möjligheter att lyckas. Trots att de aldrig har träffats har de ganska likartade tankar kring vad de tycker är viktigast att förmedla till sina elever:

– Jag vill att de ska känna att allt är möjligt och att alla kan lyckas oavsett var man kommer ifrån, säger Cristina Kullberg.

Ulrica Ambrosius:

– Viktigast är att eleverna aldrig tvekar på att de duger eller att de har möjligheter att nå sina drömmar.

LÄS ÄVEN

5 tips: Så lyckas du med utvecklingssamtalet

Bagir är Sveriges romska läsambassadör

Bästa skolkommun 2021: Här är hela rankningen