Läraren Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Stockholm använder skönlitteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet på skolan. Foto: Adam Casselbrant
Till startsidan
Lärarpriser
Lärarna Ulrica Ambrosius och Cristina Kullberg är årets vinnare av utmärkelsen Pennsvärdet som går till lärare som arbetar i särskilt utsatta områden.
– Det är oerhört hedrande och känns jättefint att få detta pris när jag arbetat här så länge, säger Ulrica Ambrosius, lärare i mellanstadiet på Oxhagsskolan i Stockholm.
LÄSTIPS: Lönetoppen: Här har lärarna mest betalt
Berättarministeriet har sedan 2018 lyft fram och hyllat låg- och mellanstadielärare som på ett nyskapande sätt bedriver språkutvecklande undervisning och främjar elevernas förmåga i kreativitet och kritiskt tänkande.
Tidigare år har en vinnare utsetts men i år är det två vinnare som får silverbroschen Pennsvärdet och ett stipendium på 25 000 kronor. Juryn har konstaterat att båda är mycket erfarna lärare med en bred pedagogisk bakgrund. De har bland annat arbetat länge som förskollärare innan de vidareutbildade sig till lärare i skolan.
Ulrica Ambrosius har varit lärare i 18 år, först på Enbackaskolan i Tensta och sedan från 2014 på Oxhagsskolan i Akalla. Dessförinnan var hon förskollärare i Upplands Väsby i 15 år.
– I början av 1990-talet när barngrupperna började växa i förskolorna så beslöt jag och en kollega att vi skulle utbilda oss till grundskollärare i stället. Och jag tycker fortfarande att det är roligt att åka till jobbet varenda dag. Jag har fantastiska kollegor, elever och föräldrar som ger så mycket tillbaka. Och jag känner att jag gör skillnad. Det är inte alla människor som har den förmånen, säger hon.
Ulrica Ambrosius arbetar i ett trelärarsystem tillsammans med sina kollegor i en årskurs 6 där hon undervisar i svenska, svenska som andraspråk och SO-ämnen. Hon har även samarbete med lärare i årskurs 3.
Läraren Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Stockholm använder skönlitteratur på olika sätt i det språkutvecklande arbetet på skolan. Foto: Adam Casselbrant
– Vi har delad vårdnad om allt jag och mina kollegor, säger hon och skrattar.
Hon arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt och vidareutbildar även sina kollegor i olika sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av skönlitteratur i undervisningen. Det kan handla om att dramatisera karaktärer i en bok och på olika sätt stärka förförståelsen.
– Det är en utmaning att välja litteratur som kognitivt ligger något över elevernas förmåga. Men vi har alltid goda resultat på läsförståelsen på nationella proven, säger hon.
Sedan snart 10 år tillbaka har hon också ett samarbete med Nationalmuseum i Stockholm tillsammans med sina elever, museipedagoger och andra aktörer som är kopplade till olika museiprojekt.
Cristina Kullberg har arbetat som lärare i 15 år på Långmosseskolan i Gårdstensdalen i Göteborg men har dessförinnan arbetat som förskollärare sedan 1985.
Cristina Kullberg arbetar med en elev i sin klass på Långmosseskolan i Göteborg Foto: Adam Casselbrant
– Jag är 68 år och vill inte ens tänka på att sluta arbeta som lärare. Jag tillhör inventarierna på skolan och har varit med om många omorganisationer och rektorer som har passerat förbi. Men mitt arbete är fortfarande lika roligt och spännande efter alla dessa år tack vara härliga elever som jag har fått följa och se hur de utvecklas under olika stadier, säger hon.
Cristina Kullberg berättar om stora killar som känner igen henne på gatan och helt plötsligt kramar om henne. En elev, som hon beskriver som en spelevink under skoltiden, kom nyligen fram till henne vid ett besök på ett varuhus och berättade att han är polis.
– Sådant gör mig så glad, säger hon.
Cristina undervisar i alla ämnen utom idrott och slöjd och hon arbetar mycket ämnesintegrerat. Hon poängterar dock att det för henne inte bara handlar om att lära ut kunskap och färdigheter till eleverna utan att skapa tillit samt emotionellt och socialt fostra dem.
– Det ligger på oss vuxna att arbeta mot fördomar och rasism. Bygga broar och visa på vad som förenar oss snarare än det som skiljer oss åt. Parallellt med att lära sig språket, lära sig ifrågasätta och utveckla sitt kritiska tänkande men också lyssna på andra och bli en del av det svenska samhället, säger hon.
Cristina arbetar mycket med berättelser, filmer och sagor som eleverna får reflektera över och samtala om. Det kan handla om människors olika livsvillkor eller andra viktiga saker i livet. Hon är också noga med att bygga en trygghet i klassen och fånga upp ouppklarade konflikter så elever inte går om kring och är arga på eller rädda för varandra.
– Jag har många samtal med dem, ibland individuellt, ibland hela klassen eller i mindre grupper. Det är viktigt att någon från den vuxna världen lyssnar på dem så de kan bygga tillit i stället för att använda nävarna, säger hon.
Hon uppskattar alla vidareutbildningar och ”lyft” som hon fått i olika ämnen samtidigt som hon och kollegerna lär sig mycket av varandra.
– Man slutar aldrig att lära sig. Min viktigaste inspirationskälla i yrket är att vara med under de små vardagliga händelser när barnen upptäcker saker själva eller lär sig i samarbete med varandra. Jag känner mig så priviligierad att få arbeta med barn som kommer från alla delar av världen. Det påverkar mig positivt. Ingen elev är den andra lik och det leder till att ingen arbetsdag är den andra lik, säger hon.
Cristina Kullberg och Ulrica Ambrosius ambition som lärare är att de ska göra allt de kan för att ge sina elever goda möjligheter att lyckas. Trots att de aldrig har träffats har de ganska likartade tankar kring vad de tycker är viktigast att förmedla till sina elever:
– Jag vill att de ska känna att allt är möjligt och att alla kan lyckas oavsett var man kommer ifrån, säger Cristina Kullberg.
Ulrica Ambrosius:
– Viktigast är att eleverna aldrig tvekar på att de duger eller att de har möjligheter att nå sina drömmar.
LÄS ÄVEN
5 tips: Så lyckas du med utvecklingssamtalet
Bagir är Sveriges romska läsambassadör
Bästa skolkommun 2021: Här är hela rankningen
Krönika ”Ibland tänker jag på en knubbig tvåårings bevingade ord.”
Jag är lärare ”Jag älskar kunskap”
Debatt Kritiken mot svenska elever efter Pisa: ”Saknar viktig egenskap”
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Arbetsmiljö Ledigheten räcker inte till återhämtning: ”Stressen finns kvar.”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.
Valet 2026 Oviss valutgång – men en person återkommer som kandidat till ministerposten
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”